Syriska och afganska flyktingar i Slovenien
Flyktingar löper en högre risk (66 %) att drabbas av psykos, jämfört med andra utrikesfödda och övriga svenskar.
Fyndet tyder på att traumatiska upplevelser kopplas till en risk för schizofreni.
Läs mer hos Dagens Medicin.
Jämfört med svenskfödda var risken 3 gånger så hög. Effekten var tydligast för män. För de som kom från söder om Sahara, så fanns ingen skillnad mellan flyktingar och icke-flyktingar.
Läs mer hos forskning.se.
Sammanfattningsvis tycks flyktingar löpa högre risk att insjukna i icke-affektiva psykoser jämfört med andra utrikesfödda. Studien bekräftar också att utrikesfödda generellt har förhöjd risk för icke-affektiva psykossjukdomar jämfört med svenskfödda med svenskfödda föräldrar. Vårdpersonal måste uppmärksammas på den höga psykosrisken hos flyktingar och resurser anpassas till det ökade behovet av vård. Resultaten stöder också hypotesen att traumatiska livshändelser kan leda till att människor insjuknar i psykossjukdomar.
http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2016/03/Flyktingar-hade-hogre-risk-att-drabbas-av-icke-affektiv-psykos/
affektiv = mani eller depression
http://www.nationalelfservice.net/mental-health/psychosis/increased-vulnerability-of-migrants-non-affective-psychosis-in-sweden/
"Therefore, the role of post-migration factors seems to be a key issue to address (especially in light of the fact that for those from Sub-Saharan Africa, refugee populations seem to hold little difference to non-refugee migrant populations, questioning whether these findings are more about exposure to chronic adversity or prejudice) to name but a few."
Epigenetiska förändringar kan slå av eller slå på gener, så att tillverkningen av vissa proteiner förändras. Psykoser utlöses ofta av miljöfaktorer, så här kan epigenetiken ha betydelse. Det intressanta är att epigenetiska förändringar kan raderas, så om schizofreni orsakas av epigenetiska förändringar kan sjukdomen kanske lindras eller botas den vägen