Två allvarliga biverkningar vid behandling med psykotropa läkemedel.

Tillstånden förknippas därför ofta med psykiatrisk läkemedelsbehandling, men förekommer även inom den somatiska vården.

De kliniska bilderna är komplexa, vilket gör att diagnoserna lätt kan missas eller feltolkas som försämring av det psykiska måendet.

Tidig diagnos är viktig för att förhindra att livshotande komplikationer uppstår.

Båda tillstånden är relativt sällsynta, vilket kan innebära att inte alla läkare och andra vårdgivare är förtrogna med dem.

Läs mer i Läkartidningen.

Vuxenpsykiatrins öppenvård anmäler en händelse enligt lex maria.

En patient hos dem fick en felaktig förskrivning av ett narkotikaklassat läkemedel som bidrog till att patienten utvecklade en psykos.

Läs mer hos SVT.

Carolina Karlsson, 39, har tagit revansch på livet.

Efter år av psykiska problem och stadig viktökning har hon gått ner 51 kg.

– Jag har fått tillbaka livet på så många sätt, säger Carolina Karlsson.

Läs mer hos Aftonbladet. Tack Nissegossen för tipset!

Clozapine orsakad hjärttoxocitet är troligen överdriven, därför få patienter har diagnosticerats på rätt sätt.

Det går att behandla denna biverkan med hjälp av hjärtläkare, så att Clozapine-terapin kan fortsätta.

Två hjärtbiverkningar finns: myokardit och kardiomyopati.

Myokardit finns hos 0,2 - 3 % symptomen kan vara så lindriga att man inte märker dem, men kommer oftast inom de första 4 veckorna.

Kardiomyopati är sällsynt och drabbar mindre än 1/1000 och i genomsnitt efter 14 månader (max 4 år).

Läs mer i PsychiatryAdvisor.

Litium är ett effektivt läkemedel för underhållsbehandling av bipolär sjukdom och kan förebygga både akuta affektiva insjuknanden och suicid.

Litiumbehandling kan dock medföra biverkningar.

Det är sedan länge känt att litium kan påverka sköldkörtelns funktion och orsaka hypotyreos.

Huruvida sköldkörtelfunktionen återhämtar sig efter litiumutsättning har tidigare varit okänt.

Läs mer hos Läkartidningen.

Läkemedlet Austedo finns i USA mot tardiv dyskinesi

Amerikanska forskare har gjort en retrospektiv studie på risken för tardiv dyskinesi på 190 000 patienter, som fick antipsykotika mellan 1997 - 2016. 87 % fick atypiska antipsykotika.

Efter 1 år fick 0,3 % tardiv dyskinesi.

Ålder ökade risken 4 %,  schizofreni hade 99 % större risk än bipolär, höga doser antipsykotika + 65 % och ytterligare en psykiatrisk diagnos till + 39 %.

Tidigare extrapyramidala symptom  + 35 %, diabetes + 13 %, andra rörelsestörningar inkl parkinsonism + 43 %, tremor (darrningar) + 112 % och myoklonus + 133 %.

Nyare antipsykotika (atypiska) hade 15 % lägre risk för tardiv dyskinesi.

Läs mer hos PsychiatryAdvisor.