Läkemedel
- Kategori: Läkemedel
Nyare antipsykotika de sk atypiska är den största läkemedelsgruppen i USA försäljningsmässigt.
Det beror på att de nya preparaten är dyra och att användningen har utökats från schizofreni och bipolär till ångest och depression.
Det börjar dock höras kritiska röster mot denna utveckling att atypiska antipsykotika ökar så mycket i användning.
Läs mer FiercePharma.
I Sverige är antipsykotika den fjärde mest sålda läkemedelsgruppen.
- Kategori: Läkemedel
Antipsykotika verkar inte alls ha en långsamt insättande effekt efter 2-3 veckor, som anses idag, utan effekten börjar redan första veckan och sedan ökar den med tiden enligt en ny studie. Detta kan förändra den framtida strategin för behandling med antipsykotika.
Kanadensiska forskare har granskat 42 publicerade studier på 7450 personer, som fick Zyprexa, Haldol, Risperdal, Hibernal eller placebo i 4 veckor.
Resultatet visade att den största effekten kom redan första veckan med en 13,8 % minskning i symptom mätt med BPRS och PANSS.
Andra veckan var minskningen 8,1 %, tredje och fjärde veckan 4,2 % resp 4,7 %. Minskningen de två första veckorna beror inte på minskning i ångest och agitation utan det är en antipsykotisk effekt.
Den tidiga förbättringen kvarstod även när justering för placeboeffekten gjorts. Den snabba effekten ger möjlighet att undersöka mekanismen för effekten av antipsykotika och att finna den optimala farmakologiska behandlingen av schizofreni säger forskarna.
Kommentar:
Mätningar av symptom under de första veckorna kan vara klokt, eftersom det borde säkrare och snabbare gå att identifiera de som inte får effekt. Preparatbyten och en snabbare övergång till Leponex kan göra att vårdbehovet och handikappet hos den grupp idag, som får dålig effekt kan minska i framtiden. Studier pågår redan bl.a. CATIE-studien i USA (världens bästa antipsykotikastudie).
Källa:
PsychiatryMattersMD
Arch Gen Psychiatry 60: 1228-1235 (2003)
- Kategori: Läkemedel
Dagens riktlinjer för användning av antipsykotika till kvinnor med psykotiska sjukdomar under och efter graviditet är inte baserade på bevis från randomiserade kontrollerade prövningar.
Fastän etiska hänsyn hittills har stoppat användning av randomiserade kontrollerade studier inom detta område innebär fortsatt användning av antipsykotika hos dessa kvinnor i sig ett signifikant kliniskt och etiskt problem.
Bevis krävs från stora pragmatiska studier, som speglar rutinvård, undersöker en rad olika slutresultat och mäter risk och nytta både för mammor och barn, så att jämförelse mellan olika behandlingsalternativ kan göras skriver Cochrane i en utvärdering.
Källa:
Cochrane
- Kategori: Läkemedel
I artikeln sammanfattas resultaten från tre stora studier som jämfört första och andra generationens antipsykotika, och data presenteras beträffande såväl behandlingseffekter som biverkningsprofiler för dessa läkemedel.
Resultaten från dessa studier visar att det i högre grad är biverkningsprofilen än skillnaderna i effekt som bör ligga till grund för val av antipsykotiska läkemedel, och med undantag för Leponex/Clozapine skiljer sig inte gruppen andra generationens signifikant från första generationens avseende antipsykotisk effekt.
Läs mer i Läkartidningen.
- Kategori: Läkemedel
Antipsykotiska läkemedel minskar psykossymtomen vid schizofreni och annan psykossjukdom.
Leponex är det effektivaste antipsykotiska läkemedlet följt av Risperdal, Zyprexa och Trilafon.
Det finns osäkerhet i de jämförelser som gjorts mellan olika antipsykotiska läkemedel.
Det finns skillnader mellan antipsykotiska läkemedel avseende biverkningar, men det finns få bra, direkta jämförelser.
Valet av preparat med hänsyn till biverkningar får bygga på individuella överväganden.
Två av de effektivaste preparaten, Leponex och Zyprexa, medför hög risk för viktuppgång, glukosintolerans och blodfettsförhöjning.
Läs mer i Läkartidningen.
- Kategori: Läkemedel
Aripiprazol verkar vara en dopamin-serotoninstabiliserare enligt nya rön.
Vid schizofreni anses dopamin vara förhöjt i en del av hjärnan, vilket ger bl.a. hallucinationer. I en annan del av hjärnan är dopaminet för lågt, vilket ger negativa symptom.
Äldre neuroleptika har effekt på positiva symptom genom att blockera dopamin i hjärnan, men tyvärr så påverkas inte negativa symptom och biverkningar på kroppsrörelser kan uppstå, eftersom de också styrs av dopamin.
Atypiska neuroleptika t.ex. Leponex, Risperdal, Zyprexa ger mindre effekt på kroppsrörelser, men kan ge andra biverkningar, som t.ex. viktökning och därmed diabetes.
Partiella agonister och dopaminstabiliserare är nya typer av neuroleptika, som befinner sig under utprovning. Partiella agonister verkar genom att både ge svag dopamineffekt samt svagt dopaminblockerande effekt. Dopaminstabiliserare, som utvecklas av nobelpristagaren Arvid Carlsson, skall normalisera dopaminet dvs där det är för högt eller lågt så blir det normalt.
Aripiprazol, som kommer att finnas på apoteken om 6 månader troligen, har sagts vara en partiell agonist. Nu har farmakologer i provrörsförsök visat att medlet är en dopamin-serotoninstabiliserare. Det är intressant, dels pga av både dopamin och serotonin tros vara inblandade i schizofreni, men också eftersom dopaminstabiliserare först skulle komma om 5 år annars.
Det finns c:a 4000 patienter som fått aripiprazol redan. Effekten på positiva och negativa symptom har varit likvärdig med Haldol och Risperdal.
Förhoppningen är att effekten på negativa och kognitiva symptom skall vara bättre. Aripiprazol påverkar inte prolaktin, kroppsrörelser, hjärtats QTc-tid eller kroppsvikten.
En nackdel som framkommit i vissa studier är ökad risk för akatisi vid viss dos. Det kommer dock att ta flera år att utvärdera aripiprazols effekt och biverkningar, som det gör för alla nya läkemedel.
Kommentar:
När medel mot schizofreni med ny verkningsmekanism kommer borde de tidigt testas på personer, som inte fått effekt av neuroleptika (c:a 10 %). Förmodligen borde myndigheterna införa detta som krav, då 20 % av patienterna med schizofreni står för 80 % av samhällets kostnader enligt WHO. Ur såväl humanitär som ekonomisk synpunkt finns anledning till att kräva detta och det är viktigt nu eftersom det finns väldigt många helt nya läkemedel mot schizofreni under utprovning.
Källa:
Burris KD, Molski TF, Xu C, Ryan E, Tottori K, Kikuchi T, Yocca FD, Molinoff PB.
Aripiprazole, a novel antipsychotic, is a high-affinity partial agonist at human dopamine D2 receptors.
J Pharmacol Exp Ther 2002 Jul;302(1):381-9
- Kategori: Läkemedel
Nobelpristagaren Arvid Carlsson har bett företaget med samma namn att sluta heta som han.
Arvid Carlsson tycker inte att Arvid Carlsson Research bedriver forskning i hans anda.
Arvid Carlsson känner sig utmanövrerad från Arvid Carlsson Research AB, och anser att företaget inte längre bedriver forskning i hans anda.
- Jag har aldrig haft så många besvikelser och bekymmer som efter Nobelpriset. Det här är det största, säger han.
Läs mer i Dagens Nyheter.
- Kategori: Läkemedel
Ett uppehåll i antipsykotika i mer än en månad ökar risken för återfall med 10 gånger.
Att sluta med antipsykotika leder till att psykosen förvärras, fler återfall, inläggning, ökad risk för missbruk, självmordsbenägenhet och ökad risk för våld.
Det finns säkert ett tiotal olika skäl varför inte medicinen tas - bristande effekt, biverkningar, missbruk, bristande sjukdomsinsikt, kognitionsbrister, medicinkostnaden, paranoia, familjen negativ till medicinen.
Depåinjektioner är det vanligaste sättet att göra att man tar sin medicin. Zyprexa, Invega och Abilify kan snart komma som depåinjektion.
Fler antipsykotika med mindre biverkningar och bättre effekt kan också förbättra följsamheten.
Det finns psykosociala behandlingar för att förbättra att man tar sin medicin, men dessa behandlingar ger ännu bara modest effekt.
Det finns en behandling, där andra brukare (Peer support specialists) lär ut vikten av att ta sin medicin, men denna metod är inte tillräckligt undersökt ännu.
Läs mer på Medscape.
- Kategori: Läkemedel
Tre olika metoder finns:
1. sluta direkt med läkemedel A och påbörja läkemedel B i full dos
2. långsamt trappa ner läkemedel A medan läkemedel B påbörjas i full dos.
3. långsamt trappa ner läkemedel A medan läkemedel B långsamt trappas upp till full dos.
Varje metod har fördelar och nackdelar. Metod 2 och 3 kan minska risken för återfall, men öka risken för biverkningar. Krånglig dosering kan förvirra somliga - särskilt de med kognitiva störningar - öka risken för biverkningar och att behandlingen avbryts.
Att sluta tvärt, som i Metod 1 är mer bekvämt, men vissa kan känna utsättningseffekter (som med Leponex). Inga riktlinjer finns hur snabbt övergången skall göras i 2 och 3, men för inlagda kan det ske på 3-7 dagar medan det i öppenvård kan kräva 1-3 veckor.
Rekommendationen är att alla 3 metoder kan användas utom för Leponex. Vid Leponex används metod 3 för minimera kolinerga effekter och återkommande psykos.
Källa:
Elizabeth A. Winans
Switching antipsychotics: A balanced approach to ease the transition
Current Psychiatry Augusti 2003
- Kategori: Läkemedel
Vid schizofreni kan viss förlust av hjärnceller ske.
Nyare studier tyder på att atypiska antipsykotika, som Risperdal, Seroquel och Zyprexa kan ha en nervskyddande effekt och öka återbildningen av nervceller.
Gamla antipsykotika, som Haldol och Trilafon, liksom Leponex saknar helt denna effekt.
En intensiv forskning pågår inom detta område nu, eftersom det kan vara ett sätt att återbilda de hjärnceller, som kan ha skadats av en psykos.
Det kan kanske göra att negativa symptom och att kognitiva brister minskar.
Detta kan också leda fram till nya nervskyddande läkemedel, som används mot psykisk sjukdom snarare än dagens psykofarmaka, som påverkar transmittorsubstanserna främst.
Läs mer på Medscape.
- Kategori: Läkemedel
En amerikansk undersökning har funnit att även kortare medicinuppehåll vid schizofreni ökar risken för återfall i psykos.
Receptdata hos 4325 personer med schizofreni analyserades under 12 månader. Alla som ingick i studien hade tagit ut minst en omgång antipsykotika på apoteket 6 månader innan.
Resultat:
1-10 dagars uppehåll i medicing fördubblar risken för sjukhusvård av återfall.
11-30 dagars uppehåll tredubblar risken för sjukhusvård av återfall.
Mer än 30 dagars uppehåll fyrdubblar risken för sjukhusvård av återfall.
Dessutom en 10 % förbättring i följsamheten minskade sjukhusinläggningar med 13 %.
Detta presenterades på 6th annual meeting of the College of Psychiatric and Neurologic Pharmacists: Charleston, South Carolina; 1-4 May 2003.
Kommentar:
Det är svårt att veta hur medicinintaget exakt har studerats, vilket gör mig lite osäker till värdet av den. Dessutom här mäts bara sjukhusvård och inte det faktiska psykiska skicket - många kan vara väldigt dåliga, men ändå inte under sjukhusvård. Tidigare har sagts att när medicineringen upphör kan det ta väldigt lång tid innan återfall inträffar t.ex. bara 50 % får återfall inom ett år. Men det kan finnas en grupp som är väldigt återfallskänslig och en annan, som inte är det.
Denna studie talar för att det är viktigt att försöka förbättra följsamheten för att minska risken för återfall. I Läkemedelsboken står att 80 % med schizofreni har kognitiva störningar, vilket t.ex. kan innebära problem att komma ihåg att ta sin medicin. Det är därför viktigt att i större utsträckning än tidigare använda sig av färdigdoserade läkemedel (ApoDos). Medicinpåsar för två veckor i taget hämtas ut på apoteket. På påsarna står vilken dag och tidpunkt medicinen skall tas. Om medicinen inte hämtas ut, så kan apoteket påminna personen om det (eller vården). Den enskilde psykiatrikern bör därför initialt bedöma den kognitiva förmågan och där den är nedsatt, så att medicineringen äventyras bör lämpliga hjälpmedel, som ApoDos användas.
Källa:
Newswise