Poppy skrev: Jag tror också det vore bra att prata med en läkare om detta, kolla så det inte är nån tumör som utlöser hallucinationer.
Annars har jag, precis som Jocke, känt allt möjligt i hjärnan, både att det trycker, "kliar" m m. Men ingenting specifikt precis före synhallucinationer. Det är ju sant som Geta skriver att man inte har några känselnerver i hjärnan, så det är väl en sorts "psykos-känsel" man får.
Jag lägger ner detta. Ni läser uppenbarligen inte vad jag skriver. En MRI jag var på gjordes alldeles nyligen i Sveriges bästa maskin och jag har känt detta tryck länge. Det var ingen diskussion om mig utan jag ville undersöka om ni hade haft tredje öga aktivering då jag tror att det kan finnas några av er där ute. Jag får reda på att endast en möjligtvis verkar ha fått en aktivering.
Kanske sitter jag på en hög häst men jag har inte attackerat någon.
Psykiatern vet att jag har "hallisar" och förväntar sig att de kommer att minska. Vad gör hon när hon vet att de inte minskar? Hon skriver ut mer psykofarmaka trots att mina biverkningar ligger på gränsen. Bryr hon sig om mina biverkningar? Nej. Har hon gjort det? Nej. Kommer "hallisarna" att minska? Håller jag igång pannchakrat med diverse stimulering som jag gjort innan blir det snarare det motsatta.
När en tumör uppstår i frontalloberna kan man få svårt att komma ihåg saker t ex möten, man kommer för sent till jobbet och man har svårt att organisera sitt vardagliga arbete. Man blir slö, trög och initiativlös. En personlighetsförändring kan också förekomma då beter sig personen anstötlig och känslolös.
www.mimersbrunn.se/Hjaerntumoerer_15186.htm
Sent kommer jag inte mer än förut och jag har inte svårare att organisera mitt vardagliga arbete. Slö, trög och initiativlös blir jag av "medicinen". Utan blir jag väldigt pigg och rapp. Det senare har jag upplevt sen tonåren men det har jag upplevt väldigt länge och det beror på att det är spänt här hemma.
