jag vet att det är en känslig fråga

Någon gång i början när jag blev sjuk hade jag mycket ångest och skräck och kände mig extremt förvirrad och vilsen och rädd. Jag minns att en läkare (psykiater) frågade nåt i stil med: Vad är du rädd för? Jag tänkte att han ändå inte skulle förstå vad jag talade om, eftersom en av de stora skräckfantasierna jag hade då var att Gud inte fanns. Så jag sa aldrig något om denna fruktansvärda pärs. Kanske kan någon här föreställa sig det svarta hål som bokstavligt talat plötsligt öppnades upp. Känslan av att ha kastats ut helt ensam i världsrymden utan hopp om att någonsin kunna återvända till jorden.

Till och med Moder Theresa tvivlade på Gud. Han hade
inte hört av sig de sista årtiondena som hon levde.
Om man tror på Gud i sitt undermedvetna så vill det nog
mycket till att han försvinner.

Jag tror att nya testamentet är skriven i kärlekens namn.
Den kristna officiella bibeln är en handbok över livet och det står hur vi ska uppträda oss mot andra och mot oss själva för det är som en brukshandvisnig från Jesus, kan man se det som.

Det är vad jag tror om bibeln nya testamentet, guds ord, och jag är inte djup troende på kristendomen men jag tycker att orden som Jesus pratar i nya testamentet stämmer överens med det verkliga livet vi lever i dag.

Jesus lever^^ jag fortsätter mina inlägg i kristendomstråden

Finns mkt vi inte vet men tror inte på ngn högre makt. Tror dock på att vi borde göra det bästa möjliga av den korta tid vi har <!-- s8) --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_cool.gif" alt="" title="Cool" /><!-- s8) -->