Undersköterska inom psykiatrin?

Jag har jobbat som skötare i mer än trettio år inom vuxenpsykiatrin med ett fem år långt avbrott då jag jobbade på en rehabavdelning för förvärvade hjärnskador. Jag har aldrig hört talas om någon regel att man det ska gå ett visst antal år mellan det att man varit intagen och jobbar.
På en psykiatrisk avdelning jobbar skötare, inom kroppssjukvården jobbar undersköterskor, i regel har man dubbelkompetens.
Där jag jobbade de sista åren var vi flera som inte mådde så bra, några skötare, ett par sjuksköterskor, några sjukgymnaster. Tidigare på rehabavdelningen fanns en läkare som blev manisk när han hade för mycket att göra, sköterskorna sprang benen av sig för att underlätta för honom.
Personal inom psykiatrin drabbas ju av psykisk ohälsa i samma utsträckning som alla andra. Det finns flera fördelar att själv vara drabbad. Eftersom vi vet hur det känns att må riktigt dåligt så tror jag att vi lyssnar på patienterna på ett annat sätt, vi har oftast ett bättre bemötande, vi ser patienten och patienten ser att här finns någon som förstår och det bäddar för ett bra förtroende. När det gäller min egen insats har jag svårt att se mina egna fördelar men jag har sett andra som haft liknande problem som jag och de har verkligen varit en tillgång.
För min egen del, jag har en bipolär diagnos med vanföreställningar, tvång och mycket ångest så har jobbet triggat igång mycket hypomana episoder där jag dragit igång projekt, det har alltid slutat med att jag trott att jag gjort fruktansvärda saker. På jobbet har dom inte anat något , jag har varit högpresterande , tills jag i femtioårsåldern blev riktigt dålig, långtidssjukskriven och så småningom sjukpensionär.
Jag tror att jag skulle ha mått bättre med ett jobb som jag inte varit så engagerad i, något tråkigare som inte dragit igång mina hypomana skov.Jag har i alla fall älskat mitt jobb.
Att själv ha erfarenhet av psykisk sjukdom både hjälper och skjälper.
För mig har det varit extra belastande att ha det jobb jag haft men jag ångrar inte en enda minut.
Lycka till i ditt val, jag kan tyvärr inte råda.
Önskar dig allt gott
:hjärta Yoki

Det är nog svårare idag att slinka igenom maskorna vid anställning om man har något belastande i bagaget.

*BUMP*

Bumpar denna intressanta tråd!
Finns den sk "Femårsregeln" (Alltså att det måste ha gått minst fem år sedan man själv var inlagd för att få lov att jobba inom psykiatrin) kvar? Någon som med säkerhet kan bekräfta detta??

Tacksam för svar!!

/vnv <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

[url:sj1kwep1]http&#58;//www&#46;google&#46;se/?gfe_rd=cr&amp;ei=vXREV43SBIKr8weY5pGYDw&amp;gws_rd=ssl#q=Allts%C3%A5+att+det+m%C3%A5ste+ha+g%C3%A5tt+minst+fem+%C3%A5r+sedan+man+sj%C3%A4lv+var+inlagd+jobba+inom+psykiatrin[/url:sj1kwep1]

Man ska inte söka jobb i vården för att i grunden hjälpa sig själv.

www.regionorebrolan.se/psykjobb