Gud finns inte!

ispegelland skrev: de som inte kan tro på Gud för att han inte syns och inte går att bevisa, vad säger de om kärlek? den går inte heller att bevisa eller se.

det sitter i hjärnan också kärleken med.

jag har en gud den heliga hunden morsan hund är min gud.

Det kan väl bero på hur man räknar guds existens, som normal eller onormal? Om det är så att många hör samma tanke, men kanske vill säga att det är ngt okristligt kring det hela och kan avfärda en persons misstanke om att det vi upplever måste ha ett samband.

Det borde finnas ngt som är större än oss själva i vår tankeverksamhet?

Jocke skrev: Det kan väl bero på hur man räknar guds existens, som normal eller onormal? Om det är så att många hör samma tanke, men kanske vill säga att det är ngt okristligt kring det hela och kan avfärda en persons misstanke om att det vi upplever måste ha ett samband.

Det borde finnas ngt som är större än oss själva i vår tankeverksamhet?

vem vet man kanske återföds som en hund i nästa liv. .? :
för mig så har det varit en fantastiskt sak att ha hund när jag bodde ensam.

MsTibbs skrev: Ja, ateisterna är i minoritet.

Jeg snakket med en kristen jente en gang som mente at absolutt alt var forutbestemt; bortsett fra min CP, som hun påstod var tilfeldig. Symptomatisk for all Gudstro er at den baserer seg på ønsketekning. Man tror på Gud fordi man skulle ønske at han fantes. Kristen moral synes jeg personlig er vanskelig å aksepterer, ettersom den hviler på menneskeofring.

Jag hade inget behov av en Gud, eller någon religion, förrän när jag var 30 och fick första psykos. Då bara damp det ned i huvudet på mig, alla religioner på en gång. Sedan var jag så att säga uppfylld av den Helige ande några år efter det o studerade främst buddhism. Samtidigt var mitt liv svårare så, jag behövde andlig styrka. Nu har det religiösa lagt sig hos mig. Jag tänker inte på det så mycket längre.

Gud har alltid varit en självklarhet.