Extrem situation

Crilla skrev: Jag vet inte riktig vad jag skall säga. Jag har ju blivit mobbad stenhårt på jobbet. Bland annat av ett fruntimmer som kammade mig på jobbet och kom med sexuella anspelningar.

Öh, STENHÅRT?
Hallå kamma lite o gnida tuttar samtidgt är inte stenhårt juu..
:lol:

Vidare tyckte hon att man skulle "göra lampskärmar" av alla invandrare.

Sen sa jag ju det någon annan skulle ha sagt för hon terroriserade ju alla i sin omgivning. Alla var rädda för henne och jag sa som det var:

"Du ska knipa käft och lyda oss män och dessutom är du inte anställd här!"

Haha, "lyda oss män" så kan man inte säga numer.
Men jag fattar nog läget..
Fast nog låter det nöästan komiskt..

Sen blev det ju slagsmål och hon försökte hindra mig från att gå ut därifrån.

Helt obegripligt agerande? Jag ville ju bara slippa fortsatt konflikt.

Genom att be henne lyda männen?
2005 i sverige skulle du fokuserat allt på lampskärmen, vilket oerhört uttalande som du kan utnyttja politiskt. Istälet blev du kvinnoförtryckare och hamnade i slagsmål med en matrona..

Men visst! Helt säkert har jag blivit utsatt för mobbing och förtryck.

De flesta arbetsplatser jag jobbat på, är nerlagda nu...

Jag är arbetslös sen två och ett halvt år tillbaka och jag kommer aldrig mer att få ett arbete.

Jo, jag tänkte ju mest hemmavid nu.
Men du kanske kan skapa ett eget arbete istället?
INte nu, men framöver. Köpa en asfaltkokare o åka runt, eller en betongblandare, eller en snöröjningsbil...
Eller programmera småsaker som folk vill ha o du kan sälja billigt.

Crilla skrev: Om man skulle göra det enkelt för sig så hamnar man i en ond cirkel av traumatiska händelser som man inte kan glömma. Även om en del av trackasserierna är flera år gamla så biter de sig fast på nåt sätt? Det går liksom inte att resa sig ur förtrycket.

Nä, precis, så e de ju.
Det blir demoner.

Det handgripliga förtrycket övergår i ett psykologiskt förtryck och hela tiden tycker man att det är samma människor som orsakar det.

Och troligen orsakar de allt mindre och du själv med dina tankar alltmer. Men du ÄR utsat och dina reaktioner är inte osunda eller ologiska.

Jag borde faktiskt överväga att flytta och det kanske blir på det sättet till slut.

De dåliga vibbarna har ju en tendens till att gå genom väggarna.

Det är som att vara förhäxad eller nåt?

Jag försöker förklara så gott jag kan...

Jo, precis, det är så det är.
Jag är lite oroad över hur det blivit här i min nya lgh. det blir sorg här med nu, en flytt kanske bara är 10% men de kan vara de 10% som är avgörande för att kunna pressa tillbaka demonerna.

Crilla skrev: Ja jag vet inte riktigt vad jag skall göra. Det kanske vore bäst att ta självmord i allafall. Att rehabilitera tar ju åratal!

Fast nu känner jag bara en extrem trötthet komma över mig och kanske blir morgondagen bättre?

Men det har jag ju hoppats på i flera år nu och ännu har det inte hänt nåt?

Mjo, men vänta lite med att sova om du kan, så du inte vaknar alldelens för tidigt. Helst ska det vara lite ljus när du vaknar.

Sen blir ju inte morgondagen bättre av sig självt men du ska ju röja under huset.

Självmord gör ju hela kampen meingslös.
Så det vore ju en förlust, dessutom verkar du ju vara en väldigt rolig kille som är rätt tuff som orkat hiit, jag vet att folk får leva lite som ovärdiga djur ibland, men, du fixade det, ändå. Även om du fick psykos, me så blir det ju när man lever så som ett utsatt jagat djur.
Psykosen är ju inte kvar, du är med i matchen men har tvångstankar och ptsd som du måste reda ut hur du ska kunna hantera.

Jag tror nog det skulle gå o få dig i cykelfart igen i livet så du inte behöver sitta där o deppa sönder dig..
Man får börja med sömnen och maten o sen ta motionen, få fart på allt det som en robot. Jag har en ok sömn idag mot när jag var yngre, även om jag lider allvarligt av min insomnia. Maten går ganska bra, om jag har råd att köpa ngt smakligt. Motionen, ja, jag har ingen källare med bröte att börja i.

Sov gott men försök vara vaken en timme eller två till, som sagt.

"Sen blir ju inte morgondagen bättre av sig självt men du ska ju röja under huset"

En konstig uppmaning som jag har hört förr och frågan är om det har nån betydelse? De ska väl inte kasta fimpar under mitt hus i vart fall som helst.

Somnade nån timme eller nåt i töcken och mardröm och sitter här nu igen.

Kollar lite vad ni och andra håller på med.

Det var en lite otäck avatar du har

Undrande: "Hallå kamma lite o gnida tuttar samtidgt är inte stenhårt juu.."

Jag, tror även du du skulle avstå om du fick träffa kärringen.

Sen blev jag inkallad till chefen. Det var hennes man och då sa jag.

"Alla tycker att din fru är dum i huvudet med ett undantag"

Då sa han: "Men "Kalle" tycker ju inte det?"

Då sa jag:

"Det var han som var undantaget"

Tittade mig i spegel och det är ju ruggigt vad sliten man börjar bli ?1?

Sitter med jacka på inomhus med luvan uppfälld.

Skäggig och munnen är helt svart av cigarettfimpar.

Ögonen är ju helt dimmiga och jag börjar magra av

Håret står åt alla håll.

Börjar se ut som ett totalt vrak.

"Det är alltid som mörkast innan det blir becksvart"