Apatisk...

Mer
15 år 6 månader sedan #155775 av Q.L
Bristande intresse skapades av Q.L
Jag brukade ha många intressen.. Men nu allt på senare tid efter utbrytningen av min första psykos så verkar alla intressen jag haft bara dö ut över en dag.
Ibland kommer de åter... Men oftast inte. Det känns inte som om jag längre har några intressen.

Vet inte om det är en biverkan på mediciner eller bara något som följer med sjukdomen?

Känner ni ibland att era intressen bara försvinner?

mvh q.l
Mer
15 år 6 månader sedan #155776 av Geta
Svar från Geta i ämnet Apatisk...
Det är jättejobbigt att inte tycka att något är intressant
eller meningsfullt. Det är som man inte har någon drive
då, inget att fokusera på.
För mig varierar det. Det har blivit bättre med åren men
ibland rasar jag ner i apati då inget verkar kul.
En del tycker att allting måste vara nyttigt, det som man
intresserar sig för men jag är glad även över helt onyttiga
intressen. Som barn var jag ett tag alldeles tokig i att
samla frimärken. Nu har frimärksbranschen urartat.
Det är så skönt att bli helt fokuserad och glömma
bort allt annat för tillfället.
Mer
15 år 6 månader sedan #155801 av Admin1
Svar från Admin1 i ämnet Apatisk...
Att förlora sina intressen räknas nog till de negativa symptomen. Negativa symptom liknar mycket en depression, men är långvarigare och svårare att behandla.

Nyare antipsykotika har ofta viss effekt på negativa symptom, även om inte alla problem försvinner. SSRI-antidepressiva typ sertralin kan också minska besvären. Förmodligen kan det om 5-10 år komma antipsykotika med bättre effekt på negativa symptom.

Det man kan göra själv är att försöka att motionera så mycket som möjligt. Motion minskar negativa symptom och stimulerar hjärnan till återhämtning.

Vilket antipsykotika använder du Q.L och använder du något antidepressiva?
Mer
15 år 6 månader sedan #155803 av Inwatto
Svar från Inwatto i ämnet Apatisk...
Det här att tappa intresset för saker efter en psykos känner jag igen. Det kan bero på att man lätt får en depression efter psykosen och då tappar man sina intressen ett tag. De kan komma tillbaka men kanske inte med full styrka eftersom kroppens belöningssystem är dämpat av mediciner. Det är lite svårare att vara kreativ och inte så spännande längre allt det som man hade intresse för förr.

De senaste två åren har jag funderat över varför jag inte vill hitta på en massa roliga saker. Är det för att det inte är så roligt längre? Är jag rädd att bli sjuk igen? När jag är lätt psykotisk kan allt vara av intresse. Nu med medicin i kroppen kan kontrasten bli att det känns som om inget är meningsfullt. Men, det är relativt. Jag tycker ju om att sitta vid datorn och skriva email till mina cybervänner och inlägg här på Viska. Att det inte räknas produktivt i samhället struntar jag i. Det är vad jag orkar med och därmed borde man kunna se det som ett intresse.

Prata inte med hat i munnen!
  • Jocke
  • Offline
  • Jubelhedersmedlem
  • Jubelhedersmedlem
  • raka spåret är enklare än kringelikrokar!
Mer
15 år 6 månader sedan #155813 av Jocke
Svar från Jocke i ämnet Apatisk...
Ttt tappa intresset är det ett likhetstecken med att bli likgiltig? Jag tappar sugen när människor är negativa, att ge upp innan man ens har försökt tycker jag snarare visar på en negativ eller likgiltig attityd. Jag tycker man ska prova det man orkar med, kanske med hjälp av lite pushning. Manbör visa upp sig på premiärer och kanske ngn vernisage där det bjuds på tilltugg i samband med kulturell begivenhet. Man kan försöka gå på premiärer av filmer då man inte är smittad av kritikernas åsikt. Men man är ändå inte en premiärlejon he he, ursäkta vitsen PSR! Sen att umgås med dem man tycker om är också viktigt, det gör att man lever upp. Att bli fin kräver ofta att man lider pin. Om man tycker om bekvämlighet kan man kanske prioritera en riktigt bra säng, för vi spenderar ju en tredje del av vårt liv där. Nu har jag väldigt svårt att läsa böcker och en talbok är inte rekomendabel i mitt fall, pga öronsusningar.
Så jag har valt att ett par ggr i veckan festa lite grann, för att liksom släppa loss. Är det i natt premiären av Bond filmen börjar? Jag tror likgiltighet beror av att man känner att man inte är värd någonting, det självförtroendet kan man bara på egna initiativ bygga upp. Självkänslan kommer när man ger sig ut på egna äventyr. Att kräva av andra äventyr, gör att man lever igenom andra vilket definitivt inte är rekomendabelt.
Att ge upp livet betyder att att man resignerar och ser bara livet som ngt besvärligt att leva i, därför måste man ta egna intiativ till att bryta trenden.

Vars är världen på väg?
Mer
15 år 6 månader sedan #155814 av Libellule
Svar från Libellule i ämnet Apatisk...
Jag brukar numer bara komma till tanken på allt jag vill göra, alla gamla intressen jag vill skaka liv i. Jag drömmer om att kunna göra allt det jag gjort förut, men nu kommer jag bara till planeringsstadiet. Det är bara saker som är tidbestämda som fungerar skapligt.

Jag går ju på rehab i och för sig, och det är ju tidsbestämt... hmmm... Jag kanske skulle prata med dem om att få planera lite egna aktiviteter under den tiden, för då blir det ju tidsbestämt. Tycker nämligen inte så mycket om de aktiviteter de erbjuder (=vuxendagis!!).

Jag saknar mitt gamla kreativa jag. Vet inte om det är på grund av depp som jag inte får till det, eller om det är medicinerna, men jag tycker att Seroquel och Abilify borde hjälpa till istället för att släta ut ens personlighet ännu mer.