Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
Ny mekanism för läkemedel mot schizofreni
- Kategori: Nya läkemedel
Ett företag i England PureTech har fått pengar för att utveckla schizofrenimedicinen KarXT, som innehåller xanomelin och trospium klorid.
Xanomelin har muskarinerg effekt och effekt mot psykossymptom samt förbättrar kognitionen.
Trospium klorid finns med för att minska biverkningarna av xanomelin. Under nästa år skall göras en studie för att visa att trospium klorid minskar biverkningar och sedan en Fas II - studie.
Den muskarinerga systemet har visat sig enormt lovande som ett terapeutiskt mål för behandling av schizofreni, men utvecklingsinsatser har begränsats av oro för biverkningar säger företaget.
Läs mer hos London South East.
Vad göra när Clozapine inte ger effekt?
- Kategori: Läkemedel
Professor Henry A Nashrallah berättar i en intressant video på 6 minuter om Clozapine.
Verkar inte via dopamin-2-receptorer utan ger effekt via glutamat och serotonin. Därför ger den effekt när andra antipsykotika inte ger effekt.
Om Clozapine inte ger effekt kan Lamictal läggas till, som är en epilepsimedicin för att få effekt.
Men om inte heller det hjälper får man prova sig fram med olika andra preparat, som antiinflammatoriska läkemedel, östrogenpreparat, antipsykotika mm. I och med att schizofreni kan skilja sig åt och bestå av många olika grupper kan man få prova sig fram till en annan behandling.
Läs mer hos Current Psychiatry.
Självmordsförsök allvarligare vid psykossjukdom
- Kategori: Våld och självmord
Personer med ett självmordsförsök bakom sig löper ökad risk för fullbordat självmord särskilt de första åren efteråt, men risken var störst vid bipolär, men fanns också vid annan psykotisk sjukdom.
Risken ökar också om föregående försöket var hängning eller icke-överdosering.
Läs mer hos Läkartidningen.
Läs i Dagens Medicin.
Medicinering mot självskada osäkert om effekt finns
- Kategori: Läkemedel
Fluanxol kan ha effekt mot självskada
Självskada innebär inte enbart att skära sig, utan att skada sig på andra sätt, som självmordsförsök och läkemedelsöverdoser.
De som ägnar sig åt självskador har ofta psykiska besvär, som depression, ångestsjukdomar och borderline.
Medicinering har provats mot självskador, men de studier som gjorts håller dålig kvalité och ger därför dålig vägledning.
En utvärdering visade att varken antidepressiva, låg dos antipsykotika, stämningsstabiliserare och naturmedel har bevisad effekt mot självskador.
Endast en studie med Fluanxol tydde på effekt mot upprepning av självskador.
Fler och större studier på medicinering av självskador krävs, men eftersom de studier som gjorts var så dåliga, så kan det inte uteslutas att läkemedel kan ha effekt mot självskador t.ex nyare antipsykotika.
Läs mer hos The Mental Elf.
Tvångsvård = 50 % av psykiatrins sängar
- Kategori: Tvångsvård Rättspsyk
Missbruk, olaga hot och misshandel stor orsak
Socialstyrelsens statistik 2013
Tvångsvård: 10709 personer (lika för män som kvinnor)
Frivillig vård: 47500 personer
Psykiaterbesök: 279000 personer
Bältningar: 3567 personer
Tvångsmedicinering: 3378 personer
Från Socialstyrelsens statistik 2013.
Statistik för tvångsvård 2008
- 25 % av sängarna upptas av tvångsvård
- 25 % av sängarna rättspsykiatri
- Hälften av tvångsvården har en vårdtid över 3 månader.
- Rättspsykiatri medelvårdtiden 5 år. 11 % mer än 7 år.
- Permissioner per dag ungefär 40 % både på rättspsyk och tvångsvård. Många får vara ute trots tvång.
- 75 % har har missbruk gäller både tvångsvård och rättspsyk
- Schizofreni och psykoser dominerar
- Misshandel och olaga hot dominerar på rättspsyk. Andra grövre brott mindre vanliga.
Från Socialstyrelsens staitistik 2008.
Slutsats: I och med tvångsvård och rättspsyk har så långa vårdtider, så blockerar de hälften av sängplatserna inom psykiatrin. Annan statistik hävdar att 50 % av tvångsvården orsakas av medicinavbrott, vilket kan vara 12,5 % av sängarna.
Gentester kan förbättra doseringen av antipsykotika
- Kategori: Läkemedel
Gentester, som mäter leverns förmåga att bryta ner läkemedel, har blivit allt viktigare vid användning av psykofarmaka för att minska risken för utebliven effekt eller allvarliga biverkningar rapporterades på en konferens.
Biverkningar orsakar 5-7 % av inläggningarna på sjukhus och leder till att 4 % av nya läkemedel förbjuds.
Samhällets kostnader för detta är lika stor som hela läkemedelskostnaden. Att identifiera de som bryter ner läkemedel långsamt kan vara meningsfyllt för att förhindra oavsiktlig överdosering och biverkningar.
Genom att läkaren vet hur patienten bryter ned medicinen kan doseringen direkt anpassas efter detta.
Särskilt viktigt är att undersöka de som inte får effekt av antipsykotika (kan kanske bryta ner antipsykotika snabbt) eftersom samhällets kostnader för dem är 3-11 gånger högre än för övriga med schizofreni.
En studie har gjorts på schizofreni och 4 % fick allvarliga biverkningar och livskvalitén hos dem var 20 % lägre. Forskarna studerar nu aptitgener för att kunna göra tester för de som kan få viktökning av antipsykotika.
Läs mer hos Helio.
Schizofreni uppstår en vecka efter födseln?
- Kategori: Nya rön
Schizofrenigenernas Rosettesten dvs en gen som kan förklara funktionen av andra gener, som kopplas till schizofreni har hittats av forskare via studier på möss
Genombrottet visar på en sårbar period i tidiga stadier i hjärnans utveckling, som forskarna hoppas att terapier kan riktas mot, så att schizofrenin kan fås att försvinna.
Genen är den mycket kända DISC-1 genen, som ökar inte bara risken för schizofreni utan också depression och bipolär.
Upptäckten de gjort är att för att hjärnan skall bli frisk måste DISC-1 bindas till två andra proteiner i hjärnan. Om inte så försämras synapserna eller kontakten i hjärnan, vilken kan orsaka problem med tänkande och hur man upplever omvärlden.
Detta problem uppstår bara en vecka efter födseln och en vecka framåt. Forskarna funderar nu hur man skall behandla under den kritiska veckan och om hur man skall återställa kontaktförmågan hos de som har schizofreni. Liknande studier på andra schizofrenigener måste göras för att se om de påverkar hjärnan på liknande sätt.
Läs mer hos Newswise.
Förändringarna, som orsakades efter födseln visade sig som dålig kontakt i hjärnan först i vuxen ålder hos mössen och precis i liknande ålder, som schizofreni hos människa.
Från Schizophreniaforum.org.
Storleken av effekt av antipsykotika kopplat till immunsystemet
- Kategori: Läkemedel
Effekten av antipsykotika kan variera mycket mellan individer, men varför det är så är okänt.
En studie har gjorts på 89 personer med schizofreni i en prospektiv studie (bästa metoden) med Risperdal/Risperidon och Zyprexa/Olanzapin, där effekten av antipsykotika efter 42 dagar kopplades till förändringar i generna (SNP).
Bättre effekt kunde kopplas till genetiska förändringar i HLA-gener, som är en del av immunsystemet. Forskarna anser att detta stöder att schizofreni har koppling till infektionsförsvar och inflammation samt att det kan kanske leda till mer individanpassade läkemedel.
HLA-antigenerna fångar upp främmande molekyler (från virus och bakterier) i kroppen för att väcka infektionsförsvaret. HLA kan påverka förekomsten av vissa immunologiska sjukdomar t.ex psoriasis.
Läs mer hos Translational Psychiatry.
Att motverka synhallucinationer
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 1 januari 2022
Störningar av synintryck kan förekomma vid schizofreni, s.k illusioner. En röd knapp kan börja lysa kraftigt, solen lyser starkare eller en katt omvandlas till en liten tiger. Det är lindrigare än en hallucination, som uppstår utan några sinnesintryck alls. Förändringar i ljusstyrka, form, rörelser och färg är dubbelt så vanligt som synhallucinationer.
Vid enbart synhallucinationer är det troligen inte schizofreni utan annan orsak, som missbruk eller läkemedelsförgiftning. Synhallucinationer vid schizofreni brukar kombineras med röster och andra psykossymptom.
Synhallucinationer förekommer hos 25-30 % vid schizofreni och schizoaffektiv, men också vid t.ex psykotiska symptom vid bipolär, depression och neurologiska sjukdomar, som t.ex epilepsi. Hos normalpersoner kan synhallucinationer förekomma hos 17-38 %. Vid schizofreni kan synhallucinationer tyda på besvärligare symptom och sjukdom.
Ögats näthinna är en del av hjärnan, vilket gör att även ögat har förändringar, som kan bidraga till hallucinationer och förändringar i synen.
Synhallucinationer delas upp i:
Enkla, som består av ljus, färg, geometriska figurer och enkla föremål.
Komplexa, som är livliga bilder eller scener, med djur, folk mm
Synerna brukar bestå av livliga, färgrika scener, med familjemedlemmar, djur och religiösa figurer oftast i normalstorlek, men enstaka rapporter om jättar finns. Att se skuggor i ögonvrån förekommer också. Reaktionerna på dessa är olika - rädsla, välbehag eller ingen reaktion alls. Hallucinationerna brukar pågå dagtid och är också ofta kopplade till överaktivitet. Skrämmande synhallucinationer tyder på schizofreni, delirium eller hallucinogener.
Synhallucinationer, som enbart uppstår, när ögonen sluts eller i ett mörkt rum är en annan sorts hallucination än vid öppna ögon. Kan t.ex bero på mycket dålig syn, varvid hjärnan fyller i med synintryck.
Religiösa hallucinationer hos psykiskt friska djupt troende domineras av synhallucinationer, medan schizofreni domineras av röster. Dessa religiösa syner består ofta av en vägvisare, som ger uppmaningar och upplevelsen är positiv.
3 % av psykoserna hos unga kan orsakas autoimmunitet med syn- eller taktila hallisar.
Nyare antipsykotika har bäst effekt mot synhallucinationer och Clozapine/Leponex uppges kunna ta bort dem hos 80 %. Eftersom antipsykotika har effekt mot synhallucinationer, så kan andra behandlingar mot positiva symptom vid schizofreni antagligen också ge viss effekt mot synhallucinationer också.
Läs mer om synhallucinationer här.
Ingen effekt efter 2 veckor ger ingen effekt senare heller
- Kategori: Läkemedel
Personer med schizofreni, som inte får minimal förbättring av antipsykotika inom de första 2 veckorna kommer inte troligen få effekt senare visar en ny undersökning.
Forskarna anser att denna upptäckt gör att man inte behöver fortsätta med en onödig medicinering för att se om någon effekt kommer till slut efter kanske 4 - 6 veckor.
Minimal förbättring ansågs vara mindre än 20 % minskning av PANSS-värde. PANSS är ett test för positiva och negativa symptom, som finns här på sajten.
En begränsning i undersökningen var att bara 4 antipsykotika ingick Solian, Haldol, Risperdal och Zyprexa. Ett preparat, som kan avvika från 2 veckor är Clozapine, eftersom dosen höjs långsamt för den.
En reduktion av PANSS-värde med 50 % anses vara acceptabelt efter en psykos. En forskare tror att det kan gå att göra bedömningen efter kortare tid än 2 veckor.
Läs mer hos Medscape (medlemskap krävs för att läsa artikeln).
Sida 365 av 444