Värst, tanke eller verklighet?

Geta
Man får tänka vad som helst men inte göra vad som helst sa min psykoterapeut.

Som jag tidigare beskrivit sade min psykolog exakt samma sak. Men jag skrev också att hon gjorde skillnad på tanke och verkligheten men det gör inte jag. Det som sker i tanken kan ha beröringspunkter IRL och att jag försöker domptera min tanke tro mig det är svårt. Det också att det kan ske i verkligheten vad jag har i tanken. Jag vill inte låta mina tankar flöda fritt därför kan jag och vill inte släppa allt fritt och meditera.

Mina psykoser jag har på natten är nog värre än det jag varit med om i verkligheten. För nån natt sen drömde jag att ett odjur bet mig och det kändes så verkligt att jag vaknade.

Samma här - psykoser har varit hemska! Minns för lite över 4 år sedan när jag blev psykiskt UFO-ombordtagen, notera psykiskt. Fick elstötar! "De Grå" hotade mig med högre strömstyrka om jag inte höll mig till sanningen. Det var riktigt obehagligt! Dröjde inte länge innan jag blev inlagd på psyket efter den abstrakta händelsen som var så påtagligt/verkligt.

För mig är tankarna (och känslorna) värst. Verkligheten går ofta att påverka. Värstingsituationen är när de två går in i varann där man inte vet om vad som är vad.

Det var längesedan jag hade en psykos, jag har gått vidare och många minnen vill jag inte ha tillbaka jag får kalla det post psykos

Psykiska sjukdomar är tankesjukdomar och därför är tankarna oftast värre än verkligheten.