Gud

Som vanligt är det svårt att hålla någon stadig kurs när man talar om Gud, allt eftersom gudsföreställningarna utvecklas. De olika inläggen i detta ämne är en kakofoni av röster som samtidigt ropar till oss.

Jag tycker det är mycket enkelt. Jag återger här ett utdrag ur Mika 6:8:

Människa, du har fått veta
vad det goda är,
det enda Herren begär av dig:
att du gör det rätta,
lever i kärlek
och troget håller dig till din Gud.

Skall det vara så svårt att leva i kärlek?

Balder skrev: Skall det vara så svårt att leva i kärlek?

Svar ja, vissa har svårt att leva i kärlek som tex. krigande muslimer som har blivit för trogen sin så kallade Gud.

Det är inte kärlek att döda "otrogna"(vanliga människor) i Guds namn !


Men det är inte så svårt att leva i kärlek som man tror, bara man följer budorden så visar man kärlek både mot Gud och andra människor.

Balder, det är verkligen jättesvårt att leva i kärlek! För kärlek är dynamiskt! Det måste hela tiden hända ngt för att kärleken ska leva. Det må vara slentrian i förhållandet, men man ser ju varandra Man lär ju känna varandra för varje dag som går, på så sätt minimerar man ju misstagen man begår, eller så accelererar den.

Men det svåraste för en schizofren är att hålla huvudet kallt men ändå ha en förmåga att ge och ta värme i alla lägen, det är en mycket svår balansgång.

Men om du menar att kärleken till gud går först, då kan man vara trogen den gud man älskar. Men det går inte att ha ett förhållande till gud, han lever med alla, och är en naturlig del av en själv. Man ser ju lite av gud i en annan även om dem döljs i människokroppen. Men som sagt, jag har svårt att älska ngt som inte förstår min dilemma att vara schizofren och samtidigt arbetande människa.

Jocke skrev: Men det svåraste för en schizofren är att hålla huvudet kallt men ändå ha en förmåga att ge och ta värme i alla lägen, det är en mycket svår balansgång.

Jocke, jag vet. Du har rätt! Det är en svår balansgång att bevara kärleken.

Jag är ofta ganska temperamentsfull och håller alltså inte alltid huvudet kallt - men jag har en partner som är tålamodet själv. Därför är vår kärlek oerhört stabil.

Kärleken till Gud har jag på köpet, den är egentligen inte överordnand mitt äktenskap - den är ändå en naturlig del av mitt liv. Jag kan inte välja bort någon av mina kära.

När det gäller att kärleken är dynamisk så håller jag med på ett sätt. Det händer ofta saker. Men många gånger är det också en tystnad och ett lugn som sänker sig i förhållandet - som igår söndag eftermiddag hemma hos oss. Vi fanns för varandra utan att vara "dynamiska" när vi sysslade med våra egna respektive göromål. Detta tror jag gäller all kärlek, att låta den andra vara ifred mellan varven så att man inte tröttnar.

Återseendets glädje är ju den största glädjen vi kan känna!

Silver Fang skrev:

Balder skrev: Skall det vara så svårt att leva i kärlek?

Svar ja, vissa har svårt att leva i kärlek som tex. krigande muslimer som har blivit för trogen sin så kallade Gud.

Det är inte kärlek att döda "otrogna"(vanliga människor) i Guds namn !


Men det är inte så svårt att leva i kärlek som man tror, bara man följer budorden så visar man kärlek både mot Gud och andra människor.

Om du följer det dubbla kärleksbudet som Jesus sade; Älska din nästa såsom dig själv och gör så, så håller du budorden, profeterna och lagen!

Med andra ord se din medmänniska, som om det vore dig själv eller Jesus du möter!

För om du agerar som du själv vill bli bemött, så är det allt som behövs!

Dessutom, om du gör mot din fiende samma sak som mot dina vänner, så är det också Guds vilja, ty han låter sin nådessol gå upp både över rättfärdiga och orättfärdiga!