Läkemedel
- Kategori: Läkemedel
En ny studie tyder på att Abilify kan förbättra livskvalitén vid schizofreni.
10 mg Abilify förbättrade hälsa, stämningsläge och allmänt sett livskvalitén.
30 mg dosen förbättrade hjälpa till hemma, komma överens med familjen och livskvalitén allmänt sett.
Läs mer på Doctors Guide.
- Kategori: Läkemedel
Stockholms Läns Landstings expertkommitté för läkemedel har gjort ett utlåtande om Abilify:
Aripiprazol (Abilify) representerar ett nytänkande.
En förhoppning är att aripiprazol bättre skall upprätthålla optimal dopaminerg transmission jämfört med övriga neuroleptika och därmed gynna kognitiva funktioner.
En annan är färre extrapyramidala biverkningar.
Dessa förhoppningar har dock ej säkerställts.
Aripiprazol bör därför användas återhållsamt och med särskilt noggrann klinisk uppföljning.
Kloka Listans råd står sig dvs nyinsjuknade skall få Risperdal i första hand och Zyprexa i andra hand.
Läs mer på Janus.
- Kategori: Läkemedel
Att ungefär 50 % av de med schizofreni inte tar sin medicin känner många till, men det är lika vanligt vid alla andra sjukdomar.
Om en läkare upptäcker att läkemedlet inte ger effekt, så tänker de nästan aldrig på att patienten inte tagit medicinen utan på att medicinen eller dosen inte passade och måste ändras.
Att ta medicinen som läkaren föreskrivit kallas för följsamhet eller compliance på engelska.
Bristande följsamhet gör att läkemedelseffekten går förlorad och innebär ett stort ekonomiskt samhällsproblem. Orsakerna till bristande följsamhet är många och det har varit ringa framgång i att förbättra den.
Nu talas om att konkordans skall ersätta följsamhet. Konkordans innebär att läkaren och patienten gemensamt kommer överens om när och hur medicinen skall tas. Genom att göra så antas att patienten skall ta sin medicin.
Kommentar:
Följsamheten mot läkarens ordination är bara 50 % och tyvärr finns det inte mycket att göra åt det.
Cochrane Institutet säger att det är ett stort och komplext problem samt att metoderna för att förbättra följsamhet är inte särskilt effektiva. Inom psykiatrin är bristande följsamhet välkänt och där en uppenbar förklaring, när läkemedelseffekten uteblir. Då brukar depåinjektioner användas, men tyvärr patienterna kan utebli från dessa också faktiskt.
Själv förstår jag inte vitsen med konkordans, eftersom det är ju så sedan minst 10 år tillbaka lagen har sagt att det skall göras i Sverige. I artikeln presenteras heller inga bevis för att konkordans skulle vara effektivt.
Eftersom följsamheten inte gick att förbättra nämnvärt efter minst 20 års forskning, så böts namnet till konkordans. Plötsligt uppstår ett nytt forskningsfält och nya anslag till forskningen kan fås.
I Europa har läkemedelskostnaderna skenat iväg och läkarnas fria förskrivning har hotats. Därför är läkarna positiva till att stödja konkordans, eftersom det skapar lite andrum innan krav om inskräkningar för dem hörs. Precis den situationen har vi i Sverige. Det har klagats över för höga läkemedelskostnader. Läkarna har lyckats få ett flerårigt projekt för att förbättra följsamheten, som säkert kommer att misslyckas, men det ger lite andrum.
Tragikomiskt är att om det skulle lyckas till 100 %, så kan läkemedelskostnaderna fördubblas teoretiskt, vilket ju ursprungligen inte var tanken.
Tyvärr, brister ledaren i British Medical Journal på en viktig punkt - diagnosen. Det finns sjukdomar där 30-40 % av diagnoserna är felaktiga. För schizofreni är dock feldiagnoserna bara c:a 5 %. För att patientens bristande följsamhet skall vara skadlig, måste diagnosen och medicineringen vara rätt. Det är den inte alltid idag. En del av den dåliga följsamheten kan därför vara bra!
Källa:
Marshall Marinker och Joanne Shaw
Not to be taken as directed
BMJ 326:348-349(2003)
- Kategori: Läkemedel
En ny amerikansk studie på 1619 personer visar att bara 41 % tar sina antipsykotika regelbundet på det sätt läkaren föreskrivit.
Både öppenvårds och sjukhuskostnaderna var signifikant högre för de som inte tar sin medicin regelbundet. Men det är inte självklart att dessa siffror är giltiga för Sverige.
24 % av patienterna tog inte medicinen, vilket innebar att de tog ut mindre än 50 % av medicinen på apoteket.
17 % följde bara delvist ordinationen dvs tog ut 50-80 % av sin medicin.
Överraskande var att 19 % hämtade ut mer medicin än ordinerat och räknades därmed också som oföljsamma.
Forskarna anser att alla måste bidraga till att förbättra följsamheten - psykiatriker, apotekspersonal, familjemedlemmar och personliga ombud.
Kostnaderna för sjukhusvård var mer än 3 gånger högre för de, som inte följde ordinationen enligt Professor Jeste som gjort studien. De som var partiellt följsamma eller hämtade ut för mycket medicin hade 80 % fler sjukhusinläggningar.
Lite mer än hälften av denna grupp, som hämtade ut för mycket medicin fick mer än ett antipsykotikum.
Ytterligare fynd i studien var:
- Både psykiatriska och medicinsk sjukhusvårdtillfällen kopplades till i vilken grad medicineringen fullföljdes
- Äldre var mer följsamma än yngre
- Färgade och latinska personer hade sämre följsamhet
- Att inte ta sin medicin var kopplat till levnadsförhållandena. Ensamboende och hemlösa var oftare oföljsamma.
Kommentar:
Denna undersökning stämmer inte på svenska förhållanden. I Sverige får c:a 30 % depåinjektioner med antipsykotika, medan i USA är det bara c:a 5 %. En liten grupp i Sverige får engångsdosetter från apoteket med sin medicin.
I USA är det vanligare med mer än ett antipsykotikum dvs gruppen som hämtar ut för mycket medicin bestod till 50 % av sådana personer och kan därför vara mycket mindre i Sverige där få får två antipsykotika. Problemet med att inte ta sin medicin på rätt sätt kan vara mycket mindre i Sverige därför.
Stora risken är nog att ta för låga eller ingen antipsykotika alls, vilket 3 gånger högre vårdkostnader antyder. Den gruppen var 24 % i USA, men borde vara mycket mindre i Sverige med större användning av depåinjektioner.
Gruppen, som får mer än ett antipsykotikum, borde vara sjukare eftersom ett preparat inte ger tillräcklig effekt. Det kanske är grundsjukdomen snarare än att de överkonsumerar antipsykotika som ger en ökad vårdkonsumtion här. Denna studie har en del brister som gör den lite svårtolkad.
Källa:
- Kategori: Läkemedel
En studie följde under ett år drygt 600 personer med schizofreni för att se hur många som byter antipsykotika.
Nästan 30 % bytte antipsykotika.
Sex viktigaste orsakerna till bytena var medicinavbrott året innan, depression, inget missbruk, kvinnligtkön, akatisin förvärrats och värre symptom på depression/ångest under de två första veckorna av antipsykotikamedicineringen.
Det sistnämnda var den viktigaste orsaken.
Läs mer på 7thspace.
- Kategori: Läkemedel
EU:s läkemedelsmyndighet har godkänt Xeplion depåinjektion mot schizofreni. Xeplion innehåller paliperidon-palmitat och är ett depåpreparat av Invega.
En spruta ger effekt i 4 veckor. Preparatet kommer säkert att snart finnas på apoteken.
Läs mer på Pharma Times.
- Kategori: Läkemedel
Ziprasidon (Zeldox) och klozapin (Leponex) är båda två kopplade till signifikant förbättring i vissa aspekter av kognitiv funktionsförmåga hos personer med schizofreni enligt en ny randomiserad, dubbelblind undersökning presenterad vid the 20th congress of the European College of Neuropsychopharmacology (ECNP).
Kognitiva symptom brukar normalt inte förbättras av antipsykotika och det är tidigare mest Leponex som kunnat påvisa viss förbättring.
Läs mer på Doctors Guide.
- Kategori: Läkemedel
Zyprexa (olanzapin) kan kanske användas i högre doser vid behandlingsresistent schizofreni.
Idag får ungefär 30 % ingen effekt mot sina schizofrenisymptom av antipsykotika och de får då Leponex, som ger effekt hos de flesta.
Alla tål dock inte Leponex tyvärr utan en liten andel kan få allvarliga biverkningar.
Zyprexa liknar kemiskt sett Leponex ganska mycket.
En amerikansk studie tyder nu på att Zyprexa i doser 3-4 gånger högre än normalt har effekt vid behandlingsresistent schizofreni, men att det kan ta liksom för Leponex upp till 6 månader innan effekten kommer.
Det krävs dock större studier för att bättre bevisa detta.
Forskarna skall nu gå vidare och studera om Risperdal Consta har samma effekt vid behandlingsresistent schizofreni, eftersom Risperdal har lindrigare biverkningar än både Zyprexa och Leponex.
Läs mer på Newswize.com.
- Kategori: Läkemedel
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA vill skärpa användarinformationen för det vanliga sömnläkemedlet zolpidem (Stilnoct).
Läs mer i Dagens Medicin.