- Kategori: Nya rön
Nästa år ger Johan Cullberg ut boken »Gustaf Fröding och kärleken«.
I den avfärdar han myten att Fröding led av schizofreni: Han var depressiv och drabbades av djupa alkoholpsykoser (fem delirium tremens) men var inte schizofrent sjuk.
Efter tredje deliriet gick hans hörselhallucinationer aldrig över.
Men han var medveten om sina röster och hade inga vanföreställningar.
Läs mer i Läkartidningen.
- Kategori: Nya rön
Medicinska tidskrifter och lärare är inte bra på att ändra läkares beteende.
Mycket av vidareutbildningen av läkare är bortkastad tid och pengar.
Kanadensiska forskare har tagit fram en metod "knowledge translation". Förhoppningen är att nya medicinska rön snabbare skall omsättas i praktiken.
Knowledge translation använder en mängd olika metoder för att få en förändring.
Den används i det dagliga arbetet med hjälp av olika informationsverktyg snarare än som föreläsningar.
Den enskilde läkaren är inte målet utan team, hälsosystem, befolkningen och beslutsfattare.
Till skillnad från tidigare vidareutbildning, riktar sig knowledge translation även till patienter. Patienter kan vara mer öppna för förändringar och kan få läkaren att ändra sig.
Kommentar:
5 år tar det för ett nytt medicinskt rön för att få fullt genomslag. Alldeles för lång tid och bör krympas. Den enskilde patientens kunskaper verkar bli allt viktigare för den vård som den enskilde får. I Sverige finns sedan länge ganska omfattande patienträttigheter, som ger den enskilde patienten rätt till medinflytande över sin vård. Den nya knowledge translation modellen innebär att patienten skall bli en slags vårdutvecklingschef över sin egen vård och se till att nya rön, som kommer inkluderas i behandlingen.
De med schizofreni kan ha kognitiva störningar och ha svårt att utnyttja sina lagstiftade patienträttigheter, vilket kan leda till en sämre vård. Alla med schizofreni är mer eller mindre omyndigförklarade allmänt sett och även i vården. Därför måste lagstiftningen stärkas så att patientorganisationer får ett större inflytande över vårdens innehåll här. Stat eller landsting bör ekonomiskt stödja patientföreningar av denna typ, då de företräder individuella intressen som annars inte har någon chans att få sina rättigheter tillgodosedda.
Källa:
Richard Smith
From publication to change
BMJ 2003;327 (5 July)
- Kategori: Nya rön
Hur gick det för dem som fick schizofreni i Stockholm 1991-1992?
Femårsuppföljning av neuroleptikamedicinering, vårdkonsumtion och funktionsförmåga i 3 områden i Stockholm 1991 - 1997
Schizofreni | Övriga psykoser | Totalt | |
Konsumtion av neuroleptika: | |||
Ingen neuroleptika | 9% | 4% | 7% |
Neuroleptika | 79% | 50% | 68% |
varav Depåneuroleptika är | 24 % | 14 % | 21 % |
Medeldos Haldolekvivalenter | 4,8 mg | 4,5 mg | 4,7 mg |
Bristande följsamhet | 42% | 9% | 33% |
Funktionsförmåga: | |||
Enbart öppenvård | 12% | 28% | 18% |
Vårddagar under 5 år | 146 | 54 | 110 |
Tvångsvård | 67% | 40% | 56% |
GAF-värden 1 | 50 | 61 | 55 |
Återhämtade | 9% | 39% | 21% |
Försörjda av samhället | 72% | 46% | 62% |
Antal patienter: | 43 | 28 | 71 |
1. Global skattning av funktionsförmågan - 50 = sjuk 70 = frisk
I 3 områden i Stockholm har de som insjuknade i psykos 1991-1992 kartlagts och efter 5 år har de undersökts igen. (se tabell) Årligt nyinsjuknade (incidens) i psykossjukdom i Storstockholmsområdet är 34.8 per 100 000 invånare i åldrarna mellan 18 och 45 år, vilket är högre än tidigare angivet. Det högre talet kan bero på noggrann datainsamling samt att även de som endast vårdats i öppenvård inkluderats.
De med schizofreni får oftare neuroleptika (80 %) samt en tredjedel får det som depåinjektioner, De har en sämre följsamhet jämfört med Övriga psykoser. Att så många med schizofreni får depåpreparat beror på sjukdomens allvarlighet och patienternas svårighet att inse sitt behov av medicinering. För att förbättra följsamheten till medicineringen kan de behöva diskutera behandlingens för- och nackdelar regelbundet. Utförligare information om sin sjukdom och medicinering är ett önskemål. Biverkningar av neuroleptika anses vara dosberoende. Den genomsnittliga dygnsdosen neuroleptika motsvarar 4,7 mg Haldol, vilket är avsevärt lägre än i andra studier. Det tyder på att de svenska doseringen av neuroleptika följer internationella riktlinjer. (En rimlig dos för Haldol är 3,5-7,5 mg, men kan kanske vara ännu lägre 2 - 4 mg). De med depåinjektioner klagar inte nämnvärt över biverkningar vilket kan bero på att doserna är måttliga och behovsanpassade.
21 % av totala psykoserna återhämtade sig, men bara 9 % av de med schizofreni. Andra studier rapporterar att 20 - 42 procent är återhämtade efter fem år. Enligt Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) (1996) är prognosen god för c:a en tredjedel. Men 62 % är långtidssjukskrina eller sjukpensionerade efter 5-år och för de med med schizofreni 72 %. Dessutom blir 20 % av de med schizofreni inte hjälpta av neuroleptikabehandling (SPF 1996).
Kommentar:
I avhandlingen nämns att 30000 lider av schizofreni i Sverige. Sjukligheten i storstad och landsort skiljer sig och dessa siffror är därför inte representativa för hela landet. Att nyinsjuknandesiffrorna var höga i Stockholm kan bero på fler invandrare, eftersom de tycks löpa större risk att få schizofreni.
Uppenbarligen finns stora förbättringsmöjligheter för vården av schizofreni. Både vad gäller återhämtning och arbetsrehabilitering. Underligt är att siffrorna är så dåliga med tanke på att medicineringen verkar vara överraskande bra. En medeldos på motsvarande 4,7 mg Haldol tyder inte alls på att för höga doser av neuroleptika används. Följsamheten mot medicineringen var också förvånansvärt bra - för vanliga personer är den 50 % och siffrorna här var mycket bättre.
Källa:
Svedberg B., Mesterton A. och Cullberg J.
First-episode non-affective psychosis in a total urban population: A five-year follow-up.
Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 36, 332-337 (2001)
Artikeln ovan ingår i avhandlingen nedan:
Bodil Svedberg
Depåneuroleptika på gott och ont. Patienters och sjuksköterskors erfarenheter av långtidsbehandling i psykiatrisk öppenvård
Avhandling. Karolinska Institutet (2003)
Avhandlingen finns som pdf-fil och är skriven på svenska. Introduktionen, Resultat och Diskussion är viktigast att läsa.
- Kategori: Nya rön
Fördelar finns att klassificera efter kognition - mer objektiva mätmetoder, mer rättvisande för den underliggande sjukdomsprocessen, djurmodeller kan skapas och insatser av rehabilitering kan utvärderas lättare.
Mätning av minnesförmåga
Personer med schizofreni har ofta sämre resultat än normalt på många kognitiva tester. Schizofreni anses därför ha vida kognitiva brister inom alla funktionsområden.Personer med schizofreni blev testade på uppmärksamhet, verbalt minne samt nonverbalt minne. Tre grupper kunde identifieras:
- Normalt minne
- Dåligt verbalt och nonverbalt minne
- Dåligt verbalt minne
Rehabilitering
Försök med rehabilitering vid schizofreni har givit motstridiga resultat. Förhoppningen är att med mer sofistikerade metoder och utvärdering skall rehabiliteringen kunna förbättras. En studie har visat att datoriserad neurokognitiv förstärkningsteknik tillsammans med ett arbetsprogram var mer effektivt än arbetsprogrammet enbart. Kombinationsterapin ökade arbetsminnet från 45 % till 75 % jämfört med 56 % till 45 % för arbetsterapi enbart. Ytterligare studier skall ske på de olika grupperna, ovan för att se hur de svarar på denna rehabilitering.Klassificering efter symptom
Långtidstudier i psykiatri är väldigt värdefulla, men svåra att genomföra. En 20-årig uppföljningsstudie har skett i Illinois. Dess data har använts för att studera förhållandet mellan positiva och negativa symptom. Det har föreslagits att den bristande funktionen i både framloben och mesolimbiska delen i hjärnan påverkar varandra. I framloben är vid schizofreni den dopaminerga aktiviteten för låg, vilket ger negativa symptom, men det tros också höja den dopaminerga aktiviteten i det mesolimbiska delen, vilket ger positiva symptom. De negativa symptomen skulle alltså skapa de positiva symptomen, vilket stöds av att positiva och negativa symptomen ofta åtföljs.106 personer varav 69 med schizofreni och schizoaffektiv sjukdom och 37 patienter med andra psykotisk sjukdom uppföljdes 6 gånger under 15 år. 65 % med negativa symptom visade också positiva symptom, medan bara 24 % av de med schizofreni utan negativa symptom visade också klara positiva symptom. Korrelationen för de med icke-schizofren psykotisk sjukdom var inte lika tydlig.
Kommentar:
Väldigt intressanta resultat. Det är ganska troligt att "träning" av minnesfunktionen kommer att bli vanligt i framtiden. Vid ADHD och stroke har ett svenskt dataprogram nyligen använts för att träna upp arbetsminnet, vilket har förbättrat minnet och minskat symptomen. Liknande studier borde göras på schizofreni, eftersom om minnet är dåligt försämras förmågan att arbeta och också att sköta dagliga aktiviteter, som t.ex. att komma ihåg att ta sin medicin. Resultat där hjärncellsförlust påvisas har länge varit ett motstridigt fält i schizofreniforskningen, trots att många undersökningar har hävdat hjärncellsförlust, så har de tillbakavisats av expertisen som osäkra.Teorin att för lite dopamin i framloben skapar för mycket dopamin i mesolimbiska delen av hjärnan och positiva symptom är också mycket intressant. Innan schizofrenin uppstår kan ofta en lång tid av negativa symptom förflyta dvs underfunktion i framloben kommer först och sedan de positiva symptomen och schizofrenin. Om denna teori stämmer, kanske det räcker med att ge dopaminagonister, som stimulerar framloben och därigenom sänker dopaminet i den mesolimbiska delen. I alla fall om denna teori stämmer så verkar dopaminstabiliserare vara ett mer logiskt behandlingsalternativ än klassiska och atypiska neuroleptika.
Källa:
Martin L. Korn och Christina E. A. NemecTopics in Schizophrenia
från American Psychiatric Association 155th Annual Meeting 2002
Medscape För att läsa denna artikel måste registrering för Medscape ske.
Bell M, Bryson G, Greig T, Corcoran C och Wexler BE
Neurocognitive enhancement therapy with work therapy: effects on neuropsychological test performance.
Arch Gen Psychiatry 58(8):763-8 (2001)
- Kategori: Nya rön
C:a 20 % av schizofrenifallen kan orsakas av komplikationer vid födseln
I en artikel i Läkartidningen granskas sambandet mellan födelsekomplikationer och schizofreni i litteraturen.
Om ett visst antagande görs kan kanske 20 % av fallen av schizofreni förebyggas om födelsekomplikationer kan undvikas dvs om mödra- och förlossningsvården förbättras.
Källa:
Christina Dalman
Komplikationer under fosterliv/förlossning och risk för schizofreni
Läkartidningen 100 1974-1979 (2003)
Hela artikeln som pdf-fil
- Kategori: Nya rön
Tidigare är känt att herpes virus infektion kan ge olika neurologiska följder, som defekter i minne och förmåga att uträtta saker.
Detta liknar mycket symptom, som kan uppträda vid schizofreni.
Amerikanska forskare har därför undersökt 229 personer med schizofreni med avseende på kognitiv funktion och antikroppar i blodet mot 6 olika herper virus.
Närvaro av antikroppar påvisar tidigare infektion av herpes virus.
Resultatet tydde på att herpes simplex viruset HSV-1 kunde kopplas till nedsatt kognitivfunktion, medan inte de andra fem virusen.
44 % av de 229 hade antikroppar mot HSV-1 och av dessa återfanns 67 % bland de med den sämsta kognitiva funktionen, medan bara 27 % fanns bland de bästa.
Skillnaden mellan de som haft och inte haft HSV-1 infektion låg främst i korttidsminnet.
Slutsatsen är att antikroppar mot HSV-1 är associerat med kognitiva störningar vid schizofreni.
Kommentar:
För 20 år sedan diskuterades att schizofreni orsakades av herpes virus och att neuroleptika skulle blockera virusens bindning till nervceller.
Källa:
Dickerson, F.B., Boronow, J.J, Stallings, C, Origoni, A.E, Ruslanova, I, Yolken, R.H.
Association of Serum Antibodies to Herpes Simplex Virus 1 With Cognitive Deficits in Individuals With Schizophrenia
Arch Gen Psychiatry 60:466-472 (2003)