Ett stort tack till min kontaktperson som inte behagade resa på sin fläskiga gump och besöka mig. Jag var ju bara inlagd på PIVA insläpad av polisen. En annan kvinna kom fram och snackade, hon är kontaktperson åt en som då låg på PIVA. Det är till att ha olika prioriteringar. Sitta och glassa på eget kontor känns så mycket bättre än att möta verkligheten och verkligen utföra sina arbetsuppgifter.
Låter som ett praktarsle... var som en kontaktperson jag hade för många år sedan. Han berättade till mig att han inte hört nåt på tre månader från en av sina klienter. Hur vore det att ringa och höra hur han mår? Sa jag till honom.
“Give me six hours to chop down a tree and I will spend the first four sharpening the ax.”
- Abraham Lincoln
Jo här i Uppsala sägs det vara landets bästa psykosvård vårt kära sjukhus akademiska som det så fint heter. Kan jag ingenting annat än instämma. Särskilt när jag hör hur det är i andra delar av landet.
När jag var inlagd med LPT 1998 hade jag en stödperson. Men de talade inte om att jag hade stödperson eller vem det var. Han gav sig aldrig till känna. Fick reda på det i efterskott. Vad var vitsen med det?
Otroligt. Hade då stödpersonen ifråga lyft lön för att besöka dig men inte gjort det? Du borde ha anmält detta till kommunen om det var de som hade huvudansvaret.
