Sök efter symptom

 återhämtning 

När man har återhämtat sig så inträder en ny tid i livet då man varken platsar riktigt i brukargruppen eller i den grupp människor som saknar psykoserfarenhet, s.k. friska gruppen. Man är varken sjuk eller helt frisk. Från brukare får man höra "men du är ju frisk" och från s.k. friska får man höra "var rädd om dig så du inte insjuknar igen". Ingendera tror riktigt på ens förmåga att klara vardagen eller på ens förmåga att förstå andra utifrån sin erfarenhet. Om man vill hjälpa så kan det av s.k. friska ses som ett överengagemang och av brukare som att man inte längre kan förstå eftersom man är "frisk".

Det är en svår period i och med att den leder till en större ensamhet än tidigare då man i alla fall var accepterad bland andra brukare. S.k. friska bjuder inte gärna in i sin gemenskap och man tappar en del av de vänner man haft i brukargruppen.

Här gäller det att våga öppna sig för nya sammanhang där folk inte har en förutfattad bild av en, så att man kan skapa nya vänskapskontakter.

För mig blev det bra att byta arbete eftersom jag på det nya bjuds in i gemenskapen, afterwork och liknande precis som alla andra. Det är skönt med ny gemenskap även om den inte är djup och förtrolig ännu.

Att behålla de nära vänner som man har kvar från tidigare faser i livet är också viktigt och hitta nya former för den gemenskapen. Förut kanske man kunde träffas dagtid, men med arbete så kanske det är omöjligt. Kan man träna tillsammans? Vika en kväll i veckan för en gemensam middag? Hitta ett intresse som kyrka eller en studiecirkel som båda går till så att man träffas regelbundet? Träffas på helgen då och då?


På jobbet kan kafferumsgemenskapen vara svår i början. Man kanske är van vid djupgående samtal med brukarvänner, men nu handlar det om senaste tv serien eller matrecept, det är ofta ytligt småprat. Det får man lära sig att delta i eller vara tyst - alla behöver inte prata i kafferummet. Det som inte funkar är att ta upp ett djupgående ämne - sådant är tabu på många arbetsplatser.

Sen får man vara rädd om sig även om det kanske inte gäller arbetsuppgifterna i första hand utan annat som medicin, sömn, mat och motion. Så att man bevarar ett gott mående. Ge dig själv tillräckligt utrymme för vila. Det kan behövas!

Isa-Alise

Isa-Alise

Uppdaterad: 19 oktober 2017

sluta röka 

Vid schizofreni och andra psykiska sjukdomar är rökning vanligare än normalt. Det röks mer, nikotinberoendet är större och färre lyckas sluta röka vid schizofreni. I England använder de med psykisk sjukdom och missbrukare 42 % av all tobak. 

I USA röker 80 - 90 % med schizofreni medan bara 30 % av befolkningen. I Sverige röker 13 % av befolkningen, så här kanske röker 30 % med schizofreni. Att du röker dagligen tyder på ett nikotinberoende. Annat missbruk är ofta lindrigare vid schizofreni, men tobaksmissbruk är värre än normalt. Kanske ger rökning mer positiva effekter därför än annat missbruk. De läkemedel mot kognitiva symptom, som utvecklas har ofta nikotinlik effekt. 

Att färre i Sverige röker beror nog på kostnaden och att många snusar istället. Rökningen anses vara en form av självmedicinering för att förbättra kognitiv förmåga, som koncentration. 

Genetiska studier tyder att rökning och schizofreni är genetiskt olika, men att rökning kanske kan vara en riskfaktor för schizofreni. 

Livet förkortas med 10 år p.g.a rökning hos normalbefolkningen (men vi röker mer än dem).

Nackdelen med rökning är att risken för lungsjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar ökar samt förstås kostnaden – att röka kostar 1000 - 2000 kr per månad. Sedan finns risk för bränder t.ex vid sängrökning. Att medellivslängden är förkortad vid schizofreni beror nog till c:a 25 % på rökningen. Om du har diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdom och KOL har du extra stark orsak att sluta röka. 

Sluta röka linjen

Jag bestämde mig för ett datum när jag skulle sluta ta cigaretter som låg ungefär en månad senare.

Två veckor innan dess så minskade jag på mitt rökande med 20%. Sedan när datumet kom så la jag verkligen av att röka.

Vid tester kom man fram till att de som verkligen höll datumet lyckades sluta röka, medan de som inte höll datumet misslyckades.

Jag tog all hjälp jag kunde få:

Det är viktigt att dokumentera allt man kan för att kunna gå tillbaka och se hur det gick till egentligen, då den psykiska abstinensen försöker få dig att tro att det gick ju bra att sluta och att det inte gör nåt att ta en cigg igen. Spela in dig själv på webbkameran om du vill dokumentera på det sättet.

Jag hade nikotinhjälpmedel när jag slutade.
 

Nikotinplåster och små smälttabletter med nikotin.

Man kan höra för i vårdcentralen hur man ska gå till väga. Det finns ju andra mediciner som kan hjälpa. Det gäller att skynda långsamt med avvänjningen. 

Jag fick min sista abstinenstopp - som brukar komma efter 3-4 veckor – innan jag hunnit sluta med plåstren. Sedan gick allt smärtfritt. Jag kunde sluta med nikotinplåstren och därmed bli nikotinfri. 

Då bestämde jag mig för att vänta dessa 4 veckor innan jag fastslog att den fysiska abstinensen lagt av. Inget hände efter dessa veckor och då förstod jag att det var upp till mig nu om jag skulle börja igen. Den fysiska abstinensen var slut. Nu var det bara den psykiska abstinensen och vanebeteendet som jag behövde stå emot. Då behövs verkligen dokumentationen. 

Melun

Melun

 

Uppdaterad: 17 oktober 2017

hjärtsjukdom

Vid schizofreni fås lättare kroppsliga sjukdomar, som högt blodtryck, hjärtsjukdom, diabetes, stroke, lungsjukdom, infektioner och fetma. Upp till 75 % har kroppslig sjukdom, som också försämrar livskvalitén. En med schizofreni kan ibland i medelåldern ha samma kroppsliga problem som åldringar. Ofta orsakad av dålig livsstil, som rökning, missbruk, fetma, dålig diet och för lite motion. Stillasittande långa perioder kan ge ohälsa också. 

Kognitiva och negativa symptom kan negativt påverka kroppsliga hälsan genom att försvåra förändringar av livsstil, minska upptäckten av egna kroppsliga sjukdomar samt att beskriva dem för läkaren. 

Vissa antipsykotika anses öka risken för övervikt och ge en liten höjning av diabetes. Tonåringar och personer som aldrig tidigare fått antipsykotika får lättare övervikt och störd ämnesomsättning av antipsykotika. Fetma hos en normal person förkortar livet med 11 år. 

Antipsykotika har fått skulden för överdödligheten, men vid normala doser orsakar antipsykotika ingen överdödlighet. Utan antipsykotika är dödligheten störst, men höga doser antipsykotika kan ge högre dödlighet utom vid självmordsbenägenhet. Antipsykotika och antidepressiva verkar i Sverige minska dödligheten med 15 resp. 40 % vid schizofreni. 

Somliga vill inte använda antipsykotika för rädsla för biverkningar och förtida död. Men vid schizofreni verkar dödligheten vara högre utan antipsykotika, vilket är viktigt att veta.  

Bensodiazepiner dagligen kan troligen öka dödligheten med upp till 70 %. Använd hellre SSRI-antidepressiva, som Sertralin mot ångest, som verkar minska dödligheten med 40 %. 

I genomsnitt dör en man med schizofreni 15 år tidigare än normalt på grund av kroppsliga sjukdomar dvs 64 år gammal, medan kvinnor dör 12 år tidigare och vid 72 år. Döden börjar alltså närma sig i 60 - 70 års åldern och det gäller att vara särskilt vaksam då. 

I Sverige är dödligheten vid schizofreni 4,8 gånger högre än normalt. Vanligaste dödsorsaken vid schizofreni i Sverige är hjärt-kärlsjukdom 33 %, cancer 17 %, lungsjukdomar 11 % och självmord 10 %. 

Underkategorier