LIVET!

Det är hur länge sedan som helst som jag var inne på viska, typ 2 år sedan!

Hur är det med mig? Åh jag vet inte! Livet går som i överljudsfart, jag hinner inte med alla dagar och timmar. Det som en gång förgjorde mig är nu det som driver mig till... Allt.

Mina två senaste år:
Jag blev dömd till tvångsvård två gånger, totalt var jag utan rättigheter i 7 månader. Jag var skyddad från mig själv bakom pivas slussar och de eviga vaken. Jag hette s OBS, jag åt 13 mediciner, jag fick elterapi och vanlig terapi. Hundratals stygn senare bestämde kommunen mitt öde och skickade mig till ett behandlingshem. Där gjorde jag alla psykologiska test i världen, medicineringen lättade. Biverkningarna försvann. Jag blev en människa som kunde prata igen. Trot eller ej så var jag på en FEST för några veckor sedan, en kille där sa att jag såg HELT NORMAL UT! Det omdömet har jag inte fått sedan jag var 6 år gammal!

Jag är en normal människa med onormalt psyke, jag kan alla vinklar och vrår i migsjälv nu att jag känner mig som 10000 år gammal fast jag är blott 21. Livet har börjat. Känner mig euforisk och nedslagen samtidigt. Om nätterna finns det inbrottstjuvar och jag har superkrafter. Själen skenar men min kropp kan springa fortare. Jag kommer alltid att vara som jag är men nu är det inget konstigt med det. En kronisk sjukdom är en livsstil. Mina kontaktpersoner sa att jag var onormal i mitt tillfrisknande. Men det är onormalt för mig att vara sjuk i andras ögon. Det som påminner mig om min slutenvårdstid är de ärr som täcker mitt mjälla kött. När jag är 70 ser de ut som rynkor hoppas jag

Jag förstår hatet och det bittra jämt emot psykiatrin, medicinering och alla åtgärder som kan hindra oss människor. Men jag är bara tacksam, om ingen hade vågat kämpa emot mig hade jag inte levt. Jag hade kanske levt men inte bland andra människor. Nu kämpar människor med mig, de berättar saker som jag inte kan uppfatta. När rummet försvinner håller mina vänner mig i handen. Jag har ätit de starkaste medicinerna som finns i de största doserna. Men inget har varit så starkt som min vilja. Jag har allt att tacka psykiatrin!!

Någonstans mitt i mörkret har en lyktstolpe växt. Nu ser jag i mörkret istället. Och det var inte så hemskt. Allt är inte perfekt, det kommer det aldrig att bli - det är okej. Jag förstår inte allt - det är okej. Mitt minne är kasst - det finns lappar att skriva på.

Jag lever . Jag älskar livet .
Vill någon älska livet tillsammans med mig?

Du, vad svårt du har haft det! Men tydligen kan du se ljuset i allt mörkret!

Du är bara 21, och jag har haft sjukdomen i 32.

Men du har haft det jobbigare än jag verkar det som, kan bara säga Gratulerar till att du lever, för det hade inte många gjort!

Ta vara på dig och se livet som en gåva! Du är bara 21! Ta vara på ditt liv! Var dag ny, är en gåva man inte kan sätta ett pris på!

Nu när du fått tillbaka livet, så ta vara på det, nedslås inte av om du får återfall i psykosen, se till att du sover på nätterna! Livsviktigt!

Och sköt medicinen.

Kram, en Bamsekram till dig! :angel

Du har haft det sju resor värre än mig, ändå älskar du livet. Det är beundransvärt!

Kram från mig med!

Vi som svarar är egentligen gamla gubbar, Fredrik då undantagen? Alla vill ju leva livet tillsammans med ngn man tycker om! Men ge inte upp dem flesta här på viska är erfarna patienter.

Det finns undantag, bra initiativ du tar, att söka kontakt här på viska! Bra att du har upptäckt ljusstrålen! Men du är fortfarande ung, med hela livet framför dig!

Du känner dig onormal, fast andra säger att du ser helt normal ut "numera"! Så du behöver ngn som kan säga dig vad en komplimang är!

Visst är det underbart med livet, jag är 40+ och känner att det är först nu på dem senaste fem åren jag har kunnat leva mitt vuxna liv till fullo!

Det finns alltid ngn för alla, fortsätt kämpa, du verkar vara en kämpe!
Varma kramar härifrån västerbotten!

Ps; Jag ser ljuset i dina ögon! Stjärneljus, ta vara på dig! <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

Härligt att du kommit till den insikten. Önskar att alla kunde komma till en sådan insikt. :rolleyes: