Att inte bli trodd

När man är inlagd är det observation som gäller. I alla fall för mig.

Jag tror inte man ska peka ut någon särskild händelse som orsaken till psykiskt ohälsa när man samtalar? Att samtala om t. ex splittring i koncentrationsförmågan som om samtal skulle hjälpa en ut ur den kritiska fasen?

Man måste alltid göra en helhetsbedömning utifrån ens sociala situation och ekonomiska situation, incitamenten måste väl alltid vara att man får verktyg att jobba med i hela sin situation.

Då borde kicken vara att man blir självgående i högsta grad, men schizofrena klarar ofta bara till en viss gräns, innan stressen och ångesten triggar varandra.

Har man helt fel är det bra om någon försöker påpeka och korrigera det. Det är inte bra att göra konstant fel. Man måste vara öppen och beredd att korrigera fel.

Nu är det riktigt illa, har så ont i bröstet. OBS: detta är inget skämt. Jag vet att det kan vara psykiskt, men det är ju på riktigt. Vidare hade jag diarré när jag var på mötesplatsen, fick springa på toaletten flera gånger. Jag handlade tre flaskor Dr Pepper och choklad på vägen hem, jag faller med flaggan i topp.

Någon gång kan det vara på riktigt. Man kan aldrig veta.