Seroquel till barn samt Fluanxolfrågor

Min son (nu 13) fick Seroquel för ca 2 år sedan och står på 300 mg/dygn, vissa perioder på 200 mg. Sonen är psykotisk/schizofren. Flera biverkningar med hudutslag och urtunnad hårväxt samt darrningar och humörsvängningar och orolig sömn. Läste nu nånstans att det inte är tillåtet med den medicinen på barn (ungdomar) under 15 år här i Sverige - stämmer detta? Enligt BUP så stämmer det inte, och jag skulle inte vara orolig för några biverkningar..?? Vad göra?

Själv har jag knaprat (och gör så ännu) otaliga sorters mediciner, flera sorter samtidigt för mina diagnoser BP, schizofren + Borderline, ätstörningar och minnesförlust. Är urusel på att sköta medicineringarna, glömmer att ta medicinerna och mår därför uselt. Vid senaste besöket fick jag Fluanxol men när jag läste om alla biverkningarna gav det panik, så jag vågar inte börja ta den... Vad göra?

Drabbas till och från - beroende på vilka mediciner man ställer mig på - av viktuppgång eller rasar i vikt, håravfall (totalt flintis...blää) och gräsliga eksem + skakningar, kramper, synvillor och självmordsförsök, ätstörningar, ojämn hjärtrytm, blodtrycksfall...ja listan kan göras hur lång som helst.

Känner mig som en labbråtta och famlar i evigt mörker!!!!

Hej och välkommen!
Dina frågor är inte de lättaste att svara på. Det finns säkert
andra här som är bättre insatta.

Hej och välkommen till viska! har pojken utslag så är det inte bra, då bör dosen sänkas eventuellt preparatet bytas ut. Detta för att hudutslag beror i de flesta fall på överdosering. Dosen 200mg är för en vuxen ingenting att säga något om, men för en pojke i den åldern, kan det ju vara så att han är känsligare då.

DESSA MEDICINER GER FAKTISKT HJÄRNSKADOR!!TYCKER SYND OM DIN POJKE OCH DIG!! Lägg pengar på terapi istället!!Låt han trappa ned dessa mediciner LÅNGSAMT,så han får sluta med dessa hemska kemkalier!
Skulle ALDRIG tillåta mina barn ta sådana hemska preparat!Dessa mediner ger faktiskt permanenta hjärnskador-läs på om detta!!

Men de är inte direkt något man kan läsa på första bästa löpsedel!
För dessa jävla läkemedelsbolag vill ju tjäna pengar och det gör det också!!

Slå näven i bordet så kommer ocskå andra följa efter!Denna j-a sektliknande psykiatri har fått hålla på att förgifta barn och vuxna alltför länge nu!VI MÅSTE SÄTTA STOPP för detta nu!!
Detta låter kanske skrämmande,men tyvärr är det ett faktum!Verkligehet är alltför långt ifrån rosenröd alla ggr!
Och jag har fått permanenta livsfarliga skador av nämd medicin,så vet av egen erfarenhet!

Ge dig själv och din son kärlek istället!
Låter flummigt men vet man vad kärlek är och innebär,förstår man att detta är a och o och läker,lindrar det mesta!!Det allra viktigaste!!
Börja famijeterapi,indviduell terapi,och försök stötta och ge jättte mk kärlek till din son ska du se det kommer bli bättre!
För han kan få men och livsfarliga skador för livet,av dessa mediciner!!

Önskar er all lycka!!

Välkommen!

Seroquel är inte förbjuden för barn i Sverige, men det finns inga kliniska studier på svenska barn ännu. I USA är Seroquel godkänd för användning hos barn, men barn löper större risk än vuxna för biverkningar, som viktuppgång och trötthet.
Läs mer här:
www.dagensmedicin.se/nyheter/201 ... /index.xml


Beträffande Fluanxol så har det viss uppiggande och antidepressiv effekt också. Risperdal är annars ett bra val och ger inte ofta problem med behandlingsavbrott.

Till "Gäst" vill jag säga;
Jag har ifrågasatt denna medicin och visat på studier om medicinen där biverkningar tas upp, samt att den ej rekommenderas för barn till BUP under 1 1/2 års tid - utan resultat. Man nonchalerar mina åsikter totalt - om det nu beror på att jag själv är ett "psykfall" och därmed inte tas på allvar...??? Jag har även ifrågasatt hur man bara ger medicin och ingen terapi i nån form, men inte heller det har man lyssnat på, utan hummat om att det inte "finns resurser"....
Att jag inte skulle ge min son kärlek.... Jag har alltid stöttat, tröstat och älskat min son över allt på denna jord! Hållt om och försökt lugna och prata när han hallucinerar, är på väg ut genom fönstret eller slår sönder inredningen... Försvarat och kämpat för att få till en vettig skolgång - alla myndighetspersoner inom BUP, skolan, socialen osv... Vänt ut och in på mig själv för att komma på nånting som kan tänkas smaka gott för honom när han vägrar att äta... Alla nätter man fått genomsöka och "döda" (bevisa att de är borta) de monster som håller på att äta upp honom....!!!!!!!!! Har du mer att tillägga om vad jag borde göra/inte göra så varsågod!

Till NG, Admin 1 och Geta;
Tack för välkomnandet här på viska. Jag ställde mina frågor helt objektivt (utan att nämna mina "kringelikrokar" som jag beskriver ovan) i detta mitt första inlägg, för att höra reaktionen - om det är så att det är jag (som själv är patient) ska känna att mina åsikter är felaktiga och helt ute, eller om jag kan känna att mitt sätt att tänka och agera är sunt och någorlunda klokt...

Som väl framgår så är jag grymt besviken på BUP och deras som jag ser det rena inkompetens! Att bli behandlad som mindre värd för att man själv har diagnoser känns oxå för jävligt - men framförallt förstår jag inte hur det kan få laboreras med ungdomar/barn på detta vis - oavsett föräldrars kunskap/okunskap i ämnet så ska väl vården vara adekvat jämtemot barnet/tonåringen!

Till sist;
Man är inte mer än människa...oavsett diagnos/er?????