Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
24 timmars vaka kan ge schizofrenilika symptom
- Kategori: Nya rön
24 timmars vaka kan leda till ett tillstånd hos friska personer, som liknar schizofrenisymptom har ett internationellt team av forskare upptäckt.
Forskarna säger att detta skall undersökas mer noga för de som nattarbetar. Dessutom kan långvarig vaka användas som en modell för att utveckla läkemedel mot psykos.
Vakan hos försökspersonerna gav psykossymptom, men också störd koncentrationsförmåga.
De mätte också hjärnans filteringsförmåga med prepulsinhibition och den var också nedsatt efter vaka och den brukar också vara det vid schizofreni.
Många tyckte sig ha förmåga att läsa tankar eller märkte ändrad kroppsuppfattning.
Vaka kan också kanske användas för att framkalla psykoser, som man sedan kan testa nya antipsykotika på.
Dock krävs längre studier på vaka för att se om psykossymptomen avtar.
Läs mer i Science Codex.
Viktigt att förstå DSM:s begränsningar
- Kategori: Diagnostik
Med sin skenbara enkelhet inbjuder DSM till symtombaserad snabbdiagnostik.
Men sådan diagnostik saknar stöd i anvisningarna för hur systemet ska tillämpas, skriver Jörgen Herlofson.
Rätt använt och med förståelse för dess begränsningar är DSM ett viktigt hjälpverktyg.
Läs mer i Läkartidningen. Tack Geta för tipset!
Almedalen om självmord och stigma
- Kategori: Stigma
Socialförsäkringsministern Ulf Kristersson (M) möter läkaren Lena Nilsson som är ordförande i Intresseföreningen för bipolär sjukdom.
De pratar om den svenska psykvården och stigmatiseringen av psykiskt sjuka.
Lena Nilsson är själv öppen med sin sjukdom inför sina patienter.
Moderator: Dagens Medicins vd Mikael Nestius.
Se 10 minuters video hos Dagens Medicin.
Arv och miljö inte längre åtskiljbara
- Kategori: Nya rön
”Det är genetiskt” ges som förklaring till allt från drogberoende till krig.
Epigenetiken hotar dock synen på generna som ett statiskt lexikon, och visar att det liv vi lever inte bara gör avtryck i vår egen arvsmassa utan även i våra barnbarns.
Läs mer i Svenska Dagbladet.
Behandling av biverkningar av nyare antipsykotika
- Kategori: Biverkningar
Metabolt syndrom
Nyare antipsykotika kan ge viktökning och störningar i ämnesomsättningen med risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Nyare antipsykotika verkar ge ökad aptit och minskad fysisk aktivitet.
Blockering av histamin-H1-receptorer ger trötthet och blockering av serotonin-2C- receptorer ger leptin-orsakad mättnad leder till viktökning och insulinresistens.
Reduktion av proteinet Hsp72 leder till ämnesomsättningsproblem.
Bästa behandlingen mot viktökning och ämnesomsättningsproblem verkar vara diabetesmedicinen metformin kombinerat med diet, motion och utbildning. Metformin verkar här genom att minska aptiten.
Ett nytt läkemedel BGP-15 som verkar på ett helt nytt sätt verkar lovande för att öka effekten av insulin, men effekten på vikten är oklar.
Läs mer hos Psychiatric Times. (Registrering krävs för att läsa artikeln)
Förlorad genbit ger 40 % risk för schizofreni
- Kategori: Nya rön
En bit DNA, som fattas kan ge ledtrådar om schizofreni och andra psykiska sjukdomar.
De som saknar en bit av kromosom 22 - ett område som kallas 22q11.2 - förlorar en kopia av så många som 45 olika gener.
Denna förlust skapar olika sorts problem, som hjärtfel, onormalt ansikte och intellektuella handikapp, men det är en ovanlig genetisk förändring.
Ökad risk för att få psykiska sjukdomar ökar också, vilket gör dessa gener intressanta för schizofreniforskarna.
En studie visade att 40 % av dem med förlorad 22q11.2 fick schizofreni, vilket är högre än vad som sagts tidigare.
Ångest och ADHD var nästan lika vanliga också vid denna förlust.
Från Schizophreniaforum.org.
Schizofrenigener ger glapp i hjärnkontakter
- Kategori: Nya rön
En nervbana i hjärnan viktig för arbetsminnet kan påverkas av misstänkta schizofrenigener tyder en ny studie på.
Fyndet betonar synapsen, som är kontakten mellan två nerver i vilka informationen går i hjärnan.
Detta stämmer med genetiska studier som stödjer att hjärnbanor, som sköter kontakten mellan hjärnans olika delar, kan ge sårbarhet för schizofreni.
Studien gjordes med hjärnscanning på människa, som visade att under aktivering av arbetsminnet hos normalpersoner ökade aktiviteten i dorsala laterala prefrontala hjärnbarken medan hippocampusaktiviteten minskade.
Kontakten mellan dessa två delar av hjärnan är känd för att vara störd vid schizofreni.
Forskarna fann genvarianter, som försämrade kontakten mellan dessa två delar av hjärnan och det var synapsgener.
Gener som skapade nya synapser, bibehåller dem eller som rensar bort dem senare i livet.
Dessa genvarianter kan tidigt i livet påverka denna hjärnbana, vilket senare kan ge sårbarhet för schizofreni.
Från Schizophreniaforum.org.
Dålig sjukdomsinsikt ett personlighetsdrag?
- Kategori: Nya rön
Dålig sjukdomsinsikt finns hos många efter den första psykosen och kan förutses av insikten som finns precis i början av psykosen tyder en ny studie på.
Det tyder på att sjukdomsinsikten har med personligheten att göra och inte orsakas av själva psykosen.
202 personer studerades i 3 år och efter psykosen hade 45 % dålig sjukdomsinsikt, 36 % ansåg sig inte behöva behandling och 33 % var omedvetna om sociala konsekvenser.
För schizofreni sågs en signifikant koppling till dålig sjukdomsinsikt, som inte fanns för övriga psykoser.
Att ha insikt om sociala konsekvenserna av psykos gav ett skydd mot försämrad sjukdomsinsikt.
En ganska stor del av de som har dålig insikt är medvetna om sociala svårigheter och är villiga till medicinering.
En grupp som saknar insikt och har schizofreni, anpassningssvårigheter innan och mindre allvarliga depressiva symptom initialt bör få direkt behandling för att förbättra insikten.
Läs mer i medwireNews.
Kortvarig och övergående psykos (APTD) ger schizofreni hos 12 %
- Kategori: Diagnostik
Prodromala symptom kommer före psykos, men det finns också ett mellanting mellan prodromala symptom och psykos, som kallas för akuta och övergående psykotiska besvär (ATPD), som varar i 1-3 månader och kan orsakas av händelser med hög stress, som trauman.
Psykoserna kan vara varierande till sin natur och kallas därför polymorfa.
En studie har gjorts hur många som fått APTD-diagnos utvecklar schizofreni senare.
Resultatet var att drygt 12 % fick schizofreni och att det tog 3-5 år för få den nya diagnosen.
Män och unga personer med APTD hade större risk att utveckla schizofreni.
7,6 % fick återkommande attacker av APTD och inte bara vid ett tillfälle.
Läs mer hos The Mental Elf.
Överdiagnostik och överbehandling inom psykiatrin?
- Kategori: Diagnostik
Vi saknar ett systematiskt arbete kring de psykosociala faktorer som utlöst, bidragit till eller underhållit det psykiska illamåendet, skriver Herman Holm och Bo Knutsson som här resonerar kring svårigheten med diagnoser inom psykiatrin.
Läs mer i Läkartidningen.
Sida 383 av 443