En pensionerad docent i psykiatri berättar i Läkartidningen om en kvinna med psykos, som ansågs farlig, men han upptäckte att hon egentligen led av en form av epilepsi, som gav psykotiska symptom. När hon fick läkemedel mot epilepsi förbättrades hon, men hon förlorade då psykoterapin, som det sociala tidigare betalat, eftersom hon hade ju en kroppslig sjukdom.

Historien skedde för 25-år sedan i Stockholm, där Sten Mårtens blivit klinikchef och skulle därför sätta sig in i de olika patienterna. En av dem var en 30-årig kraftig kvinna, som varit våldsam och betecknades som farlig. Hon hade varit intagen ganska ofta och ibland med tvång.

Hennes problem var att hon hade en dubbelgångare, som provocerade, förtalade och hotade henne. Dubbelgångaren dök upp just när hon skulle somna in och då skrek hon, hoppade ur sängen och rusade ut på gatan ofta lätt klädd. Ute på gatan väckte detta uppståndelse och våldsamheter. Hon hade fått olika psykofarmaka och månadslånga inläggningar hade inte förbättrat henne.

Ett EEG gjordes och då upptäcktes hjärnaktivitet som tydde på psykomotorepilepsi. Hon fick då ett läkemedel mot epilepsi Tegretol och den andra medicineringen avbröts. Efter ett par veckor förbättrades hon dramatiskt och aggressiviteten försvann.

Hennes uppträdande hade skapat problem för henne och därför hade Socialen bekostat psykoterapi för henne. När de fick reda på att hon inte hade en psykisk sjukdom nekades hon psykoterapi trots att hon egentligen hade fortfarande behov av det.

Källa:

Sten Mårtens
En sann historia om tudelningen mellan psykiatri och socialvård
Läkartidningen 100 2003, sid 3352

Depression vid schizofreni upptäcks ofta inte p.g.a att kriterierna som används vid diagnos kan vara felaktiga varnar forskare.

Depression är vanligt och potentiellt allvarligt vid schizofreni, men upptäcks inte ofta av läkarna. Psykiska sjukdomar diagnosticeras efter kriterier uppsatta av WHO - ICD-10 eller USA - DSM-IV.

I Sverige används nog ICD-10 mest. Hos 80 personer med schizofreni, diagnosticerades depression på olika sätt bl.a enligt DSM IV och ICD-10. 16 % hade allvarlig depression medan 7 % hade lättare. DSM IV kriterier för postpsykotisk depression påvisade alla med allvarlig depression, men ingen med lättare depression.

Men ICD-10 kriterierna fångade bara upp 2 personer (16%) av de med allvarlig depression och ingen med lättare. Att feldiagnosen blev hög för ICD-10 beror på kravet att depressionen skall inträffa inom 12 månader efter senaste psykos. Emellertid hävdar forskarna att depression lika vanligt efter 12 månader, som innan.

De föreslår att diagnoskriterierna skall ändras så att depression inte skall behöva finnas samtidigt som extrapyramidala biverkningar och negativa symptom samt att 12 månaders gränsen skall tas bort.

I artikelns introduktion fanns ett intressant avsnitt om depression vid schizofreni, som sammanfattat lyder. Depression är en vanlig, viktig och separat del av sjukdomen i likhet med positiva. negativa, upphetsning och kognitiva symptom. Depression föregår ofta en psykotisk episod och de positiva symptomen avtar ofta samtidigt med de depressiva symptomen. Efter en psykotisk episod kan de depressiva symptomen återkomma utan att psykotiska symptom uppträder. Då kan en långvarig allvarlig depression uppstå med kognitiva och vegetativa symptom.

Depressiva symptom vid en akut psykos svarar på behandling med antipsykotika och är alltså ingenting separat. Däremot depression under perioder då psykos ej föreligger är ett separat syndrom och kräver särskild behandling. Depression vid schizofreni har associerats med kognitiva störningar, sämre psykosocial funktion, ökad återfallsrisk, förlängda vårdtider, sämre läkemedelseffekt, kronicitet och ökad suicidrisk.

Kommentar:

Min egen känsla är att depression ofta missas vid schizofreni. Det kan också vara svårt att skilja mellan negativa symptom och depression. Det blir inte bättre av att diagnoskriterierna inte är korrekta. Jag tror dock att ingen psykiatriker inte behandlar om alla symptom finns bara för att det finns en 12 månaders gräns. Ganska absurt för övrigt att en sjukdomsgrupp som diagnosticeras efter symptom ogiltig förklarar symptomen bara därför de passerat en godtryckligt vald tidsgräns.

Källa:

Rodrigo A. Bressan, Ana C. Chavesa, Lyn S. Pilowskyb, Itiro Shirakawaa och Jair J. Maria
Depressive episodes in stable schizophrenia: critical evaluation of the DSM-IV and ICD-10 diagnostic criteria
Psychiatry Research 117, 47-56 (2003)

Sent debuterande schizofreni kan vara en annan sjukdom - parafreni.

Schizofreni är inte en sjukdom utan en samlingsbeteckning för fem olika sjukdomar med likartade symptom, nämligen kataton-, disorganiserad-, paranoid-, residual- och odifferentierad schizofreni. En grupp, som får sjukdomen sent i livet - äldre än 40 år kallas för sendebuterande schizofreni eller late onset schizofreni, men utgör ingen separat sjukdom.

Nu anses sendebuterande schizofreni, som drabbar främst kvinnor över 40 år vara en annan sjukdom - kallad parafreni. Skillnaden kan ses i symptomen, där de med parafreni har inga tydliga hallucinationer, även om de kan ha vanföreställningar och bristande motivation.

Parafreni drabbar ett område i hjärnan som heter hippocampus och beror på ett protein tau, som fosforyleras för mycket och därmed blir olösligt, vilket gör att det blir brist på det. Nervtrafiken fungerar därför sämre där. Hippocampus är ett område i hjärnan, som ger socialt och emotionellt innehåll till informationen, som passerar hjärnan.

En tredjedel av de som undersöktes, som hade schizofreni hade också brist på tau proteinet

Kommentar:

Det intressanta här är att för första gången, så finns en specifik orsak att peka på - brist på proteinet tau. Jag är dock lite tveksam till distinktionen mellan parafreni och schizofreni, eftersom en tredjedel av de som hade schizofreni också hade brist på protein tau. Det stämmer inte heller som de påstår att schizofreni försämras ständigt utan snarare är det så att schizofrenin ofta förbättras i den ålder över 40 år, när parafrenin debuterar. Sannolikt så krävs nog ganska mycket diskussioner och ytterligare forskning innan parafrenin kan bli accepterad av alla. Nödvändigt är också vidare studier på de med schizofreni och också brist på protein tau.

Källa:

Eurekalert