Jag vet inte hur många ggr jag pratat med folk och ingen tror på något jag säger. Idag diskuterade jag filmen "Pillertrillaren" med en person. Jag ska ta med mig en tomburk med etikett som var med i filmen. "Renipuritan" står det på den. På en fest för länge sedan sa jag till en kille född i Stockholm att min mama är född i en taxi på Västerbron. Han trodde det var fyllesnack. Men att inte bli trodd bara för att man haft en psykos är såklart jobbigare.
Hvis du sier at hjerneblødning før fylte to år påvirker mentale funksjoner, så vil ingen psykolog eller psykiater tro på deg. Om du sier at du hører stemmer som ingen andre kan høre, tror de på deg umiddelbart. De er til og med i stand til å skille mellom psykotiske og ikke-psykotiske stemmer. Hvordan de gjør dette er åpenbart et spørsmål om mystisk innsikt.
