Läkemedel
- Kategori: Läkemedel
Idag har antipsykotika använts i drygt 50 år och vi börjar alltmer se på nackdelarna som de har.
Men i uländer där psykiatrisk vård kan saknas finns det ställen där psykiskt sjuka kedjas av sina anhöriga i många år.
I denna video får man se sådana exempel från Bali och hur behandling med antipsykotika gör dem fria från bojorna och ger dem nästan normala liv igen.
Tack, Q.L för tipset!
- Kategori: Läkemedel
Tre nya antipsykotika kan komma inom en tre års period.
Först kommer iloperidon, men det blir ett andra eller tredjehandsalternativ, eftersom man före användning måste göra EKG-kontroll av hjärtat.
Liknande problem har Zeldox och Serdolect.
Fördelen med preparatet är att det finns ett test man kan göra innan, som visar om chanserna är goda att man får effekt av preparatet.
Det andra preparatet är asenapin, men i en ny undersökning förbättrades inte negativa symptom, men det hade effekt på positiva symptom.
Lurasidon verkar ha effekt också mot kognitiva och depressiva symptom, vilket är väldigt intressant.
Det som saknas är antipsykotika med klar effekt på kognitiva symptom, som är mycket handikappande och som kan göra det svårt att klara sig själv.
Du kan läsa mer om de nya preparaten i Psychiatric Times.
- Kategori: Läkemedel
Patientens inflytande över behandlingen bör öka och informationen förbättras för att att fler skall ta sin medicin.
Men samhället sparar på dyra nya antipsykotika, som ger mindre biverkningar och på olika typer av psykoterapier, som också anses för dyra. Bristen på behandlingsalternativ kan skapa besvikelse hos patienterna och ovilja mot medicineringen. Samtidigt söker sig alltfler till vården för behandling av livskriser. De kan bli behandlade med läkemedel trots att de egentligen inte är sjuka skriver British Medical Journal i en ledare.
Eftersom det finns väldigt många olika läkemedel vid psykiska sjukdomar, så kan man tro att valet av behandling sker efter samsyn mellan patientens önskemål och läkarens råd. I realiteten styrs valet av många andra faktorer.
Vetenskapliga utvärderingar av Cochrane visar att det är svårt att få de som inte vill medicinera att ta sin medicin.
Bensodiazepinernas beroendeskapande effekt var känd redan i början av 60-talet, men det först 1988 började myndigheterna i England att reagera. Än idag är förbrukningen av bensodiazepiner hög (50 % av vad den var som mest), trots att utsättningsbesvären sägs vara svårare än av heroin. Lärdomen av detta är att det är viktigt för patienten att få reda på biverkningar, så att nyttan kan balanseras mot risken. Patienterna har idag alldeles för litet inflytande över sin behandling.
Patienterna vill inte ha komplicerade förklaringar, men problemet är att teorierna kan ändras med tiden. Patienter kan därför med viss rätt ifrågasätta varför de skall ta ett medel, vars verkningar är osäkra. Kvaliten på informationen, som ges är därför viktig och det finns idag mycket skriftlig information om sjukdomar m.m.
Patientens önskan att ta medicin varierar med sjukdomen - vid första psykosen är benägenheten att ta medicin minst och även de som tagit medicin lång tid kan när de känner sig bättre vilja sluta. Lagstiftningen ger psykiatrikern rätt att tvångsbehandla patienten med medicin. Alla uppskattar inte detta tvång och särskild färgade och invandrargrupper känner sig frustrerade över detta.
Om möjlighet fanns att välja behandling kanske resultatet skulle bli bättre. Nya atypiska antipsykotika ger mindre allvarliga biverkningar i normaldosering och många känner sig bättre med dem, men av ekonomiska skäl ransoneras de och många får hålla tillgodo med de gamla, antikverade medlen.
Samma sak gäller de andra behandlingarna också. Läkemedel är bara en del av ett behandlingspaket, som kan innehålla olika "samtalsterapier" och sociala ting, som arbete, förmåner och bostad. Sådana kombinationer har minskat pessimissmen som omgav psykos och personlighetsstörningar. Trots det vill gärna sjukvårdsledningarna spara på sådana behandlingar och patienten hänvisas till en behandling, som de tycker är andra klassens. Patienterna kan bli frustrerad över bristen på behandlingsalternativ, som erbjuds och i värsta fall kan det leda till depression.
Samtidigt söker sig alltfler till vården för behandling av livskriser. De kan bli behandlade med läkemedel trots att de egentligen inte är sjuka.
Källa:
- Kategori: Läkemedel
Privatläkares patienter är mer följsamma till sina läkemedelsordinationer än andra.
Det visade en kartläggning av följsamhet till läkemedelsordination som gjorts i Jönköpings län.
Av de patienter som fått sina läkemedel förskrivna av privatläkare följde 60 procent ordinationen, mot 44 procent av dem som fått ordinationen av företagsläkare.
Ingen av läkarkategorierna nådde emellertid upp till den följsamhet som sjuksköterskornas (inklusive barnmorskornas) patienter visade i undersökningen. Av dem följde 94 procent sin läkemedelsordination.
Läs mer i Läkartidningen
Kommentar:
För de med antipsykotika var följsamheten 52 % och oföljsamheten bestod främst av underanvändning. Den genomsnittliga följsamheten var 57 % för alla läkemedel. Privatläkare kan vara bättre p.g.a att de är mer lyhörda för patientens önskemål. Metoden som använts mäter hur läkemedlen hämtas ut på apotek och är därför endast ett indirekt mått på följsamhet. Finns felkällor här.
- Kategori: Läkemedel
När Hibernal introducerades på 1950-talet var det första gången kunde man medicinera bort hallucinationer och vanföreställningar.
De flesta schizofrena patienter hjälps av dagens moderna psykosmediciner men liksom Hibernal har de en del svåra biverkningar.
Vi möter Elisabeth som har en fyra sidor lång medicinlista.
Lyssna på radioprogrammet på URPlay. Tack tekopp för tipset!
- Kategori: Läkemedel
I USA har en konferens hållits i Mount Sinai för att skapa enighet hos viktiga organisationer bl.a. amerikanska psykiatrikerna, i rekommendationerna av antipsykotika. Det lyckades ej, men konferensen utmynnade i att den besvarade vissa frågor:
Fråga 1. Skall klassiska antipsykotika fortfarande vara förstalinjeval?
Med andralinjeval menas läkemedel, som t.ex. Leponex och Mallorol. De har effekt, men har vissa risker, varför de skall användas enbart, när andra läkemedel inte givit effekt. Med förstalinjeval menas läkemedel, som kan användas av alla, inklusive nyinsjuknade.
Nya atypiska medel, utom Leponex och Zeldox, dvs Zyprexa och Risperdal skall användas till nyinjuknade eller vid schizofreni, där det är okänt hur reaktionen tidigare varit på antipsykotika.
Klassiska medel kan vara lämpligt:
1. vid bra effekt utan extrapyramidala biverkningar
2. vid bättre effekt än av atypiska läkemedel.
3. då långverkande depåpreparat varit bättre än tablettbehandling.
De atypiska medlen har lägre risk för tardiv dyskinesi samt måttlig till stor reduktion av extrapyramidala biverkningar. Problemet med extrapyramidala biverkningar är att de kan göra att medicinering avbryts och särskilt akatisi kan vara problematiskt, då den kan uppträda vid normaldosering.
De atypiska medlen kan ge viktuppgång, men tardiv dyskinesi och extrapyramidala biverkningar anses ett värre problem. Vid tidiga tecken på viktuppgång kan Zeldox användas.
Det är fortfarande lite oklart om atypiska medel ger bättre effekt än klassiska. Två metanalyser från 1999-2000 har ej påvisat några direkta skillnader. En ny metaanalys av Davis (som ännu inte är publicerad) antyder att Leponex, Risperdal och Zyprexa skulle vara 54 %, 22 % och 21 % bättre än klassiska medel medan Zeldox skulle vara lika bra.
Fråga 2. Skall Zeldox vara ett förstalinjeval?
Säkerheten för hjärtat blir klarare, när fler fått medlet och idag skall det endast ges efter det att annat atypiskt läkemedel har prövats. Idag har 150000 individer fått medlet och inget fall av plötslig hjärtdöd har rapporterats.
Fråga 3. Hur lång skall en studie vara? Är 4, 6, 8 eller X veckor tillräckligt? Om dessa perioder används hur många skulle fått effekt om studien varit längre?
Om en person fått återfall och antipsykotika i en vecka utan förbättring kommer denne sannolikt inte att svara på detta preparat under denna period. Emellertid, tar det upp till 4 veckor med full terapeutisk dos för att övertygande visa att en person inte svarar på behandlingen.
Om partiell effekt erhålls kan behandlingen förlängas till 12 veckor för att se om förbättringen fortsätter. De flesta får bäst effekt av en dos över en viss miniminivå, men det finns en grupp där effekten är beroende av dosen.
Fråga 4. Vad är den relativa effektiviteten av Leponex och andra atypiska medel för att behandla personer, som inte får antipsykotisk effekt?
Leponex förefaller vara mest effektiv för personer, som inte får effekt av andra antipsykotika. Därför kan en person inte anses terapiresistent förrän Leponex prövats. Innan Leponex skall minst ett atypiskt medel prövats, eftersom atypiska medel kan ge effekt hos personer, som inte svarar på klassiska medel. För de mest sjuka verkar Leponex vara överlägset andra atypiska medel.
Fråga 5. Finns det tillräckligt med bevis för att dra slutsatsen att atypiska medel har lägre risk för tardiv dyskinesi?
Ja. Det finns också stöd för att byte till atypiskt medel kan minska rörelsestörningarna. Detta är viktigt för val av antipsykotikum.
Fråga 6. Finns det karaktäristika hos individer, som skall påverka preparatvalet?
För personer, som inte tar sin medicin, skall depotpreparat och atypiska medel väljas före klassiska. Hänsyn till risken för biverkningar skall vara central vid preparatvalet.
Det finns skillnader i biverkningar som skall vägleda preparatvalet t.ex. kön (prolaktin), ålder (blodtrycksfall, tardiv dyskinesi) och fysisk hälsa (vikt, diabetes, antikolinerga effekter).
Fråga 7. Finns det skillnader mellan preparaten i deras effektivitet mot positiva, negativa, neurokognitiva, aggression och stämningsläges symptom?
1. Vid positiva symptom är enbart Leponex effektivare, men bara hos dem som inte får effekt av andra medel.
2. Några atypiska medel ger bättre effekt på negativa symptom än klassiska medel.
3. Neurokognition. Atypiska medel kan ha fördelar, men det är ännu ej bevisat.
4. Aggression. Leponex kan vara effektivare än klassiska medel.
5. Några atypiska medel, inklusive Leponex, är mer effektiva än klassiska medel i att lindra stämningsläget.
Fråga 8. Vad skall läkaren övervaka under läkemedelsbehandlingen?
Blodtryck/puls.Lågdospreparat kan ge posturalt blodtryckfall och hjärtklappning, särskilt hos äldre
Vikt. Viktökning inträffar under de första veckorna och vägning skall ske ofta då och viktreduktionsprogram eller preparatbyte kan ske vid övervikt.
Glukos.Fallrapporter hävdar att atypiska medel och särskilt Leponex och Zyprexa kan orsaka typ 2 diabetes. Det går ej idag att beräkna den relativa risken för olika medel och redan innan atypiska medel kom var risken för typ 2 diabetes förhöjd vid schizofreni.
Blodfetter.Det finns rapporter om att Leponex och Zyprexa höjer blodfetter. Men att övervaka blodfetterna kan vara klokt för alla pga risk för viktökning och dåligt kosthåll.
Sexuella biverkningarär viktiga för följsamheten och bör därmed övervakas.
EKG. Schizofreni ger ökad risk för hjärtkärlsjukdomar och ökad dödlighet därmed, varför hela gruppen oavsett medicinering bör EKG undersökas. Mallorol förlänger hjärtats QTc tid längre än Zeldox och innebär därför större risk.
Kommentar:
Detta liknar mycket de engelska NICE rekommendationerna, som också förordar atypiska medel bl.a. till nyinsjuknade. De svenska rekommendationerna från SBU kommer i år och borde egentligen utmynna i liknande resultat
Källa:
Medscape. Experts Debate Key Controversies in Prescribing Antipsychotics for Schizophrenia. Del 1
Medscape. Experts Debate Key Controversies in Prescribing Antipsychotics for Schizophrenia. Del 2.
Marder SR, Essock SM, et al.
The Mount Sinai Conference on the pharmacotherapy of schizophrenia.
Schizophrenia Bulletin 28 (1): 5-16 2002
- Kategori: Läkemedel
Det är vanligt att man avbryter antipsykotikamedicineringen på egen hand vid schizofreni.
Oddsen att det skall sluta väl är mycket liten.
Efter ett år har 80 % fått återfall i psykos och efter 2 år är motsvarande siffra hela 96 %.
För nyinsjuknade har de med missbruk och en långvarig obehandlad psykos innan större risk för att avbryta sin medicinering än andra.
Läs mer i Psychiatric Services.
- Kategori: Läkemedel
Stockholms Läns Landstings Läkemedelskommitté har kommit med de nya läkemedelsrekommendationerna för 2003 i den s.k. Kloka Listan. Här är rekommendationerna för Psykos:
Psykos:
I första hand
Cisordinol zuklopentixol
Haldol haloperidol
I andra hand
Risperdal risperidon
I tredje hand
Clozapine Alpharma klozapin
Kommentar:
Skillnaden gentemot i fjol är att Leponex försvunnit och ersatts helt av det identiska men billigare Clozapine Alpharma. Trilafon har utgått, som förstahandspreparat, vilket verkar lite underligt eftersom det har kort halveringstid 9 tim jfr med c:a 24 timmar för övriga.
Detta skiljer sig ganska mycket från den internationella trenden under hösten. Både de engelska NICE och de amerikanska Mount Sinai rekommendationerna kom fram till att atypiska antipsykotika var förstahandsmedel till nyinsjuknade. Dessa rekommendationer är nationella och omfattar alltså totalt en befolkning på 337 miljoner. Stockholns Län har en befolkning på 1,8 miljoner och eftersom vården sannolikt är likvärdig, så kan det uppskattas att chansen att Stockholm har rätt är cirka 0,5 % dvs det är inte särskilt troligt att Stockholms rekommendationer är korrekta.
Källa:
Kloka Listan 2003
- Kategori: Läkemedel
Fastän s.k atypiska antipsykotika först godkändes för användning mot schizofreni, så sker en ökad användning mot andra sjukdomar, trots att otillräckligt med bevis finns för att de skall fungera där rapporterar en forskare i USA.
Hälften av användningen i USA av nyare antipsykotika kan vara dåligt underbyggd.
Det man reagerar främst mot är användning mot bipolär, depression och autism.
Läs mer hos Reuters.
- Kategori: Läkemedel
Det är ganska vanligt att ändra på medicineringen på egen hand vid schizofreni och det är nog mer än 90 % som gör det.
Tyvärr leder antipsykotikaavbrott till psykos hos 96 % inom 2 år.
På denna hemsida finns ett test Medication Adherence Rating Scale (MARS) en bit ner på sidan, där du kan kolla hur du sköter din medicinering.
Testa dig på virtualmedicalcenter.
Testet finns också på Viska.
- Kategori: Läkemedel
Det nuvarande sättet att basera doseringen på blodkoncentrationer kan ifrågasättas. Studier hur läkemedlet varierar i hjärnan kan ge säkrare vägledning för doseringen av antipsykotika.
När nya läkemedel utvecklas så mäts hur läkemedelskoncentrationen varierar i blodet. Ur detta så räknas ut hur ofta läkemedlet behöver doseras. Svagheten är att det är inte många läkemedel, som utövar sin effekt i blodet. Antipsykotika t.ex. har ju sin effekt i hjärnan. Naturligtvis, är det en osäkerhet, men det har sagts tidigare att blodkoncentrationen speglar koncentrationen i andra organ pga jämvikt.
I en färsk klinisk studie i Molecular Psychiatry av Tauscher J och medarbetare, så används en teknik där det går att mäta hur koncentrationen av Zyprexa och Risperdal varierar i hjärnan över tiden. Resultatet är väldigt intressant.
Zyprexa hade i blod en halveringstid på 24,2 timmar medan den i hjärnan var 3 gånger längre dvs 75,2 timmar.
För Risperdal var motsvarande siffror 10,3 timmar respektive 66,6 timmar.
Författarna drar slutsatsen att det nuvarande sättet att basera doseringen på blodkoncentrationer kan ifrågasättas.
Studier hur läkemedlet varierar i hjärnan kan ge säkrare vägledning för doseringen av antipsykotika.
Kommentar:
Väldigt intressant, men studier på fler patienter krävs innan man kan vara helt säker. Det som talar för att det stämmer är att effekten av antipsykotika försvinner väldigt långsamt, efter det att doseringen upphört. Om studien är rätt så borde man kunna dosera Zyprexa var tredje dag och Risperdal var sjätte dag. Det är viktigt att vara medveten om att effekten av läkemedlet i hjärnan ges av en viss minimikoncentration, så det är inte enbart hur koncentrationen varierar över tiden som är betydelsefull. Jag tvivlar på att upptäckten kommer att leda till några stora dossänkningar utan istället att det går att dosera antipsykotika mer sällan om det skulle behövas. Fördelen med det nya fyndet är att glöms en enstaka dos, så gör det ingenting, eftersom nivån i hjärnan är så jämn. Nackdelen är att t.ex. ändras dosen av Risperdal så tar det 10 dagar cirka innan man med säkerhet kan utvärdera effekten dvs det tar längre tid att få jämvikt. Biverkningarna kan också bli långvarigare, då de ju oftast är en oönskad effekt av läkemedlet. Förr doserades t.ex. Haldol 3-4 gånger dagligen, vilket i framtiden säkert kommer att betraktas som underligt.
Källa:
Tauscher J, Jones C., Remington G., Zipursky R.B., och Kapur S.
Molecular Psychiatry, 2002, vol. 7, no. 3 pp. 317-321