Ny behandling
- Kategori: Ny behandling
Följsamhet eller adherens innebär inte bara att ta sina läkemedel utan att komma till möten och följa avtal, som t.ex. att sluta röka. 7 % blir icke-följsamma varje månad efter utskrivning från sjukhus och risken för återfall är 11 % per månad.
För de med depåneuroleptika är motsvarande återfallsrisk 3 %. Det positiva är att det nu finns behandling med bevisad effekt för att förbättra följsamheten. Tidigare har läkaren berättat hur dåligt det är att inte ta sin medicin, vilket inte har bra effekt.
Nu rekommenderas kognitiva och beteendeinriktade tekniker. En bra strategi är motiverande intervju, som använts för missbrukare, men som kan användas för alla terapiförändringar också.
En diskussion sker med patienten, där denne får lägga fram sina positiva och negativa synpunkter på läkemedelsbehandlingen utan att läkaren argumenterar för en förändring, så hjälps patienten med argument för en förändring. Knepet är att det är patienten själv, som fattar beslutet om förändring. Vanlig utbildning har i sig ingen positiv effekt på följsamheten.
Kommentar:
Ett stort problem är personer, som inte vill söka vård. Möjligen kan denna metod användas också för sådana fall. Uppgifterna om följsamheten vid schizofreni varierar mellan 50-70 %, men det är viktigt att komma ihåg att "vanliga" patienter har också låg följsamhet c:a 50 %, vilket gör att det är ett vanligt och stort problem i hela vården.
Källa:
John.J Spollen
"The Efficacy-Effectiveness Gap in Schizophrenia" från American Psychiatric Association 156th Annual Meeting i Maj 2003.
- Kategori: Ny behandling
Tyvärr, skrivs väldigt lite om motion och psykisk hälsa, men glädjande nog finns en färsk översiktsartikel.
Undersökningar stödjer att motion är psykiskt värdefullt för psykiskt friska, men ännu värdefullare vid psykiska tillstånd, som depression, alkoholmissbruk och schizofreni.
Problemet är att motion inte alls utnyttjas eller inte ens omnämns idag av den psykiatriska vården.
Vid schizofreni har ergometercykling 30 minuter 4 gånger i veckan visats minska depression, öka välbefinnande och den aerobiska formen.
Ett 10 veckors motionsprogram 2 gånger i veckan reducerade hörselhallucinationer, ökade självkänsla, förbättrade sömn samt allmänt uppträdande.
Alkoholmissbrukare har i vissa studier minskat sitt alkoholintag efter motionsprogram, även om det finns motstridiga uppgifter här.
Patienter är ofta väldigt positiva till motion, som behandling. Vid depression ansågs att motion var bättre än kontakt med sköterskor, psykoterapi och medicinering.
Studier visar att motion är lika effektivt som psykoterapi och bättre än många andra beteendeterapier vid depression. Motion är billig, inte beroende av medverkan av terapeut och kan ske på egen hand när baskunskaper finns.
Att bara ha motionsaktiviteter räcker inte utan individen måste få motionsrådgivning med kunskaper och självförtroende, så att de är motiverade att fortsätta aktiviteten resten av livet. En slags kognitivbeetendestrategi kan användas här.
Den fysiska hälsan är ofta försämrad vid schizofreni med övervikt och dålig form. Vid alkoholmissbruk är formen också ofta dålig.
I England finns ett 3-årigt schema som skall följas när man leder motionsaktiviteter och innan man blir godkänd, som motionsterapeut.
Motionsrekommendationer
- ej kortare program än 4 veckor
- medelintensiv motion i 20-30 min 2-3 gånger per vecka
- uppmuntra en mängd olika motions och rekreationsaktiviteter
- om möjligt använd lokala anläggningar t.ex simbassänger, parker, motionsgårdar
Motionsterapeuter bör anställas inom psykiatrin för att arbeta parallellt med andra terapeuter.
Kommentar:
Vid schizofreni är motion viktigast för att motverka depression, missbruk och psykotiska symptom. Att förbättra fysiska hälsan och motverka övervikt är också väldigt viktigt. Personligen tror jag att större delen av motionsaktiviteterna skulle kunna skötas av patientföreningarna, som kan anlita gymnastiklärare, militärer, sjukgymnaster odyl för att leda aktiviterna. Att vänta på Landstingen skall göra något kan bli långdraget, men de kan ju gärna lämna ett bidrag till verksamheten.
Källa:
Amanda J. Daley
Exercise therapy and mental health in clinical populations: is exercise therapy a worthwhile intervention?
Advances in Psychiatric Treatment 8: 262-270 (2002)