- Kategori: Våld och självmord
Antipsykotika är en viktig del och ofta enda behandlingen vid schizofreni. Enligt Svensk Psykiatrisk Förening ger de full effekt hos 30 %, partiell (delvis) effekt hos 50 % och ingen effekt hos 20 %. Antag att partiell effekt är 50 % . I en stor grupp blir effekten 0,3 + 0,5x0,5 +0=0,55 dvs bara 55 % av den totala effekten fås.
Vid all medicinering tar bara 50 % sin medicin. Därför är det realistiskt att bara 25-30 % av den totala effekten fås. Men missbruk kan fyrdubbla återfallsrisken och den antipsykotiska effekten försvinner då. 50 % av de med schizofreni kan ha missbruksproblem dvs bara 12-15 % av den totala effekten fås idag.
Kognitiv beteendeterapi ger lika god effekt som antipsykotika och miskar symptomen med 20-40 % . Läggs denna till fås 76 % av maximal effekt. Men kognitiv beteendeterapi gör också att fler tar sin medicin. Inga biverkningar finns och det går inte att avbryta behandlingen. Kognitiv beteendeterapi skall ges minst 11 gånger under 6 månader för full effekt.
Patientutbildning minskar återfallen med 15 % och ett tillägg av den ger 87 % av den maximala effekten. Dramatisk blir skillnaden om hänsyn till medicinföljsamheten tas för minst 60 % av effekten finns kvar då.
Självklart måste schizofrenibehandlingen utökas med fler behandlingar, som kognitiv beteendeterapi och patientutbildning för att förbättra effekten. Familjeterapi krävs för de som har nära kontakt med sin familj. Fler måste få ett meningsfylldare liv genom en effektiv arbetsrehabilitering, som kan göra att 60-80 % kan arbeta (idag kanske 20 % gör det i bästa fall). Missbruk måste förebyggas och behandlas. Ångest och depression är viktiga att minska, eftersom de kan kanske påverka viljan att ta medicin. Nya tekniker - motiverande intervju finns för att fler skall ta sin medicin.
Att införa tvång att ta medicin, att inte missbruka och inte vara hemlös för de som begått våld förhindrar inte alla återfall och våld. Antipsykotika förebygger bara 80 % av återfallen. Dessutom förhindrar det inte att nya våldsmän skapas.
Bättre behandlingseffekt för alla är den självklara lösningen om våld och samhällets vårdkostnader skall reduceras. Konstigt att ingen verkar fatta det i Sverige. I England och USA verkar insikten att hela schizofrenivården brister finnas.
- Kategori: Våld och självmord
Det var framför allt kristdemokraternas partiledare Alf Svensson som tog upp problemet under torsdagens partiledaröverläggningar.
Jag tror att det är väldigt många fler än jag som upplever att det på torgmöten och andra evenemang dyker upp människor som är psykiskt förvirrade, säger Alf Svensson i Dagens Nyheter.
- Kategori: Våld och självmord
Minst 1 500 psyksjuka människor går runt på huvudstadens gator utan att få vård eller omsorg från samhället.
Läs mer i Aftonbladet.
- Kategori: Våld och självmord
Detta har inte hindrat media från att tala om en kris för psykiatrin och kräva förbättringar. Mentalsjukhusens förträfflighet omnämns ibland, även om de båda förövarna knappast skulle ha hamnat där och dessa brott därför inte förhindrats. Mentalsjukhus är en dyr vårdform med en kostnad på 1 miljon kronor per patient och år. Om 10000 sådana vårdplatser inrättas skulle det kosta 10 miljarder per år och då skulle 1000-tals andra patienter dö p.g.a att det inte fanns pengar till deras behandling. Våldsdåd av psykiskt sjuka skulle ändå inträffa. I Aftonbladet sägs att 70 % av de med schizofreni, som begår våldsbrott inte fått den hjälp av vården de begärt innan. Psykiatrin behöver kanske bli mer lyhörda för manliga patienters behov av inläggning och vård?
Professorn i rättspsykiatri Sten Levander, som i TV berättade att han slagits i en IKEA kö och blivit utkastad, har förutom egna erfarenheter av våld också den rätta akademiska bakgrunden. Han nämner i Expressen att i Finland och Danmark begås de 10-20 % av de värsta våldsbrotten av schizofrena. I British Medical Journal hävdas att 5 % av dömda mördare i England hade diagnosen schizofreni. Kan de med schizofreni p.g.a sitt handikapp lättare avslöjas och kanske också dömas för mord de inte begått? Rättspsykiatrisk vård skall ersättas av fängelse. Är orsaken att friska mördare för ofta simulerar schizofreni och kanske ibland lyckas? Klicka här för mer information om våldsrisker
Problemet med schizofreni är att sjukdomen inte enbart berör vården utan hela samhället. Allmänheten diskriminerar de med schizofreni, som bl.a. utestängs från arbetsmarknaden (1 % arbetar heltid i Europa och 24 % deltid).Om våldsproblemet med schizofreni skall lösas krävs nya grepp och ett nationellt vårdprogram för schizofreni, som England fick förra året.
Här kommer en checklista för socialministern att tillämpa för varje patient:
Medicinering med endast ett antipsykotikum i lägsta effektiva dos med minimal risk för Parkinsonliknande biverkningar.
Tätare telefonkontakter mellan vården och patienten för att följa upp medicineringen.
Minnestörningar är vanliga. Doseringshjälpmedel krävs för att kunna komma ihåg att ta medicinen.
Ångest, depression, panikångest, sömnproblem och tvångssyndrom, som också är vanliga, bör behandlas med läkemedel.
Kognitiv beteendeterapi till alla. Lika god effekt som antipsykotika, men det går inte att "glömma" eller sluta ta denna "medicin". 15 % får ingen effekt av antipsykotika och 40-50 % får bara delvis effekt idag.
Patientutbildning till alla, som minskar symptom och återfall. Antipsykotika förebygger bara 80 % av återfallen, så tilläggsbehandling krävs.
Familjeintervention är viktig för de som lever nära sina anhöriga, eftersom om de kan fördubbla risken för återfall.
Missbruksrisken är förhöjd vid schizofreni och bör därför kontrolleras regelbundet. Möjlighet finns att kontrollera detta med blodprov.
Kontaktpersoner bör finnas för regelbunden kontakt och kontroll av hälsoläget.
Fysiska sjukdomar är vanligare vid schizofreni, som har en kraftigt sänkt medellivslängd. Årliga hälsokontroller hos distriktsläkare och särskilt för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Kommunerna, som har en mängd jobb, bör garantera de med schizofreni daglig sysselsättning och arbete. Om fler arbetar minskar säkert sjukligheten och också missbruket.
Staten bör driva anti-stigma kampanjer för att utbilda de som kan minst om schizofreni -nämligen allmänheten. I USA anses stigmat det största hindret för att de med schizofreni skall tillfriskna. Situationen är säkert inte bättre här. I uländer där vården är mycket sämre är de med schizofreni mycket friskare - kanske är den allmänna "kunskapen" här ett hinder för tillfrisknande?- Kategori: Våld och självmord
Sedan mentalsjukhusen stängdes har allt fler psykiskt sjuka slussats ut i samhället.
Många av dem kan inte klara sig på egen hand, och ett litet fåtal blir våldsamma som vid tragedierna i Åkeshov och Gamla stan.
Men är verkligen lösningen att låsa in dem igen?
Det tycker inte Schizofreniförbundet.
De vädjar till socialminister Lars Engqvist: försäkra dig om att kommunerna följer lagen i stället.
Läs mer i Aftonbladet.
- Kategori: Våld och självmord
Ofta undrar jag över hur de med schizofreni kan anses så farliga. Förr när mentalsjukhusens fängelseliknande vårdform fanns, så kunde man tro att farligheten motiverade detta.
Nu är de avskaffade till glädje för skattebetalarna för de måste ha varit en dyr vårdform med livslångt vårdbehov. I boken "Surviving schizophrenia" hävdas att allmänhetens fördomar, beror på att pressen rapporterar om våldsbrott av schizofrena.
Sjukdomen förknippas därmed med våld, eftersom pressen aldrig berättar om våldsmän med hemmorojder, högt blodtryck eller diabetes. De schizofrenas farlighet är våldsamt överdriven.
Farliga är narkomaner (17 x), alkoholister (12 x) och personlighetsstörningar (inom parentes våldsbenägenhet jämfört med en normal person). De schizofrena har tidigare sagts vara 4 gånger mer våldbenägna än normalt, men enligt en färsk amerikansk studie skulle farligheten inte bero på psykisk sjukdom i sig utan på våld i barndomen, bostadsområde med mycket våld eller missbruk. I Sverige finns c:a 900000 personlighetstörningar, 225000 alkoholister, 20000 narkomaner och 35000 schizofrena dvs de schizofrena är försumbara jämfört med andra mycket farligare grupper.
I USA hävdas att 50 % av de schizofrena drabbas av missbruk. Siffrorna är nog inte lika höga i Sverige, eftersom livet och vården är bättre här. Alkoholen är heller inte så lättillgänglig och billig som i USA. Pressen skriver gärna om en brottsling lider av schizofreni, men hur ofta finns det missbruk också? Är personen även missbrukare, borde brottet associeras till missbruk snarare än schizofreni, eftersom missbrukare är mer våldbenägna. Felet kan ibland bero på polisen, som är säkert inte kan gradera farligheten och därmed informera pressen korrekt. Pressen har dock alltid huvudansvaret, p.g.a sin granskande och informativa roll i samhället.
Samhällets vård av schizofreni är inte optimal. Läkemedlen förebygger återfall bara till 80 %. Patientutbildning och kognitiv beteendeterapi måste därför läggas till, då de har effekt mot symptom och återfall, men görs inte alltid. Att ordna arbete och arbetsträning fungerar heller inte riktigt bra. Psykiatrin är sannolikt också dålig på att fånga in och tidigt behandla missbruk. Tyvärr, så gör detta att många med schizofreni är sjukare än vad de egentligen borde vara.
Vad är riskerna med en felaktig rapportering i media? Det kan försvåra livet särskilt för de med schizofreni, som har återhämtat sig från sjukdomen (nästan 50 %). De kan få svårt med medmänsklig kontakt, bostad och att få arbete. Naturligtvis drabbas hela gruppen med schizofreni på liknande sätt. Det finns en del vetenskapliga studier som tyder på att om tidningar skriver om brott av psykiskt sjuka, så leder det till avståndstagande till dem. Vid rapportering om ett särskilt allvarligt våldsbrott har effekten påvisats i 2 år och var högre än innan.
Vad skall göras åt detta problem? I boken "Surviving schizophrenia", rekommenderas att pressen borde utelämna den psykiatriska diagnosen. En bra och enkel lösning, men det kan nog vara svårt att få gehör för detta. Naturligtvis, bör patientorganisationer, som Schizofreniförbundet och RSMH kontinuerligt granska vår tredje statsmakt och kritisera felaktiga artiklar. Särskilt viktigt är om våld pga missbruk tillskrivs schizofreni. Informationsträffar med pressen, där t.ex. artiklar gås igenom och kritiseras är säkert också bra. Varje gång de skriver om brott och schizofreni bör de ha en faktaruta om sjukdomen utformad av Schizofreniförbundet. Eftersom stigmat utgör en betydande del av sjukdomen och pressen förefaller vara en central orsak till detta bör forskning om massmedias rapportering och bild av schizofreni stimuleras.
Drygt 50 insändarredaktioner eller ansvariga utgivare vid dagstidningar har fått denna ledare per e-post.