Gruppboende

skulle ja in på gruppboende så skulle ja prata ihjäl mig,
STOR risk för att ja skulle bli översocial.
samt att de skulle vilja skära i mig, läkarna, för problem
som jag dras med, men ej lämnar över till annan instans.
J/m

Jag är lite osäker, men misstänker att jag rekommenderar att bo själv så länge man klarar det.

Undantag: LSS t.ex.

Att få hjälp av ett ACT-team i 2 år kan vara alternativ till gruppboende. ACT-team erbjuder vård i hemmet med psykiater, sjuksköterska mm. Målet är att man skall kunna klara sig själv. Att jämföra gruppboende med ACT-team är som att jämföra en tändsticka med en präriebrand. ACT-teamen håller mycket högre klass.

En tjej jag var tillsammans med i 13 år gick in i en psykos i slutet av 90-talet. Hon var den mest skärpta jag varit tillsammans med. Genom lite research har jag fått reda på att hon numera bor i gruppboende. Varför, undrar jag nu ständigt. Varför kunde jag inte hjälpa henne medans det fanns en chans?

Hon fick antagligen många psykoser på grund av avbruten medicinering. Brukar vara orsaken. Men hon kanske också hade en allvarligare form av sjukdom, men om hon var väldigt skärpt, så tyder det inte på det.

Har en bekant inom psykiatrin. Hon har IQ 125. Hon är mycket musikalisk och
kan sjunga i stämmor. Nu bor hon på ett äldreboende. Det kan även bero på KOL.