- Kategori: Nya rön
I 10 olika populationer i världen har en signifikant koppling mellan schizofreni och genen för proteinet dysbindin noterats, vilket gör dysbindin-genen till den bäst dokumenterade schizofrenigenen idag.
Forskare har funnit att dysbindinet var reducerat hos mer än 80 % av personerna med schizofreni och i genomsnitt med 40 % jämfört med matchade friska kontroller.
Enligt forskarna är detta en viktig ledtråd för att förstå schizofrenin.
Dysbindin har betydelse för hjärnans utveckling och synapsstruktur.
Källa:
J. Clin. Invest. 113:1353-1363 (2004)
- Kategori: Nya rön
Livstilsfaktorer kan påverka både förloppet av diabetes och schizofreni. Att försöka påverka livstilen är nyckeln för att förbättra hälsan på lång sikt vid schizofreni enligt en engelsk genomgång av den vetenskapliga litteraturen i området.
Diabetes är mer vanlig hos folk med schizofreni än i befolkningen i övrigt.
Personer med schizofreni har tecken på metboliskt syndrom (övervikt, glukosintolerans, högt blodtryck och förhöjda blodfetter), när sjukdomen börjar och innan behandlingen.
De har en dålig diet, brist på motion och röker mer än befolkningen.
Födointaget ökas ytterligare av medicineringen med antipsykotika.
Näringsfaktorer förefaller ha en nyckelroll i utvecklingen av diabetes vid schizofreni och kan också påverka behandlingsresultatet vid schizofreni, liksom hur allvarlig sjukdomen blir.
En gemensam väg för hur dieten kan bidraga till utvecklingen av både diabetes och schizofreni föreslås.
Kommentar:
Livstilen borde nog uppmärksammas mer av både vården och patientföreningar. Det påverkar ju även hjärt-kärlsjukdomar, som är förhöjd vid schizofreni samt medellivslängden. Jag skall försöka få tag i hela artikeln efter påsk för den låter väldigt intressant.
Källa:
The British Journal of Psychiatry (2004) 184: s102-S105
- Kategori: Nya rön
Vid schizofreni är risken för kvävning t.ex. maten i fel strupe 20 gånger högre än normalt enligt undersökningar.
Orsaken är okänd, men en ökat medvetenhet krävs, liksom kännedom om motmedlet den s.k. Heimlich manövern.
Personer med psykisk sjukdom har en 3-5 gånger större risk för plötslig död än andra och det orsakas inte enbart av självmord.
Den ökade risken av icke-självmordsdöd beror troligen på en kombination av livsstil och att hälsovården är eftersatt för denna grupp.
Forskningen har fokuserat på hjärtdöd trots att risken verkar bara vara fördubblad jämfört med normalt.
I en ny studie visades att dödsfall i kvävning var 20 gånger högre än normalt hos personer, som behandlats för schizofreni (6 per 100000 patienter).
Risken för död p.g.a mat i fel strupe var 30 gånger större vid schizofreni.
I Irland var under en 10-års period 10 % av plötslig död i sluten psykiatrisk vård orsakad av kvävning (21 på 100000 patienter). De högre siffrorna på Irland kan bero på att problemet är större för de som är sjukare och kräver sjukhusvård.
Det har föreslagits att Mallorol skulle öka risken för kvävning, men det är ej bevisat, men bland antipsykotika är Mallorol mest kopplat till plötslig död.
Orsaken till kvävningsrisken är okänd, men kan troligen bero på flera olika faktorer bl.a tardiv dyskinesi.
En ökad medvetenhet om risken för kvävning bland de med schizofreni, förbättrad medicinsk vård samt mer spridd kännedom om Heimlich manövern kan reducera dödsfallen.
Källa:
Lancet 363, (2004)
- Kategori: Nya rön
Bly användes i bensin under 60-talet. Amerikanska forskare rapporterar nu på en kongress att de funnit en länk mellan exponering av bly under fosterlivet och schizofreni som vuxen.
Personer vars mödrar fick i sig höga nivåer av bly i avgaser hade en fördubblad risk att drabbas av schizofreni.
Studien gjordes på sparade blodprov från mödrar på 60-talet i USA. Det är första gången ett miljögift har kopplats till ökad risk för schizofreni.
Det är ett preliminärt fynd, men ett spännande.
Vi tror att folk nu kommer att titta på en rad miljögifter, som kan störa hjärnans utveckling för att se om de också påverkar risken för schizofreni säger Dr Ezra Susser.
Han tror att bly kan störa tillväxten av nervcellerna i fostrets hjärna under en fas då hjärncellerna skapar kontakter mellan varandra. Han föreslår att vissa nervceller dör då.
Han tror att bly kan fungera genom samma mekanism som vissa forskare tror orsakar alkoholskada under fosterlivet, där modern konsumerat för mycket alkohol.
Kommentar:
Intressant att de tar upp alkohol. Det gör att jag undrar om kanske andra faktorer i bensinen, som finns i mycket högre halt än än bly kan ha betydelse dvs hög halt bly är ett tecken på inhalation av mycket bensinångor eller avgaser, men de andra komponenterna än bly kan vara orsaken till att schizofrenirisken ökar. Jag tror inte de har bevisat ännu att blyet är orsaken däremot har de bevisligen analyserat bly.
Källa:
- Kategori: Nya rön
En koppling mellan glutenintolerans och schizofreni stöds av en ny dansk-amerikansk undersökning publicerad i British Medical Journal.
Gluten är ett protein som finns i vete, havre och andra sädeslag.
Eftersom både schizofreni och glutenintolerans inte är så vanliga, är det en liten andel som berörs av detta (c:a 1 av 1000).
Glutenintolerans kan vara en riskfaktor för schizofreni.
Vanligen börjar glutenintolerans i 30-45 års åldern med viktförlust, diarre och trötthet, men det kan också inträffa i alla åldrar.
Om någon av föräldrarna har glutenintolerans skall man vara särskilt vaksam.
Läs mer i BMJ
- Kategori: Nya rön
B-vitaminet folsyra anses skydda mot många olika cancerformer, hjärt-kärlsjukdomar, missbildningar och graviditetskomplikationer.
Det ökar också troligen effekten av antidepressiva och diskuteras även vid schizofreni.
I USA skall mjölet berikas med folsyra, men röster höjs om tillräckligt bevis finns för att försvara långtidsbehandling med syntetiskt folsyra, som skiljer sig från det naturligt förekommande.
Folsyra har en mängd effekter i kroppen. Det deltar bl.a i bildningen av biogena aminer - vissa neurotransmittorer. Det kan därför vara involverad i depressioner och verkar förstärka effekten av antidepressiva.
B-vitaminer och särskilt folat kan ge avsevärt skydd mot allvarliga sjukdomar, som cancer, hjärtsjukdom och missbildningar vid födseln.
Det skyddar genom att sänka homocystein, som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och genom en genetisk mekanism (cancer och missbildningar).
Vanliga genetiska avvikelser för flera gener för folatberoende enzymer kan reglera risken för flera allvarliga kliniska tillstånd.
Skyddet eller risken som de genetisk avvikande folatberoende enzymerna skapar är beroende av intaget av folat i kosten.
Folat, som används t.ex. i berikning av mjöl i USA är syntetiskt och riskerna med att använda detta under lång tid är idag okänt.
I framtiden kommer troligen trenden vara att dieten och folattillförseln varierar mellan olika individer för att kompensera för variationer i individuellt folatbehov beroende på de genetiska skillnaderna.
Folsyra i berikade födoämnen är det syntetiska pteroylmonoglutamat (PGA), som i kroppen omvandlas till metylfolat.
Problemet är att i doser över 400 mikrogram PGA, så blir denna omvandling mättad och därför väldigt långsam. Personer med högre doser av PGA kommer därför att ha mycket PGA i kroppen, vars effekter på långsikt inte är så kända idag.
Kommentar:
Även vid schizofreni anses att homocystein kan ansamlas i hjärnan och störa glumatsystemet där, vilket kan bidraga till symptomen. Folsyra är därför intressant dels för att eventuellt motverka schizofrenisymptom, men också för att förstärka effekten av antidepressiva. Dessutom kan det vara bra för att förbygga hjärt-kärlsjukdomar, som är också vanligare vid schizofreni.
Källa: