Läkemedel
- Kategori: Läkemedel
I en ledare i Läkartidningen krävs att kostnadsfria antipsykotiska läkemedel återinförs.
De avskaffades 1997, men något senare infördes den sk Helsingborgsmodellen, som innebar att vissa psykiatriker fick rätt att skriva ut antipsykotika kostnadsfritt och att Landstingen stod för kostnaden.
Tanken var att ingen av ekonomiska orsaker skulle avbryta läkemedelsbehandlingen och därmed riskera återfall och vårdbehov.
Läkarförbundet har gjort en enkätundersökning och funnit att det är väldigt få, som får fria antipsykotika. Mycket färre än vad som var tänkt från början.
Slutklämmen i ledaren lyder:
Läkarförbundet vill därför rikta följande budskap till sjukvårdspolitiker på alla nivåer: Ta ansvar för en av våra mest utsatta patientgrupper!
Återinför en generell rätt i hela landet för personer med psykossjukdom att få helt fria läkemedel!.
Kommentar:
För en tid sedan framförde en professor i Läkartidningen krav om mer tvångsvård för schizofrenipatienter. Det känns trösterikt att Läkarförbundet i alla fall vill att antipsykotiska läkemedlen skall vara fria.
Samtidigt är allt i ledaren inte riktigt korrekt. Före 1997 hade redan de kostnadsfria läkemedlen "smygavskaffats" genom att nya och dyra läkemedel, som kom inte blev kostnadsfria. Jag tror därför att t.ex. Risperdal inte var kostnadsfritt före 1997. Gamla och mycket billiga läkemedel var dock kostnadsfria.
Helsingborgsmodellen, som skall ge kostnadsfria antipsykotika, är förenade med en rad villkor, som patienten skall uppfylla. Personen, som skall få läkemedlen gratis måste sakna sjukdominsikt och därmed vara ovillig till medicinering och om den avbryts skall denne person utgöra en fara för sig själv och andra. Eftersom 50 % har sjukdomsinsikt och personer med schizofreni inte är farligare än normalpersoner, så faller med dessa kriterier i princip nästan alla bort. Det är en extremt liten grupp, som är kvalificerade för gratis läkemedel, vilket ju Läkarförbundets enkät också konstaterade.
Eftersom de med schizofreni normalt sett inte är en kapitalstark grupp (gissningsvis 80-90 % förtidspensionärer) så är ändå kostnadsfria antipsykotika för alla motiverade. Emellertid skulle nog de med schizofreni vara mer betjänta av patientutbildning, kognitiv beteendeterapi samt familjeintervention, som minskar också symptom och återfallsrisk. Läkemedlen ger inte effekt hos 15 % och 50 % får partiell effekt. Antipsykotika förebygger bara c:a 80 % av återfallen, därför måste dagens läkemedelsbehandling kompletteras med annan effektiv behandling. Det är där de stora bristerna idag finns, som gör att behovet av öppenvårdsinsatser och slutenvårdsplatser inte är tillgodosett.
Källa:
Eva Nilsson Bågenholm
Återinför fria antipsykotiska läkemedel!
Läkartidningen 100, 481 (2003)
- Kategori: Läkemedel
Schizofreni drabbar 1 % av befolkningen och 80 % kommer att uppleva kroniska eller återkommande symptom. Vad vet vi egentligen om behandlingen på lång sikt? Den ansedda tidskriften British Medical Journal tar upp kritik mot antipsykotika, som att de kan öka risken för återfall om man slutar ta medicinen samt att det troligen inte var orsaken till att mentalsjukhusen lades ner. Uländerna där 60 % återhämtar sig efter 5 år trots dålig vård medan siffran för iländer bara är 20 %. En väldigt läsvärd artikel.
Rekommendationer från England beskriver antipsykotika, som ett omistligt behandlingsalternativ för de flesta som befinner sig i återhämtningsfas. Depåantipsykotika beskrivs i en ny utvärdering, som en effektiv underhållsbehandling. Den gamla typen av antipsykotika, som kom under 50-talet, ökade andelen som förbättrades märkbart från 35,4 till 48,5 %. Eftersom de gav biverkningar, som parkinsonism och förhöjt prolaktin, har nya atypiska antipsykotika sedan mitten av 90-talet ökat i användning. Det är visat att de är lika bra, som gamla antipsykotika, men effekten på långsikt är ännu obevisad.
80 % av personerna med schizofreni återfaller inom 2 år och bara 17 % är återfallsfria (och utan behov av medicinering) 10-15 år senare. Kritiker har nyligen visat att återhämtning och återinsjuknande var inte annorlunda innan antipsykotika kom och att antipsykotika kan t.o.m. göra mer skada än nytta.
Stängningen av mentalsjukhusen kan därför ha orsakats av sociala faktorer snarare än antipsykotika. Medicineringen med antipsykotika kan skapa överkänslighet hos dopaminreceptorerna, vilket kan ge ökad risk för återfall i psykos. Medicineringen lindrar symptomen, men kan skapa en ökad risk för återfall om medicineringen avbryts.
WHO studier på återfall på 50-60-talen visade att i uländer var behandlingsresultaten bättre. Över 60 % av patienterna i uländer var symtomfria efter 5 år, medan siffran för rika länder var bara 18 %. Detta förklaras av sociala faktorer i uländerna, som inverkar gynnsamt, men det kan vara kopplat till mindre användning av antipsykotika och att kontinuerlig medicinering kan korrelera till ett sämre behandlingsresultat.
Sådan kritik bygger dock att man lite selektivt tolkar litteraturen. Nyare utvärderingar har identifierat andra faktorer t.ex. diagnostiken har förbättrats. Utbildning av familjen är viktig för att förebygga återfall som utlöses av expressed emotions t.ex. högljudd kritik. Vi vet också idag att personer med schizofreni tenderar att stabiliseras efter c:a 5 år genom naturlig lindring av sjukdomen och ökande ålder och mognad. Ju kortare tid av obehandlad sjukdom med symptom desto större chans för återhämtning och återfallen kan minskas genom att fortsätta med antipsykotika minst 2 år efter återhämtning.
Men det finns inga skäl för självbelåtenhet, inte ens med de nya atypiska antipsykotika, som kan ha egna långtidsproblem, som viktökning och diabetes. Behandling oavsett terapi skall inkludera en nogrann undersökning av kroppslig hälsa, läkemedelsdosering och åtanke på gradvis avslutning av medicineringen. Sådana nogranna steg är naturligvis svåra för patienter man inte kan forska på: de som inte tar sin medicin, de som använder alkohol eller droger och de som undviker den psykiatriska öppenvården.
Schizofrenins historia har visat att de kan vara en förödande sjukdom och medicineringen har åtminstone skapat en grupp patienter som är mer begripliga och artikulerade i att beskriva sina erfarenheter. Men enorma behov återstår att fylla, som kontinuitet i vården, tillräckliga resurser och långtidsstudier för behandlingsresultat över årtionden snarare än några månader.
Källa:
- Kategori: Läkemedel
Leponex godkänt i USA av FDA också mot självmordsbenägenhet.
Den amerikanska kontrollmyndigheten godkände i november att klozapin dvs Leponex, som kallas för Clozaril där, får användas mot självmordsbenägenhet vid schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom.
Enligt fabrikanten Novartis är det första gången ett läkemedel fått det användningsområdet. I USA får Novartis ensamrätt att marknadsföra denna användning i 3 år.
10 % av de med schizofreni begår självmord och Leponex reducerade antal självmordsförsök och sjukhusläggningar för att förhindra detta med 26 % jämfört med Zyprexa.
De med Leponex använde också färre andra psykofarmaka.
Kommentar:
Risken för självmord kommer säkert att minska och bli mycket lägre än 10 %. Ökad behandling med antidepressiva mot depression samt ångest och lägre doser av antipsykotika är nog de viktigaste orsakerna. De gamla klassiska antipsykotiska medlen gavs ofta i högre doser, som kan ge depression och ångest, vilket kanske inte var så lyckat. Genom sociala insatser och i och med att fler får daglig sysselsättning kommer säkert också att bidra positivt.
Källa:
Pressmeddelande från Novartis
- Kategori: Läkemedel
By Martyd215 - Own work, CC BY-SA 4.0, Link
Ett nytt antipsykotikum lurasidon har genomgått kliniska tester vid schizofreni med positivt resultat och kan finnas på marknaden år 2011.
Lurasidon har liten påverkan på vikt och blodfetter.
Lurasidon har också effekt på 5-HT7, 5-HT1A och alfa-2c-receptorer, som föreslagits kunna förbättra kognition, depression och negativa symptom.
Läs mer på MedPage Today.
- Kategori: Läkemedel
A Carlsson Reseach AB säljer nu två projekt med dopaminstabiliserare till den amerikanska läkemedelsjätten Merck & Co.
Det ger 8 miljoner euro i dag och ytterligare 40 miljoner euro under 5-6 år rapporterar Dagens Nyheter.
- Kategori: Läkemedel
En ny undersökning, EUFAST visar att både gamla och nya antipsykotika ger en moderat förbättring av kognitiva symptom vid första insjuknandet i schizofreni.
Tidigare har nya antipsykotika ansetts bättre, men det berodde på att förr användes väldigt höga doser av gamla antipsykotika, som försämrade kognitionen.
I denna undersökning använde man 1 - 4 mg Haldol.
Läs mer på Medscape.
- Kategori: Läkemedel
Förr valde läkaren själv läkemedlen, som skulle användas. Med läkemedelskonsulenter, Läkartidningen, kollegor och egna erfarenheter, så byggdes den egna terapiarsenalen upp. Det förkommer än idag och läkarna har ofta svårt att släppa detta, som varken är särskilt rationellt eller bra. Att avgöra vilket läkemedel, som är bäst är egentligen det svåraste som finns, men det inser inte majoriteten av dagens läkare och apotekare. För drygt 30 år sedan bildades läkemedelskommittérna, där en grupp läkare och ett par apotekare väljer ut läkemedlen, som i praktiken läkarna inte är tvungna att använda. Urvalet skulle bli bättre underbyggt och ledamöternas kunskaper skulle ökas och spridas till kollegor. Så fungerade det förr, när kommittérna omfattade bara ett sjukhus eller dess upptagningsområde. Idag finns en läkemedelskommitté i varje län varför kunskapsgenereringen inte har så stor betydelse längre. Visserligen skickar kommittérna ut skriftlig information, men samtidigt så kan ju kunskaper inhämtas på annat sätt.
Viskas undersökning pekar på ganska stora brister i kommittérnas rekommendationer av antipsykotika. Ärligt talat, så kanske ett bra urval av läkemedel kräver tillgång till ett helt universitetsjukhus med dess olika "smala" specialister med hög vetenskaplig kompetens? Kanske borde inte alla kommittér göra ett eget läkemedelsurval? De kan ju utnyttja listan från närmaste universitetssjukhus (även om alla där inte hade perfekta preparat). Andra förbättringar är att göra SBU till remissinstans för att få ett korrekt evidensbaserat urval, då alla förefaller inte känna till deras rekommendationer. Det finns en oerhörd kompetens även utanför den direkta vården, som det är viktigt att tillvarata. Ett evidensbaserat val är säkert viktigare för antipsykotika än andra läkemedel dessutom, då deras effekter är svåra att mäta kliniskt.
Kommittérna inrättades för att det skulle bli rätt,men om nu kanske de ofta i realiteten har fel, så kanske regelbundna revisioner skulle förbättra rekommendationerna och verksamheten. Viska kan dock inte åtaga sig att agera oavlönad städgumma för hela läkemedelssortimentet utan det är mer en uppgift för NEPI eller SBU.
Poängteras bör också att den enskilde läkaren skall rådslå med patienten inför läkemedelsvalet
Något dylikt förekommer så vitt jag vet inte från läkemedelskommittérnas sida. Patientorganisationerna bör nog också därför vara remissinstans för att skapa ett bredare engagemang och fånga in patientönskemål. Om kommittérna helt fick diktera läkarnas förskrivning, skulle patientinflytandet försämras och reduceras till noll.
Läkemedelskommittérnas hemsidor bör också förbättras och vinklas mer mot allmänheten. Cirka 90 % av läkemedelsbehandlingen sköter patienterna själva efter läkarens instruktioner. Det finns ett väldigt sug bland allmänheten efter läkemedelsinformation och en välinformerad engagerad patient kan innebära förbättrad hälsa, som nyligen British Medical Journal konstaterade i en ledare. Det är därför viktigt att kommittérna har hemsidor med rekommendationer mm, så att patienten får tillgång till samma information, som läkaren. Alla läkare är kanske inte lika intresserade av kommittérnas verksamhet, som patienterna kan vara.
Läs föregående ledare: God Natt Haldol!
- Kategori: Läkemedel
Nya dyrare medel mot schizofreni är knappast bättre än gamla och billiga, visar en stor amerikansk studie.
Allra sämst i jämförelsen klarade sig Astra Zenecas Seroquel. Zyprexa, Zeldox, Seroquel, Risperdal och Trilafon ingick i studien.
30 % av de med Zyprexa gick upp mer än 7 % i vikt, vilket framgår av info om undersökningen på Schizophrenia.com.
- Kategori: Läkemedel
Optimala doser av klassiska högdos antipsykotika kan kanske ge lika lite extrapyramidala biverkningar som nya atypiska antipsykotika enligt ny utvärdering.
Nya atypiska antipsykotika ersätter allt mer gamla antipsykotika i vissa länder. Men, enbart klozapin (Leponex) har bevisats bättre än klassiska högdospreparat (t.ex Hibernal och Mallorol) vid terapiresistent schizofreni.
En genomgång har gjorts av 31 studier med 2320 patienter för att klargöra om de nya medlen gav färre extrapyramidala biverkningar än högdospreparaten.
Den visade att av de nya preparaten hade bara Leponex signifikant färre extrapyramidala biverkningar och som grupp var de nya preparaten bara moderat effektivare än högdospreparat och i stort sett oberoende av jämförelsedoser.
Undersökarna säger deras rön inte skall ses som en behandlingsrekommendation utan mer som en startpunkt för att skapa en hypotes.
Kommentar:
Har läkemedelskommitteerna som rekommenderar Haldol i förstahand fått rätt nu? Nej, inte alls utan de riktigt gamla högdospreparaten, som Hibernal och Mallorol, kan vara atypiska i doser under 600 mg/dag sägs det här. Detta stöder snarare att kommitterna är ute på helt fel spår. Nästan ingen läkemedelskommitte i landet rekommenderar högdospreparat.
En nackdel med högdospreparaten är att de kan ge andra biverkningar, som trötthet, blodtrycksfall mm. Problemet med gamla preparat och det gäller så väl lågdos- som högdospreparat är att de lägre doser, som man idag vill använda (2-6 mg Haldolekvivalenter dvs 100-300 mg Hibernal /dag) är mycket dåligt dokumenterade dvs kunskaperna om effekten och biverkningarna av dessa doser är inte tillräckligt kända. Dessutom finns det inte många högdospreparat i Sverige - Hibernal, Mallorol och Truxal.
Hibernal har Cochrane nyligen sagt vara bristfällig, Mallorol är ett sistahandsmedel pga risk för hjärtpåverkan och Truxal verkar ha dålig dokumentation. Därför kommer ett motstånd finnas bland läkare att använda dessa medel, som visserligen är mycket billigare, men de är samtidigt "osäkrare". I Sverige har det startats en studie (HANS) för att bevisa effekten på Haldol 2-4 mg/dag och när den kom så kritiserade jag den för att inte ett högdospreparat hade inkluderats i studien. Det var uppenbart en miss.
Källa:
Stefan Leucht, Kristian Wahlbeck, Johannes Hamann, Werner Kissling
New generation antipsychotics versus low-potency conventional antipsychotics: a systematic review and meta-analysis
Lancet 361 (9369) 10 May 2003
- Kategori: Läkemedel
De totala kostnaderna för vård och omhändertagande blir ungefär lika för nya atypiska neuroleptika (Risperdal, Zyprexa, Leponex) som för de gamla (Haldol, Trilafon etc) visar en ny svensk hälsoekonomisk studie.
Läkemedelskostnaden stod för 1-6 % av medelkostnaden per patient medan hemsjukvård och gruppboende stod för 28-53 %. Även kostnaden för förtidspension inräknades.
De med nya läkemedlen behövde mindre läkemedel mot biverkningar, men mer läkemedel mot ångest och depression. Yngre och relativt nyligen insjuknade fick oftare nya läkemedel.
Slutsatsen är att läkemedelskostnaden bör ses ur ett samhällsperspektiv och läkemedel som ger största möjliga följsamhet och högsta livskvalité bör väljas. "Att patienten trivs med medicinen och tar den på rätt sätt är det som är mest avgörande för långtidsprognosen och kostnaderna" poängterar Dr Holger Arthun.
Kommentar:
Eftersom läkemedelskostnaden utgjorde bara 1-6 % av totalkostnaden kunde rubriken lika gärna vara: Nya och gamla preparat lika dyra och effektiva vid schizofreni. Eftersom totalkostnaden var likvärdig och läkemedelskostnaden låg, så kan inte effekten skilja så mycket mellan de nya och gamla preparaten. För personer med schizofreni, som gör ett läkarbesök per år och arbetar, så kan de gamla preparaten kanske bli billigare förutsatt att dosen är rimlig. Det är dock inte fel att inkludera svårt sjuka i sådana här studier, eftersom WHO konstaterat att 20 % av schizofrenipatienterna står för 80 % av samhällets kostnader. Om samhället vill spara pengar, så skall de svårast sjukas vårdbehov prioriteras
Intressant är fyndet att de med nya läkemedel får mer läkemedel mot ångest och depression. Om det speglar ökade problem med depression och ångest vid atypiska neuroleptika eller om läkare som skriver ut dessa preparat är mer öppna för att behandla dessa mycket viktiga symptom går ej att säga nu.
Källa:
Dagens Medicin 23/2002 s6
- Kategori: Läkemedel
En genomgång av 150 studier om läkemedelseffekt visar att nyare läkemedel inte alls har de fördelar som läkare och patienter tror.
Lena Flyckt som är docent/programområdesansvarig psykossjukdomar, Centrum för psykiatriforskning, Psykiatri Nordöst, Stockholm skriver bl.a följande:
"Man kan konstatera att vår profession har låtit sig förledas av läkemedelsbolagens massiva informationskampanj för de nya och dyrare läkemedlen.
En viktig slutsats är att valet av antipsykosläkemedel inte bör basera sig på grupptillhörighet utan på en sammanvägning av önskvärda effekter, minsta möjliga biverkningar och kostnadseffektivitet.
Här står sig de äldre antipsykosläkemedlen, särskilt Trilafon, mycket väl i en jämförelse med de nyare".
Enligt artikeln saknas belägg för att de nya läkemedlen har färre biverkningar, att de är mer kostnadseffektiva eller har en gemensam atypisk effekt, dvs reducerar negativa symtom.
Slutsatserna är baserade på en metaanalys av 150 randomiserade studier, där andra generationens läkemedel jämförts med första generationens, företrädesvis Haldol.
Läs i Läkartidningen.