Admin1 skrev: Nej, det hade jag inte. Psykossymptom kan förekomma hos barn, men behöver inte ge psykos senare. Samma sak gäller vid tonåren tendens till psykos kan finnas, men bara 30 % får psykos.
Det jo barneschizofreni også, men er åpenbart sjeldnere enn voksenvarianten.
Da betyr det likevel at barneschizofreni ikke formelt kan kalles en sjelden diagnose. For at det skal være det, må det være under 50 tilfeller pr. million individer.
3 g.g.r har jag haft illasinnad dödsliknande ångest.
1. gång på sports for fun på baltiska hallen jag trodde att jag skulle bli blind för gevär laser sköts mot mitt ansikte.
Det ältade jag........
2. Jag slängde ett pingis racket som tillförde far pga att gummit gått upp i stommen
via eller med hjälp av saft is...... Hos en klasskompis bror..... Klass kompisen hette Oliva och hennes bror Valter.
3. Denna gången var ångesten som fragment av råttgift napalm. Jag hade sönder 2 häftapparaturer
på ett badminton läger. Samt att de hade en stomme i papp för att väggleda eleverna. Den gjorde jag
håll i med hålslagarmaskin. Sen skvallrade en kis.
Efter att lägret var slut fick alla ett pris. Jag fick pris och beteckningen hålslagar mannen.
Alla dunkade i takt i bordet "Hål slagar mannen hål slagar mannen..."
Men på den "3;dje" punkten var ångesten kataton kollosal. Det var väl all ångest som var jobbig att
den vart intensiv rastlöshet kunde jag känna och min kvot av barnmisshandel........
Men jag flöt på vågorna. Jag förtog mej väl.... Som kom det som en Flashback jag måste ta mig an...
När jag var 4 år gick jag i sömnen men tedde mig vaken, med ögonen öppna. Trots detta skrek jag när jag fick syn på min egen spegelbild liksom jag skrek vid åsynen av mina föräldrar och min bror. Dessutom pladdrade jag oavbrutet på okänt språk som ingen förstod.
Jag fick några riktiga knockout-piller av doktorn och problemen gick över (neuroleptika?).
Jag kom att tolka detta som att jag var besatt av en demon. Därav alla idéer om att jag härstammar från Djävulen i rakt nedstigande led på min pappas sida (vilken var 24 karats äckel).
När jag var 14 gick jag in i en depression av psykotisk karaktär. Massor av tvång och tvångstankar som beordrade mig att mörda. Likaså trodde jag att jag levde i dödsriket. Jag såg mig själv inifrån och ut. När jag kammade mig såg jag kammen i håret inifrån.
Med mera.
