Har en del av er gett upp?

Det är inte så enkelt. Oftast har man inget val. Dels orkar man inte själv eller också är det omvärlden som inte tror på en.

Jag har återfått hoppet om jobb i liten skala iom Peer projekt. Har ändå alltid fullt upp i förhållande till min energi. Har landat i ett bra liv efter många år av sjukdom när det mesta varit eländigt när jag ser tillbaka. Jag förlorar sällan hoppet men det händer. Mest med stark ångest. Då känns det som att livet är meningslöst och värdelöst.

Var i jobb när jag insjuknade i jobbet kunde man gå internutbildningar vilket jag kunde gått för att få mer kunskap ang jobbet och kunnat klättra på karriärstegen men när jag blev sjuk, blev ingenting av det. Blev i stället omplaceringsfall på jobbet sedan blev det kört att jobba och 1991 i Februari det året samma som för Geta tvångspensionerad den Socialdemokratiska regeringen ville hyfsa statistiken och ville få snyggare siffror, allt för politiken

Ringde personalchefen på jobbet vid pensioneringen som sade bra att du talade om det. Jag skulle tala om att jag ville ha ett arbetsintyg av honom, varpå han säger kom hit så bjuder jag på lunch och då drog jag upp om arbetsintyg, han sade du skall ha ett betyg och bad mig tala om alla arbeten jag haft på jobbet. I.o.m så hade jag ju pga omplaceringsfall haft flera yrken på arbetet på Pripps jag hade skött arbetena som jag skulle, pga en rätt bra lista med arbeten och de står i betyget. Fick bra omdömen men en personalchef på annat företag hade dragit öronen åt sig, ty ingen rekommendation om att anställa mig, men inte så konstigt när jag gick i pension. Annars har skött sina åligganden till vår fulla belåtenhet, vad annars då jag jobbade på ett bryggeri där ölet var direkt avhängt hur jag gjorde mitt jobb, ölet smakade ju bra och NN har visat sig vara en god arbetskamrat.

Det är nog värre idag. Då kunde man bli sjukpensionerad med sjukersättning. Idag riskerar man att endast få försörjningsstöd. Det som tidigare kallades socialbidrag.

Är man i arbete och blir sjuk, så sjuk att man inte klarar att arbeta då har man rätt att få sjukersättning. En stark hörnsten i den fackliga politiken, slogan var ju förr, gör din plikt, kräv din rätt, så där är du nog ute och cyklar lite.

har inte gett upp än, men var väldigt deprimerad ett tag när det kändes som att jag inte skulle kunna få ett normalt liv igen men nu är jag på banan igen! tror det kan vara bra att ha mål och drömmar även om dom inte är jättestora