Varför jag slarvar med medicineringen

Jag har svårt att acceptera min diagnos, skulle jag vara en av de sjukaste i min hemstad? I perioder anser jag mig helt frisk, men har idag haft tid att grubbla. Visst är jag sjuk, visst behöver jag min Clozapine-dos.

Har inte några biverkningar annat än trötthet och dreglande, men det kan jag inte skylla på. Jag ska göra ett allvarligt försök att sköta mig.

Läkaren jag träffade vid senaste inläggningen var inte allför glad att se mig igen, hon vet om mitt slarv. Du som slarvar med medicinerna, varför gör du det?

Det finns säkert flera andra som är sjuka i din hemstad. Du blir bara sjukare om du
slarvar med medicinen. Annars kan du vara så gott som frisk med medicin.

Ibland så patetiskt som att inte orka ta dem, fylla på dosetterna. Men jag vill inte ha apodos, så måste tänka på det.

Jag har slutat ta mitt Lergigan, är nog över en vecka sedan senaste dosen. Den har jag tre gånger om dagen, den är psykiatrin generös med. Problemet är att den inte gör något för mitt mående, ett rent sockerpiller. Att ha den som ett medel mot ångest är ett hån, kan inte läkaren något om just ångest?

Ms Tibbs, hämtar du ut medicinen i originalförpackning? Det blir ju lite pill med att fördela den rätt, antar jag.

Ja, jag hämtar ut alla piller och delar i dosett själv. Är tacksam jag sloipper hämta dosett på psyk eller hämta dåligt uppdaterad apodos på apoteket. Särskilt då jag reser mycket, lättareatt ha kontroll i köksskåpet.