Jag kan inte låta bli att ge mig in i diskussionen. Trots att jag inte borde hänga på servern, åtminstone, Men Viska var ju beroendeframkallande - på gott och ont.
Jag tror en personlig väns död måste bearbetas om man inte är allvarligt psykiskt sjuk. Och religiösa grubblerier kan det ju iofs bli av ens sökande. Religiösa vaneföreställningar är också någonting som psykoser kan leda till, man är väldigt utsatt för andemakter och om det är risk för ens liv, så tror jag att Gud drar en till Jesus mer än det normalt skulle bli.
Kristen tro varnar ju för trollkarlar och sierskor eller vad det nu står och jag tror att för min del så vet jag att jag blev förbryllad när en god väns mor dog, och på högmässan efter, så bad dom för henne, vilket förbryllade mig. Jag är rädd med mina inre röster för att om det känns som att prata med döda eller Jesus och Gud, så är det ju väldigt laddat.
Jag har stark tro på läkarnas syn på saken, att konventionell kristen tro kan man ju få ha, man har ju dessutom religionsfrihet. Men religiösa villfarelser varnar ju också Bibeln för.
Jag skulle inte våga uttala mig om risken för att i Sverige studera andra religioner, men personligen tror jag att vi är kanske både predestinerade och kanske kända av Gud genom barndop och kanske ens konfirmation.
Men frågan handlar ju om risken för religiösa grubblerier, och jag tror att visserligen så kan man hamna på villovägar beroende på vilka andar som påverkar en, men sökande tror jag är bra.
Förut trodde jag att med tiden visar det sig vad som är Gud, men om det blir allvarligt fel för en, så är ju detta illa.
Olika religioner bedöms ju ibland av Kristna som villoläror, men ändock finns det bland de högre styrande en positiv syn på samexistens. Det är ju också en fråga om respekt för varandras tro. Man ser ju att det kanske har blivit moderna tidens påverkan som blandar alltihop, men personligen så är jag rädd för det nutida om det glömmer den fasta grunden för läran.
Till sist så trodde jag att ödmjukhet behövdes, men jag är utsatt för sådan påverkan att dessa mina tankar inte alltid fungerar. Skulle vilja lära mig det mer. Men jag är väldigt påverkad av fredlighet.
Frågor om döden och sådana grubblerier kan ju vara påfrestande, men frågan är hur mycket vi påverkas av de döda?!
Jag kom med mina funderingar här, men jag är väldigt intresserad av allt ni andra tycker. Intressant på Viska är ju så mycket olika erfarenheter det finns här.
