Inte så sjuk som du tror...
Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom:
Inlagd: | 6,4 dagar |
Läkarbesök: | 1,4 |
Sköterskebesök: | 18,6 |
Kuratorbesök: | 1,2 |
Annan personal: | 6,3 |
199 personer i Sverige år 2007. Från IHE.
50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.
Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.
Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
Schizofreni - för få nervkontakter
- Kategori: Nya rön
Är nerverna för tysta?
Kommunikationen mellan nervceller i hjärnan sker via dendriternas små utskott spines, som därigenom är mycket viktiga för hjärnans funktion.
Vid schizofreni finns färre spines, vilket tros orsaka kognitiva bristerna via minskad glutamatstimulering.
En ny studie har visat att om proteinet ankyrin-G minskas så reduceras spines och glutamat stimulering av nerver. Spines är inte konstanta utan kan öka eller minska beroende på styrkan i nervkommunikationen.
En annan studie har visat liknande för proteinet dysbindin, som om det saknas också leder till färre spines.
Både ankyrin-G och dysbindin verkar återfinnas bland schizofrenigenerna.
Från Schizophreniaforum.org.
Självvald inläggning
- Kategori: Ny behandling
Nu drar projektet Självvald inläggning igång i Stockholm som försöksverksamhet på psykiatri Norra, psykiatri Södra och på Centrum för ätstörningar.
Det går ut på att patienten ska få ett större inflytande över sin vård. De med psykosdiagnos skriver ett kontrakt med avdelningen som gäller ett år.
När som helst kan de ringa avdelningen och säga att de behöver lägga in sig. De behöver inte träffa läkare om de inte vill och får max stanna fem dagar.
Läs mer i RSMHBloggen.
Snart får du frågor om ditt drickande
- Kategori: Missbruk
Socialstyrelsen har tagit fram frågor (AUDIT) som vården skall använda för att spåra upp personer, som dricker för mycket alkohol. Viss risk finns för att du kan få sådana frågor framöver.
1. Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka?
2. Hur ofta dricker du kvinna mer än 4 standardglas och du man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle?
Ett standardglas motsvarar 4 cl starksprit, 8 cl starkvin, 12–15 cl bordsvin, 33 cl starköl eller 1 burk 50 cl folköl.
Riskbruk av alkohol är mer än 9 glas per vecka för kvinnor eller mer än 14 glas per vecka för män, eller ett eller fler intensivdrickartillfällen per månad för både kvinnor och män. För gravida kvinnor definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk.
Intensivkonsumtion definieras som minst 4 glas för kvinnor och minst 5 glas för män vid ett och samma tillfälle.
Läs mer hos Socialstyrelsen.
Förändringar för schizofreni i DSM-5
- Kategori: Diagnostik
Nu går det inte att få schizofrenidiagnos längre med enbart ett symptom, som väldigt bisarra vanföreställningar eller ovanliga röster t.ex röster som samtalar med varandra.
Detta försvann därför att rösterna var inte specifika för schizofreni och det kan vara svårt att avgöra hur bisarr en vanföreställning är.
Istället för att få schizofrenidiagnos skall man alltid ha minst 2 av 5 olika kriterie A symptom - hallucinationer, vanföreställningar, negativa symptom, stört tal och kraftigt oorganiserat beteende eller katatoni.
Dessutom skall det finnas minst ett av tre positiva symptom: vanföreställningar, hallucinationer och stört tal. Detta är en skärpning av kraven.
Subtyperna, som paranoid schizofreni har avskaffats för de var för osäkra. Istället skall dimensioner bedömas, som innebär uppskattning av vissa typer av symptom hos individen.
Läs mer hos PsychCentral.
Att ha många miljöfaktorer ger tidigt insjuknande
- Kategori: Nya rön
Cannabis värst!
Minst 4 olika miljöriskfaktorer hos samma individ kan göra att insjuknandet i schizofreni blir 8 år tidigare har tyska forskare funnit.
Faktorerna var hjärnskador i samband med förlossning, cannabis, hjärnskada, psykiskt trauma, stadsmiljö och migration. Minst 4 riskfaktorer gav 3 år kortare utbildning och 40 % högre arbetslöshet.
Andra faktorer som ålder för första psykossymptom, hur allvarliga symptomen var, kognition, arbete och inläggningar hade ingen betydelse. Det betyder att andra faktorer styr risken för schizofreni än faktorer som beskriver själva sjukdomen.
Mest överraskande var att varje miljöriskfaktor innebar en ökad risk för en förvärrad sjukdom. Cannabis var dubbelt så viktig som alla andra miljöfaktorer tillsammans.
Läs mer hos medwireNews.
Schizofreni - en tarmbakteriesjukdom?
- Kategori: Nya rön
Irländska forskare har tagit ett radikalt grepp och konstaterat att våra tarmbakterier är lika stor som hjärnan.
Tarmbakterierna innehåller 100 gånger fler gener än vad vi har själva. Tarmbakterierna har en viktig roll för hjärnans utveckling och funktion.
Färska studier tyder på att effekt av tarmbakterier finns på kognition, stress och socialförmåga. Försöksdjur utan tarmbakterier fungerar socialt på ett sätt som liknar schizofreni.
Forskarna tycker därför att tarmbakteriernas gener också skall studeras vid schizofreni och drar parallellen till magsår, där upptäckten av bakterierna som gav magsår gav en effektivare behandling. Magsår liksom schizofreni kan också gå i familjer.
Läs mer hos Irish Medical Times.
Läs originalartikeln hos Molecular Psychiatry.
Träna hörseln för att minska röster?
- Kategori: Ny behandling
Amerikanska forskare har utvärderat ett EEG-test för att påvisa och behandla schizofreni.
Dels kan metoden användas för att spåra, vilka som senare kan få schizofreni, men det kan också gå att mäta effekten av olika behandlingar.
Man har visat med EEG att personer med schizofreni kan inte upptäcka små skillnader i ljud som repeteras.
Vissa EEG-test kan mäta hur allvarlig sjukdomen är vad gäller kognitiva och psykosociala nedsättningar och att vissa symptom kan minskas med speciella kognitiva övningar som stärker hörseln. Det kan förbättra livskvalitén och kanske minska röster.
Forskarnas mål är att med övningar som förbättrar kognitionen och förbättrar hanteringen av sinnesintryck kunna förbättra hjärnfunktionen.
Läs mer hos US San Diego Health System.
Sämre engelska efter schizofreni?
- Kategori: Nya rön
Stört andraspråk hos tvåspråkiga individer kan vara en ny indikator på schizofreni tyder en ny liten studie på.
Studien visade på att det var det andra språket som var stört och bestod av bland annat fler ofullständiga meningar och upprepade ord. Märkligt nog så var språket mer flytande i det första språket, som det fanns en slags kompensation.
Tidigare studier har visat att första språket ligger både i vänster och höger hjärnhalva, medan andra språket ligger i vänstra halvan, som kan vara störd vid schizofreni.
Studien är gjort på ryska emigranter till Israel. Forskarna tror att träning i att formulera fullständiga meningar i det andra språket kan vara positivt för att träna vänstra hjärnhalvan. Det kan också gå att utveckla en språkträning, som kanske kan ge effekt mot negativa symptom.
Läs mer hos Medscape (registrering krävs för att läsa artikeln).
Frustrerande att inte psykiatrin nått längre
- Kategori: Diagnostik
Nästa vecka kommer psykiatrins handbok DSM-5 på svenska.
Det är 20 år sedan förra versionen och ny forskning har införlivats. Men världens mest använda handbok för diagnoser har ändå inte förändrats särskilt mycket.
Psykiatriprofessor David Kupfer, som haft högsta ansvaret för manualen, förklarar varför.
Att samma gener är inblandade i schizofreni och bipolär sjukdom förändrar inte manualens uppdelning. Den karta vi har idag kan inte ritas om ännu.
Läs mer i Svenska Dagbladet.
Lång tid av oupptäckt psykos ger sämre prognos
- Kategori: Nya rön
En finsk metaanalys (utvärdering av andra forskares studier) förra året kom fram till att bara 14 % återhämtade sig från schizofreni.
En orsak till varför återhämtningen är så dålig kan bero på en långvarig obehandlad psykos för nyinsjuknade och det har nu finska forskare studerat i en annan metanalys.
En långvarig obehandlad psykos försämrade allmänna symptom, positiva symptom, negativa symptom och remission (symptomfrihet). Socialförmåga var sämre och också allmän funktionsförmåga.
Däremot blev inte inläggningar, arbete och livskvalité påverkade.
Det finns en uppfattning att om tiden för obehandlad psykos kan minskas så kan personer med schizofreni bli friskare, men det är ännu inte bevisat.
Läs mer hos The Mental Elf.
Sida 372 av 439