Sök efter symptom

Uppdaterad: 19 november 2017

våld

Länge har personer med schizofreni ansetts farliga och säkert av många olika orsaker. Livslång vård förr på mentalsjukhus, filmer typ Psycho, media som kopplar våld till schizofreni vid domar till rättspsyk och enstaka vansinnesdåd, som väcker stor uppmärksamhet och indignation. Innan antipsykotika kom var våldsrisken större p.g.a psykoser nästan varje år. Idag med rätt behandling och ej avbruten medicinering förekommer psykosen vart 10:e till 20:e år. I uländer än idag kan de med schizofreni kedjas fast av anhöriga för att de varit våldsamma. När de får antipsykotika och vård så slipper de kedjorna. 

Idag sitter 1 % av de med schizofreni på rättspsyk, men i genomsnitt 5 gånger än längre medeltiden för fängelse, som är ett år. Det gör att man verkar vara 5 gånger brottsligare än vad man egentligen är. Oftast är orsaken lindrigare brott, som hot och misshandel. 75 % av de på rättspsyk har missbruk, 87 % är män mellan 25 - 34 år. Troligen kommer färre få rättspsyk och fler få fängelse istället och en minskning med 90 % har diskuterats. Schizofreni är vanligaste diagnosen på rättspsyk men autism ökar. Rättspsyk är inte ett tidsbestämt straff till skillnad från fängelse. För 8 år sedan satt en medlem på viska.se på rättspsyk och en missbrukare, som stulit en hund utanför Konsum hade suttit där 9 år för detta brott. 

Hög risk för våld finns om du är våldsoffer, mycket aggressivt språk, multimissbruk, behandlingsavbrott och inläggningar. Annat, som hemlöshet, psykopati, antisocial personlighetsstörning, aggression, missbruk, dålig impulskontroll, fängelse, tvångsvård, dålig barndom och överfall ger måttlig riskökning. Självskada kan också öka risken för att utöva våld. 

Aggression och svår aggression finns hos 31 % resp 16 % vid första psykosen. Vid första psykosen begår 0,16 % mord om de är obehandlade, men de som fått vård har bara 0,01 % risk.

Avbruten behandling med antipsykotika och antidepressiva kan öka risken för dödligt våld 6 – 7 gånger, men att använda bensodiazepiner eller Imovane/Stilnoct ökar risken både att bli mordoffer och att utöva dödligt våld. 

Viktigt också att de med schizofreni oftare drabbas av brott än de själva begår brott. Antagligen för att de är ett lätt byte. Inte bra att bli misshandlad för att de kan ge paranoia och kanske att situationer kan misstolkas och utlösa våld för att själv slippa våld. Personer med schizofreni bör inte placeras i bostadsområden med högre brottslighet och missbruk för att minska utsattheten för våld, brott, rädsla och paranoia. 

Uppdaterad: 1 oktober 2017

Omega-3 och Omega-6 är de viktigaste (essentiella) fettsyrorna, som inte kroppen kan tillverka själv utan som måste finnas i kosten. Personer med schizofreni har lägre nivåer av dessa fettsyror i blodet än normalt. 

Omega-3 har en rad olika effekter, som viss antiinflammatorisk effekt samt effekt på hur generna utnyttjas för att tillverka proteiner. DHA, som ingår i fiskolja ingår i nervcellernas membraner, som har betydelse för kognition och beteende. Omega-3 kan också ha en nervskyddande effekt. 

Omega-3 har testats mot schizofreni på rätt sätt i 16 olika randomiserade, kontrollerade studier.

Tyvärr var de kortvariga och maximalt 4 månader.

Bara 4 av testerna visade på en liten förbättring i symptom, så effekten är inte bevisad ännu. Oftast är dosen 2-3 g/dag, men för höga doser upp till 10 g/dag finns bättre men begränsade bevis på effekt på symptom och då främst negativa symptom och rörelsestörningar (tardiv dyskinesi). 

En studie visade att Omega-3 inte kan förebygga återfall i psykos vid schizofreni. 

De med tidiga tecken på psykos utan tidigare psykos kan minska psykosrisken med 40 % genom 4 kapslar Omega-3 per dag enligt en undersökning och effekten kvarstod i 7 år. En annan studie har ej kunnat visa sådan effekt efter ett år, men studien fortsätter minst ett år till. Hoppet är att Omega-3 ger viss skyddseffekt mot att få schizofreni.

Uppdaterad: 7 november 2017

 sjuk 

Vid första psykosen kan arbetsförmågan vara nedsatt i ofta 1 – 2 år, vilket försvårar arbete och att få inkomst. Men flera år innan psykosen kan arbetsförmågan försämrats. Personer med funktionsnedsättning har bara 65 % av en normallön i ersättning. Olika bidrag utjämnar och skillnaden blir till slut 10 - 15 % enligt Socialstyrelsen. Har du schizofrenidiagnos enligt DSM 5 har du alltid nedsatt arbetsförmåga, men ej vid ICD-10. Bra att veta vid t.ex. överklagning. Bara 8 % med psykossjukdom i Sverige arbetar mer än 50 %. Idag anses att chansen att komma i arbete ökar ju tidigare man försöker. 

Sjukskrivning får de som arbetat innan och sjukpenning fås från Försäkringskassan. Tidigare fanns en maxgräns för sjukskrivning på ett år, men undantag fanns för schizofreni som kunde ge längre sjukskrivning. Det bör därför gå lätt att få sjukpenning lång tid efter psykos. Om du arbetar och är sjukskriven ofta kan du ansöka hos Försäkringskassan om att slippa karensdagarna och din arbetsgivare slipper betala för din sjuktid. 

Arbetslösa får själv anmäla till Försäkringskassan redan första dagen. Du får ett läkarintyg, som skall lämnas in till Arbetsförmedlingen om att du är sjuk och inte kan söka arbete. 

Försörjningsstöd. Du skall själv skicka ett läkarintyg till din handläggare på Soc för att bevisa att du är sjuk och inte arbetsför. 

Läs mer här

Om du inte har någon av sjukpenning eller A-kassa kan du ansöka om försörjningsstöd hos kommunen. Inget att skämmas för när sjukdom är orsaken. Rehabiliteringen skall förbättras för denna grupp för de skall få annan ersättning än försörjningsstöd. Kommuner, Arbetsförmedling och Försäkringskassan skall samarbeta. Socialstyrelsen har ett test, där du kan räkna ut hur mycket du kan få i försörjningsstöd. 

Aktivitetsersättning får de under 30 år, som inte kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom under minst ett år. Om du inte har någon inkomst, kan det vara klokt att snabbt ansöka om aktivitetsersättning för efter psykos kan du nog inte arbeta på ett år. Nu sägs att nyinsjuknade skall få arbete direkt, eftersom det gör dem friskare. Problemet är att bara 17 % av psykiatrin kan erbjuda den arbetsrehabilitering som krävs. 

Aktivitetsersättningen är högre för de som arbetat innan och de kan få extraersättning via fack eller arbetsgivare också. För de som inte jobbat blir det 7800 – 8700 kr/mån före skatt. 

Läs mer om Aktivitetsersättning.

Du kan också få bostadstillägg (max 95 % av hyran och max 4 750 kr/mån (2017) för ensamstående), men dessutom skall ett visst minimibelopp finnas kvar efter betald hyra (särskilt bostadstillägg).

Extra ersättning för fritidsaktiviteter t.ex gym, ridning mm kan fås via Försäkringskassan. Aktivitetsersättningen ges i 1 - 3 års perioder, men den brukar alltid förlängas. 4 månader tar det innan du får besked. 

Försäkring, som dina föräldrar haft på dig kan ge ersättning om du insjuknar i schizofreni och en person här fick ganska stor ersättning. 

Uppdaterad: 22 oktober 2017

Anna Odell

Tvångsvård (LPT) diskuteras ofta (för ofta), liksom bältning, avskiljning, kroppsvisitation och tvångsmedicinering, som kan förekomma då. RSMH driver ofta frågor som tvångsvård och bältning. Att 75 % av dem har missbruk nämns sällan.

Risken för tvångsvård vid schizofreni är bara en gång i livet, men vid missbruk 3 gånger större risk. Under ett år får 1300 personer med schizofreni tvångsvård (3 %)  på sjukhus och 550 får tvångsvård i öppenvård (ÖPT). Tvångsvård är långvarigare än frivillig vård och i genomsnitt 3 månader, men kan vara betydligt längre och i år. 25 % av psykiatrins sängplatser upptas av tvångsvård.

För att få tvångsvård krävs allvarlig psykisk störning, som schizofreni, behov av psykiatrisk vård hela dygnet och att du tackat nej till frivillig vård. Ofta anses man vara en fara för sig själv och andra. En undersökning där en läkare träffas personligen (ej telefon) krävs och om du vägrar kan polisen/Kriminalvården hämta dig i hemmet (handräckning). Läkaren skriver ett vårdintyg och anger varför tvångsvård krävs. 

På sjukhuset sker en ny undersökning och chefsöverläkaren måste inom 24 timmar besluta om tvångsvård. Vårdplan skall skrivas för tvångsvården och du  erbjuds stödperson (som inte arbetar på avdelningen). Den kan fås också 4 veckor efter utskrivning.

Vid tvångsvård längre än 4 veckor måste Förvaltningsrätten besluta om chefsöverläkarens krav på förlängning är giltigt dock högst i 4 månader. En jurist hjälper dig då gratis.

Om du vårdas frivilligt och vill åka hem fast chefsöverläkaren inte godtar det blir det tvångsvård om en annan läkare skriver vårdintyg och beslutet godkänns av Förvaltningsrätten. Det är alltså svårare att få tvångsvård om du väljer frivillig vård först.

Tvångsvård och rättspsyk skall reformeras med ökad delaktighet för patienterna och mer anpassas efter deras önskemål.

Anhöriga kan kontakta läkare om de tycker vård är absolut nödvändigt för att undersöka om vårdintyg och tvångsvård behövs.

Tvångsvården kan överklagas när som helst till Förvaltningsrätten och du får då gratis hjälp av en jurist.

Vid tvångsåtgärder, som bältning eller tvångsmedicinering kan vara en skräckfylld upplevelse, som ger risk för en ångestsjukdom, som heter PTSD. Den skräckfyllda upplevelsen återupplevs, kan ge mardrömmar och sömnsvårigheter. Också skräckfyllda psykoser kan ge PTSD.

Tvångsvård anses av vissa som psykiatrins fel, men lagarna (LPT) är fattade av Riksdagen och alltså folket. Psykiatrin måste följa lagarna om tvångsvård.

Tvångsvård kostar ofta 100 kr per dygn, som andra inläggningar, men kan vara gratis i vissa landsting. 

Underkategorier