Tacksam för hjälp

Jag har bara någon enstaka gång hört röster....min bergfast tro då var att de jag trodde var ute efter mig hade ställt en bandspelare ovanför innertaket för att förmå mig att ta självmord. Annars har röster varit sällsynt hos mig. Men jag har tankepåsättning. Det du hoppfull beskriver om vad din dotters röster vill har jag fått genom tankepåsättning....att någon påverkar mina tankar att jag liksom är sändare och mottagare av tankar. När jag är verkligt sjuk är budskapen hela min värld och verklighet. Jag brister i självinsikt. Jag vet att somliga inte upplever världen som jag gör och aktar mig för att föra fram min världsbild för dessa....samtidigt som det är de som finns i min världsbild helt och fullt....Som sänder ut tankar som jag får ta emot vilket jag tycker är sjukt orättvist men som ändå är helt verkligt....de vill driva mig till självmord. Snurrigt? Lite samma samma men på olika sätt. När jag blir alltför sjuk bubblar min världsbild över och jag försäger mig till de som inte delar min världsbild och de förstår att jag är svårt sjuk. Jag har varit LPTad 3-4 gånger. Mediciner har gjort att vanföreställningarna och paranoian blivit mildare men i ca 10 år hade jag symtom på det. Fast jag var medicinerad. Sjukt jobbigt och förstörde hela mitt sociala liv. Jag hade fortfarande inte sjukdomsinsikt utan trodde på vanföreställningarna och paranoian. När jag efter de 10 åren fick haldol då jag varit dyngpsykotisk 0.5-1 år minns inte riktigt...länge iallafall....blev jag frisk från massiva psykotiska symtom och massiv skräck....på två veckor. Hallelulja moment! Haldol gör verkligen grejen för mig så jag säger att medicin är lösningen. Och ett klokt, bra och kärleksfullt bemötande.

Jocke, jag tänker spontant att man ex sitter försjunken i sina egna tankar och inte tar in omgivningen så lätt

är det en slags autism?

Självförsjunkenhet. Är väl vad man är när man lever i sin egen värld av vanföreställningar och paranoia. Men lever ju i sin egen värld liksom.

Nissegosse, usch jag ryser när du beskriver dina röster. Du kan hantera dem och det är väldigt bra. Jag har själv aldrig hört röster så det är ibland svårt att sätta sig in i det, tycker jag.

Jag konstaterar om du rös när du läster det jag skrivit, det är en varm känns det så är du inte ensam,se det som de som inte gått vidare, i limbo kallas det. Jag stod vid hållplatsen Svingeln mitt emot skansen lejonet, där finns salutkanonerna placerade I Göteborg, rätt där över ligger det gamla kvinnofängelset främst för kvinnor som fått barn utanför äktenskapet, i lokalerna låg förr IFS lokaler efter att Barbro Benjaminsson lämnat över Gyllenkrokan det var hennes förtjänst att lokalerna var ett Allaktivitetshus, hon gick i pension då. Nå på hållplatsen Svingeln återberättade jag det för en kvinna jag ryser i hela kroppen jag gjorde det också, men som sagt en vänlig kärleksfull rysning jag förknippa med andar som tillhör Gud Och Jesus, nej de själva utan de som är kvar och väntar på Jesus när han drar upp dem. De utstrålar kärlek, inget annat.

Amandara, tack för att du delar med dig. Ja, det är nog så min dotter också känner det. Rösterna tar över hela hennes liv och vill att hon ex ska begå självmord. Det är ju en fruktansvärd känsla när rösten kommer och det inte går att bemästra den.

Vad skönt att du i stort sett sluppit röster. Jag förstår att det är svårt att föra fram din världsbild när du har tankepåsättning. Det var ett nytt ord för mig. För mig och många andra är det en främmande värld och lite svårt att förstå. Det är ju bra när du "försäger" dig så andra kan dela din värld men samtidigt förstå att du är sjuk så du inte skadar dig själv. Min dotter har också haft några LPT men hon har främst sk. frivillig inläggning när hon hör rösterna och det blir för svårt. Vad skönt att paranoian och vanföreställningarna blivit bättre för dig med hjälp av medicin.

Ja, visst blir det sociala livet mer eller mindre förstört när man blir svårt sjuk.Vad roligt att höra att Haldol hjälpte dig. Min dotter har också haft det tidigare men nu tror jag de tagit bort det. Jag håller med dig om att medicinering och ett bra och kärleksfullt bemötande är grundläggande för att må bra.

Lycka till framöver :hjärta