Det där med självmord

Jag tog tabletter. Hamnade på MAVA en natt. Dagen efter kom läkare. Han var sur för jg försökte ta livet av mig på hans lediga dag....

När jag försökte ta livet av mig var sjukvårdspersonalen sur och drog och flängde i slangarna. Läkaren fick säga till dem att det var toxiska nivåer för de var så uppenbart sura. Att det var på riktigt lixom. De verkade tycka att jag tog resurser i onödan. Mycket obehagligt.

Efter akuten fick jag vänta på en säng. De sa ”nu kom det in en bilolycka med barn, så vi har inte tid för dig mer”.

Det är nog med mening som personalen är så där tvära vid självmordsförsök. Det ska inte vara mysigt.

Jag hade faktiskt självmordsplaner 3-4 år innan jag insjuknade. Jag vantrivdes så med jobbet, så jag planerade att om några år kör jag ihjäl mig med bilen om det inte blir bättre. Men sedan fick jag ett annat jobb ett år och där var det bra. Efter insjuknandet slapp jag jobba med det jag vantrivdes med.

Problemet med att försöka köra ihjäl sig är risken att man inte lyckas. När jag jobbade inom långvården (kallades så) låg det inne en patient som hade misslyckats. Han hade blivit en grönsak och behövde hjälp med allt.