Även jag (lider av en extrem psykos) har problem med bl a andningen. Det är som att andningen har gängats ur, jag känner inte andningen i bröstet som normalt, ej heller ordinarie andhämtning och kondition. Det är riktigt jäkla vidrigt.
Noterar "Guds" närvaro i forumet och enligt uppgift är "Guderi" vanligt bland psykiskt lidande människor. Detta kan jag intyga. Mina problem formligen exploderade så snart jag lämnade ateism, till olika nya trossatser. Många sökare drabbas av mycket svåra sjukdomar, jag är en av dem. Jag har olika egna teorier kring denna störning men de spelar mindre roll, det viktiga är ju naturligtvis att hitta en metod som löser denna sorts sjukdom. Med "Gud" så uppstår en splittring i psyket, eftersom man projicerar tankar och idéer på en gestalt som man anser skapade allt. Denna ständigt närvarande idé, kan bli en fixering som bryter ned ordinarie tillvaro. Om man ser på designen så är de flesta födda "ateist". Dvs nollställda medvetanden som sedan växer och matas med information från andra källor. I religiös bemärkelse t ex Bibeln eller andra läror som har som utgångspunkt att något är fel på dig, och att du måste vara något annat. Detta leder till en sorts imaginär andlig kamp, inför en föreställning som mest existerar i huvudet. Detta nedbrytande scenario leder i många fall till svåra psykiska störningar, jag har själv gått igenom sådana faser, och är ej ur dem ännu. När jag väl blir frisk måste mitt tankeliv tränas att sluta projicera en sorts "Gud" till att återgå till jordad närvaro. Jag har upplevt så kallade "demoner" och vad som mitt sjuka sinne uppfattar som invaderande varelser i kropp och i övrigt. Vidrigheten kan inte uppskattas. Om de existerar eller ej spelar ingen roll då upplevelsen är lika påtaglig som något annat. Det är ingen slump att "Gud" idéerna och idéen om andra "dimensioner" omedelbart ledde till sjukdom och vansinne av den absolut värsta sort. Vilken "Gud" kan tillåta detta? Detta har jag sökt ta reda på, på olika sätt, och min slutsats är att Gud är i mångt och mycket en neutral substans med väldigt annorlunda perspektiv än våra jordliga. De "lagar" som styr är subtila och "Gud" tycks oftast låta dessa naturlagar eller andra livsreglerande mekanismer (somliga menar att Gud innefattar även denna mekanism ), sköta sig självt. Om man söker i dessa områden och det leder till totalt helvete och sjukdom, så säger ju faktiskt livet, att du har valt fel. Mer och mer blir min "bild" av Gud, en sorts dator, ett allomfattande medvetande som lever i en totalt annorlunda realitet med oändligt annorlunda perspektiv. Nära döden upplevelser påstår ofta att andra sidan erbjuder ljus, kärlek och härligheter. De som söker, söker oftast denna sida. Många finner sjukdom. Min story talar för sig själv. Sökandet kan vara det farligast du någonsin kan bege dig med, och det finns inget "pris" att hämta. Man klarar sig utan lidande, väldigt väl.
Hälsningar
Robert
