Han står på olanzapin, leponex, fevarin och vival vid behov... Har efter tre år äntligen börjat med kognitiv terapi.
Märker att stegen från ångest till paranoia är extremt litet och det finns hela tiden små inslag av paranoia om att grannarna sitter och studerar oss genom fönstret och liknande... Men han vet själv att han bara inbillar sig.
