Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
Schizofreni - de ungas Alzheimers?
- Kategori: Nya rön
Ett särskilt hjärnnätverk, som utvecklas sist i hjärnan visar först tecken på hjärnskadliga förändringar, som kan kopplas både till hög ålder, schizofreni och Alzheimers.
De studerade den grå substansen i hjärnan, som utvecklas sent i tonåren. Den är kopplad till både intellektuell kapacitet och långtidsminne.
Med magnetröntgen på personer mellan 8 - 85 år upptäcktes att ett särskilt nätverk i den grå substansen som hade kopplingar till de mest överordnade delarna av hjärnan utvecklades senast och skadades först vid högre ålder.
Hos personer med schizofreni och Alzheimers hittade de också liknande "åldersförändringar". Chimpanser saknar dessa hjärnnätverk och de verkar varken kunna få schizofreni eller Alzheimers.
Tidigare har det inte funnits bevis för att schizofreni och Alzheimers drabbade samma del av hjärnan. Schizofreni kallades först förtida demens eller precox dementia.
Läs mer hos Medical News Today.
Enbart ett protein kan störa hjärnans utveckling
- Kategori: Nya rön
För mycket av ett protein från NOS1AP genen, som har kopplats till schizofreni, leder förändringar i hjärnstruktur och felaktiga kontakter mellan nervceller, som försämrar kommunikationen i hjärnan.
Det var dendriterna som krympte under råtthjärnans tidiga utveckling. Det var områden i hjärnan som påverkar rumsuppfattning, medvetna tankar, rörelsekommandon, språkutveckling och sinnesintryckshantering, som drabbades.
Forskarnas nästa steg är att studera om antipsykotika kan sänka koncentrationen av detta protein vid schizofreni.
Läs mer hos Rutgers.
Kognition och antipsykotikaresistens
- Kategori: Läkemedel
En intressant ljudvideo (1,5 timme) hos Schizophreniaforum.org med föredrag och diskussioner. Första 15 minuterna är intressantast.
35 % får inte effekt av antipsykotika efter 5 år (men nästan alla i början).
Vid första psykosen, så minskar antipsykotikan negativa och kognitiva symptom, men ej senare.
Första återfallet gör en återställd efter 4 veckor, nästa återfall tar det 8 veckor osv.
Det verkar som psykoserna under de första 5 åren framkallar hjärnförändringar.
Antipsykotika påverkar inte vardagsfunktion, kognitiva och negativa symptom.
Att inte avbryta medicineringen förbättrar inte vardagsfunktionen.
Kognitiv adaptionsterapi (CAT) (kringgår kognitiva besvären) förbättrar funktionsförmåga utan att förändra kognitionen.
Vardagsfunktionen påverkas till 50 % av kognition.
Om motivation och kognition kan förbättras tror man att nyinsjuknande kan hämmas. Social isolering är viktigaste faktorn för att nyinsjukna i psykos.
Från Schizophreniaforum.org.
Den stora depressionen
- Kategori: Depression, ångest
Den vetenskapliga tidskriften Nature har ett temanummer om depression.
Antidepressiva ger i kliniska tester bara effekt mot depressionen hos 22 - 40 %.
Psykoterapin KBT däremot verkar ge effekt mot depression hos 42 - 66 % och effekten verkar långvarigare.
Läs mer hos Nature.
Antipsykotika ger förbättrade kontakter i hjärnan
- Kategori: Läkemedel
Det kan ta tid att hitta rätt antipsykotika mot schizofreni, som har effekt mot psykossymptomen. Att hitta ett test eller biomarkör för att förutsäga effekten vore naturligtvis bra.
En undersökning på nyinsjuknade med magnetröntgen har funnit att för att få effekt av antipsykotikan mot psykotiska symptom måste den förbättra kontakterna i hjärnan.
De som fick bäst effekt hade också de största hjärnförändringarna och förbättrad kontakt mellan striatum och kortex.
Den här metoden kan inte bara användas för antipsykotika utan även andra behandlingars effekt på psykossymptom.
Från Schizophreniaforum.org.
Vi får själva hitta nya antipsykotika?
- Kategori: Nya läkemedel
Kör hårt Viska-gubben! Du fixar det åt oss!
Var skall nya psykofarmaka komma från?
De stora läkemedelsföretagen har minskat kraftigt på sin forskning på nya psykofarmaka.
Det verkar som vi får lita till turen att hitta effekt mot psykiska sjukdomar hos läkemedel som redan finns mot andra sjukdomar.
För schizofreni har antibiotikat minocyclin verkat givit effekt och samma sak det blodförtunnande medlet Waran. Upptäckter som skett av en slump och tack vare läkares observationsförmåga. Men många av dagens psykofarmaka har också tidigare upptäckts av en slump, som antipsykotika.
För att öka chansen att hitta nya psykofarmaka bör läkare rapportera när läkemedel haft positiv effekt på psykiska symptom. I länder som Sverige och Danmark med stora databaser över läkemedelsanvändning och psykisk ohälsa är möjligheterna störst för detta.
Patientforum kan också deltaga genom att där får rapporteras om positiv effekt fåtts av annan medicinering inklusive receptfritt. Också narkotiska preparat kan vara intressanta. Databaser kan sedan skapas där resultaten lagras för forskarna att läsa.
Läs mer hos Nature.
Svårare symtom ger bättre effekt av antipsykotika
- Kategori: Läkemedel
Atypiska (nyare) antipsykotika har effekt hos alla och både vid lindriga, måttliga och svåra symptom vid schizofreni enligt en metaanalys av tidigare kliniska studier.
Detta har inte varit känt tidigare utan bara att antipsykotika har effekt. Men ju svårare symptomen var desto bättre effekt gav antipsykotikan hos individen.
Forskarna säger att för de med mildaste symptom krävs en noggrann omprövning om behandlingen skall fortsätta eftersom effekten är liten, medan risken för biverkningar är normal.
Forskarna föreslår att ett PANSS värde (positiva symptom) på 55 och ett SANS-värde på 65 för negativa symptom krävs för att motivera behandling med atypiska antipsykotika.
Läs mer hos medwireNews.
Läs originalartikeln i JAMA Psychiatry.
Mediciner som ökar glutamatreceptorer bra?
- Kategori: Nya läkemedel
Ny forskning tyder på att proteiner och gener kopplade till postsynaptisk täthet (PSD) har betydelse för schizofreni. Det tyder på att nya behandlingar kan utvecklas mot sådana brister.
PSD består av proteiner för celluppbyggnad och signallering, som är viktiga för att nervcellerna skall kunna kommunicera och för inlärning och minne.
PSD tros försämra glutamatsignaleringen genom att minska glutamatreceptorerna.
Forskarna fann att 143 proteiner som var annorlunda vid schizofreni och PSD. Dessa proteiner hade betydelse för endocytos, kalciumsignalering och långtidsförstärkning av nervcellerna.
Studien tyder på att möjlighet finns att utveckla nya läkemedel som påverkar Klatrin-medierad endocytos och som ökar glutamatreceptorerna.
Läs mer hos MedicalXpress.
Läs originalartikeln hos Molecular Psychiatry.
Hjälp via internet i Västra Götaland
- Kategori: Vården
I Västra Götalands Regionen finns nu ePsykos för vårdinsatser med IT-stöd inom psykosvården.
Det är i linje med den Nationella IT-strategin för vård som regeringen beslutat om.
e-Tjänster finns riktade till patienter, som kognitiv träning, metakognitiv träning, kognitivt stöd, symptomskattning via smartphone, Facebook-sida. mm.
Läs mer på denna hemsida.
Fokusera och kontrollera dina tankar!
- Kategori: Ny behandling
Forskare ser ofta idag schizofreni, som en störning av hjärnans utveckling, där problemen börjar år innan psykosen startar.
Professor Raquel Gur har visat på avvikelser jämfört med jämnåriga redan vid 8 års ålder. Skillnaderna i tankeförmåga ökar i mitten av tonåren även om det är ingen psykos.
Vissa bevis finns för att tidig upptäckt och behandling kan fördröja och kanske också förhindra psykos, men mycket återstår ännu. Positivt är att hjärnan går att förändra och med erfarenhet, träning eller något annat kan funktionen kanske förbättras.
Professor Thomas Insel hoppas att lära personer med schizofreni att fokusera och kontrollera sina tankar. Brist på kontroll av tankarna är vägen till psykos.
En behandling de skall testa på ungdomar är teater för att känna igen och uttrycka känslor. Kognitiv rehabilitering skall också provas för att förebygga insjuknande i psykos.
Det gäller att förebygga schizofreni i tonåren för man blir då inte rustad för att klara det vuxna livet lika bra. Det är bättre att få psykos, när man klarat utbildning, börjat arbeta och gift sig.
Problemet med tidiga symptom hos ungdomar är bara att 30 % får psykos och för förvånansvärt många lindras besvären eller försvinner.
De som får psykos har ofta haft problem tidigt i 7-8 års åldern med att de gärna ställer sig i ett hörn och tittar ner. 2-3 år före psykosen får de ångest, allvarliga problem med relationer och problem med sinnesintryck.
I tankeförmåga ligger de 6-18 månader efter jämnåriga och det förvärras i 16 års ålder. Innan de får psykos så fungerar hjärnan precis som vid schizofreni.
Starkt familjestöd är viktigt för återhämtningsförmågan. För de som får schizofreni i vuxen ålder är schizofrenin inte så allvarlig som många tror.
Läs mer hos Portland Press Herald.
Sida 370 av 439