Brukarmakt i teori och praktik

Hur ska själverfarnas kunskaper kunna få en mer självklar plats i styrningen av vård och omsorg – vid sidan av politikernas, ekonomernas och och personalens kunskap.

Hur kan vi i patient- brukar- och anhörigorganisationerna pröva och ompröva våra gemensamma kunskaper och göra dem tydligare och mer användbara?

Magnus Karlsson arbetar med civilsamhällesforskning på Marie Cederschiöld Högskola i Stockholm. Han har tidigare studerat brukarorganisationer på psykisk hälsaområdet, såväl i Sverige som i USA.

Tillsammans med Martin Börjesson har han skrivit boken “Brukarmakt : i teori och praktik”.

Läs mer hos NSPH.

Kommentar  
Missbruksbehandling är viktigt att mana psykiatrin till. Professor Heilig sa att bara 5 % av missbrukarna fick effektiv läkemedelsbehandling. Tror alkoholmissbrukare är enklast att fokusera på. Det finns läkemedel och det missbruket ärr nog lättast att behandla. Merparten av psykiatrins insatser går till missbrukare, även om tidigare har sällan själva missbrukets behandlats. Missbruk förvärrar psykisk sjukdom.
Viktigast är nog att använda brukarinflytandet för att se till att evidensbaserade behandlingar når ut till alla. Det leder till att brukarinflytandet får bevisad effekt. Ett problem är annars är att hur vet vi att inflytandet ger effekt.
Rätt intressant diskussion. Jag tror att man först måste bestämma vilka frågor, som man kan utöva ett reellt inflytande på. Sedan måste man bestämma vilka av dessa frågor som är viktigast dvs rangordning. Sedan måste man i varje enskild fråga bestämma hur man skall utöva medinflytande. Vem skall man påverka och hur. Det är ganska komplext, men viktiga frågor bör prioriteras. Det kan räcka med några viktiga saker t.ex avsaknad av patient- och familjeutbildning. Det är ju inte bra att man själv och anhöriga inte fått den utbildning av vården som de borde gett en.