Jan-Otto Ottosson

Som nybliven läkare arbetade Jan-Otto Ottosson ett år på Beckomberga i Stockholm, ett av de stora mentalsjukhusen. Det var i början av 1950-talet, och några moderna psykofarmaka fanns ännu inte.

Den verklighet som mötte honom där, före introduktionen av neuroleptika var:

"Ljudnivån var hög och ett par mentalvårdare på var sida snett bakom mig garderade mot oberäkneliga påhopp. Det var en blandning av alkoholister, schizofrena, maniska och agiterat depressiva patienter.

Den farmakologiska behandlingen inskränkte sig till långverkande barbiturater. ECT användes i pacificerande syfte." 

Läs mer i Läkartidningen.

Kommentarer   
Admin1
#7 Admin1 2015-10-22 12:15
Han verkar ha varit väldigt öppen t.ex att han lärde sig psykosanalys. En duktig forskare måste vara öppen och beredd på att ompröva sin uppfattning. Man måste vara så för att ha rätt så ofta som möjligt.
Ready
#6 Ready 2015-10-21 13:20
Citerar Geta:
Ready, har du gått i psykoterapi?


Ja, när jag frågade psykologen vilken metod han använde på mig så sa han att det bara rörde sig om vanlig samtalsterapi typ.
Geta
#5 Geta 2015-10-21 11:02
Ready, har du gått i psykoterapi?
Ready
#4 Ready 2015-10-20 23:23
Det går inte att vända sig till en psykolog som matar en med politiskt korrekt smörja för då blir man bara ännu mer förvirrad.
Admin1
#3 Admin1 2015-10-20 15:58
Jag tror att han är utbildad i psykoanalys också. Jag tror att psykoanalytiker måste gå i psykoanalys själv och han var besviken över att mannen som gav honom psykoanalys var så opersonlig och distanserad till honom.
Geta
#2 Geta 2015-10-20 15:26
Han anser att mediciner och psykoterapi är lika viktiga inom psykiatrin. Han har inte tagit parti för det ena eller det andra.
Admin1
#1 Admin1 2015-10-20 15:21
Intressant artikel och att få höra hur det var före antipsykotikan. Inte så många ögonvittnen finns kvar. Han är positiv till dagens ECT och mycket negativ till Thomas Szasz och hans bok på 70-talet, som var Scientologernas favorit.

Detta var bra och på pricken:

"Jan-Otto Ottosson har den bestämda uppfattningen att psykisk sjukdom måste förklaras med två olika modeller samtidigt: en medicinsk modell, som söker störningarnas uppkomst i hjärnans struktur och funktion, och en psykosocial modell, där männi­skan är del av en gemenskap."

Du har inte rätt att posta kommentarer