jag är nöjd med psykiatrin för närvarande. har inte så mycket kontakt med dem för jag kontaktar dem via Mina Vårdkontakter mestadels om jag vill något. Det var ganska länge sen jag träffade läkare nu.
Har bra erfarenhet av psykiatrin. Fast jag har väl inte vart så glada i dem när jag varit dålig.
Paranoida idéer om att det villl ha ihjäl mig. Fast å andra sidan kanske de vill det på riktigt.
Förkorta livet med "mediciner".
Jag har bara varit inlagd 1 - 2 veckor, sedan bara oftast ett läkarbesök per år. Nu är det nog 2 år sedan jag träffade en psykiatripersonal. Har inga negativa erfarenheter. Att en del är väldigt negativ till psykiatrin tror jag beror på att de är negativa till sin sjukdom.
En kille som hette Miguel som kallades miggan. Hen tillhrde skolan på blaha blaha.
Men han gick en vända till hemmet och fråga en som hette Sofie. "Vad, blir det för mat" då svarade hon bajs korvar med kisssås..
Jag hade kunnat skriva en halvtimma om hens utsvävningar men behåller de kort alltså Miggans.
På 80-talet fick jag gå i långvarig psykoterapi. Det tror jag inte är så vanligt idag. Nu får jag träffa en psykiater en gång per år för att stämma av och för att skriva ut mediciner.
