Psykosvärld och handfast verklighet

Känns som jag lever mellan två världar varje dag ..dag som natt

killergirl,

Det är nog bättre att känna att man lever i två världar än att bara leva i en värld, som råkar vara felaktig. Det är nog ett visst hälsotecken ändock.

Jag själv upplever två olika världar, vad andra skulle kalla för sjukt och friskt. Men jag tolkar den inre verkligheten som lierad med den yttre, där båda interagerar i varandra. Just nu dominerar den yttre verkligheten sedan en vecka tillbaka, då jag varit väldigt utåtriktad och inte haft mycket utav den inre verkligheten som stör.

Detta beroende på att jag träffat människor irl mycket och umgåtts med många med mycket sinnesintryck och inte haft tid för den inre verkligheten då den yttre har varit helt överskuggande och tiden av vila har gått åt till att sova.

Jag vet att jag vänt på dygnet men oroar mig inte, för under min vakna dagtid har människor i min närhet upptagit all tid Och dessa har i allt varit överskuggande. Jag ser det som om det fjärmar mig från detta ämne och jag kanske inte just nu skall prata om min inre verklighet för att det kommer andra människor som upptar min tid på annat sätt och just nu är inte rätt tidpunkt för att redogöra för hur jag uppfattar min s.k psykotiska verklighet.
Visste jag inte bättre, skulle jag kalla mig för frisk...

På något sätt har jag lyckats avskärma jag själv ifrån den inre verkligheten.

Det är när man är ensam som problemet finns, med både positiva och negativa inslag. Jag trivs bäst när tankarna associerar fritt och rörligt till olika teman, men när den upprepar sig så fokuseras det på att negativisera olika intryck man har, det kan vara rent stofila saker till det som nyss hänt, men det är mera sällsynt. Så snabb i tanken är jag inte, eller rättare sagt, jag hör inte de relevanta uttalanden som behövs för att man ska våga kalla sig frisk och undvika framtida problerm.

Men börjar folk ljuga, ja då blir det verklighet av. Jag tycker det är bättre att vara naiv och lita på andra, men börjar folk utnyttja en, ja då blir man osäker på vilka som är ens väner. Men många kan säga att dem inte känner igen vissa saker jag återberättar. Antingen är man en dålig berättare, eller så hör andra inte ens faktiska verklighet.

Konstigt egentligen. När man är psykosnära skall man helst isolera sig från den yttre världen och minimera sinnesintrycken för att minska psykosrisken. När man mår bättre så mår man bäst av kontakt med den yttre världen för den förhindrar att den inre världen påverkar en negativt.

Det finns bra bilder i boken "Psykoser" av Johan Cullberg om att det behöver vara balans mellan trycket utifrån och trycket innifrån samtidigt.