Hur många eller vilka vet att ni har schizofreni?

Sedan jag fick diagnosen 2011 så har jag bara berättat för mina närmsta, min familj, vissa släktingar och mina närmsta 3 vänner. Några handläggare på arbetsförmedlingen och FK vet men framtida arbetsgivare ska nog inte få veta, kanske att jag har fått en psykos men inte just schizofreni! Ingen har tagit avstånd från mig som vet.

Tycker ni att det är skönt att berätta för folk eller väljer ni att ha större självcensur? Hur reagerade och ställde sig folk till att ni berättade det för dem?

På 90-talet pratade jag vitt och brett om min schizofreni. Det resulterade i att jag förlorade mitt arbete.
Numera talar jag inte med någon om min schizofreni.

Jag uppfyllde kriterierna för paranoid schizofreni en gång för 10 år sedan, men har humörsvängningar också, så doktorn tycker jag ska ha diagnosen schizoaffektiv. Det är ingen som frågat efter det. Mina föräldrar och syskon vet ju att jag varit sjuk i närmare 30 år nu, men de nöjer sig med att jag uppför mig normalt nu. Tandläkaren (!) och öron/näsa/halsspecialist frågar efter vilka mediciner man tar och det verkar som om det är mer intressant än vilken diagnos man har.

Min schizofreni blev känd för cheferna på riktiga jobbet på grund av Försäkringskassan. En läkare, min kp o jag var på ett litet möte om mig också. Sedan spreds det till alla på jobbet, de jävla cheferna sladdrade. Mina föräldrar och en av mina systrar vet om det. En vän med samma diagnos också. Skulle tippa på att fler släktingar känner till det. Tror ingen på min sysselsättning vet om diagnosen, en av grabbarna undrade vad det var för tabletter jag tog på morgonfikat. Jag gav honom ett luddigt svar.

Kan tänka att ryktet har gått om min schizofreni på orten, där jag kommer ifrån. Det gör mig ingenting, då
jag inte har kontakt med någon där. En gång om året brukar min syster och jag besöka kyrkogården vid
Allhelgonahelgen. Då träffar man gärna på bekanta. Det är snart dags. I staden där jag bor nu har jag inte
talat om det för någon mer än vården.

Haha jag var hos tandläkaren precis, pratet löd:
"vad har du för mediciner"
"trilafon, abilify, cipralex, zopiklon, stesolid" lite många jag rabblade där
"vad har du för diagnos?"
"schizofreni"
"hur stavas den"
"s c h, etc"
"...(tyst)" fortsatte med undersökningen men var trevlig.

Min mamma är också schizoaffektiv, hade cykloid psykos som det hette innan. Jag själv har odifferentierad schizofreni.

Geta har du några specifika reaktioner på när du berättade som kommer till minnes eller de avlägsnade sig bara från dig kanske och höll sig undan? Det är [i:qrf49b4q]lite[/i:qrf49b4q] mer tolerans idag bara men bara [i:qrf49b4q]liiiiiite[/i:qrf49b4q] tror jag