Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
Nyttan av vid behovs medicin vid inläggning obevisad
- Kategori: Läkemedel
Temesta (lorazepam) ges ofta vid behov och kan skapa bråk om man nekas den
Vid behovs medicinering ges ofta i samband med inläggningar och särskilt i början av inläggningen.
Det är den vanligaste behandlingen då. Vanligast är Temesta (bensodiazepin), Haldol eller Olanzapin eller sömnmedel, som Zoplikon.
En studie av de kliniska studier, som finns där vid behovs medicinering, som tillägg jämförts med enbart vanlig medicinering visade att goda bevis saknades för effekt och att få studier görs på denna medicinering.
Eftersom denna typ av medicinering är obevisad är det viktigt att patienten får vara delaktig i beslutet.
Nackdelen med att ge bensodiazepiner är risk för missbruk och beteendeförändringar, samt när de nekas mer benso av personalen kan leda till bråk med tvångsåtgärder, som bältning.
Läs mer hos The Mental Elf.
Ger brist på GABA schizofreni?
- Kategori: Nya rön
Alkohol har också viss GABA-effekt, men höjer också dopamin. Benso har GABA-effekt också
En ny studie har jämfört personer med schizofreni med friska syskon med hjälp av magnetröntgen för att mäta glutamat och GABA i hjärnan på levande personer.
Glutamat ökar signaleringen, medan GABA hämmar den.
Resultatet blev att både de med schizofreni och deras friska syskon hade sänkt glutamat, men bara de med schizofreni hade sänkt GABA och alltså inte friska syskon.
Forskarna säger att studien antyder att GABA kan ha betydelse för schizofreniutvecklingen.
De tror också att denna mätmetod kan få betydelse för att avgöra, vilken typ av medicinering skall väljas. Studien omfattade dock bara 20 personer per grupp.
Läs mer hos ScienceDaily.
Fler genetiska likheter mellan schizofreni och autism hittade
- Kategori: Nya rön
Här visas hur genen (blå) gör att ett protein tillverkas. För minst 106 proteiner funkar detta sämre vid både autism och schizofreni
En jämförelse av hjärnor vid schizofreni och autism visade att 106 gener tillverkade mindre av sina proteiner jämfört med normalpersoner.
Det gör att bevisen ökar för att autism och schizofreni är kopplade till varandra på något sätt.
Professor Jeremy Willsey säger att det är en stor överlappning mellan schizofreni och autism, men samtidigt är det rätt allmänna saker som överlappar.
Nyligen har också en studie gjorts på avlidnas hjärnor vid autism och schizofreni, som visade genernas tillverkning av proteiner var påverkad i hur nerverna vandrade och synapserna.
Forskarna hittade inga likheter mellan schizofreni och autism jämfört med bipolär utom 2 gener, som var gemensamma för alla tre.
Forskarna säger att det oklart om likheterna mellan autism och schizofreni beror på likhet i sjukdom eller orsakas av andra hjärnförändringar.
Läs mer Scientist.
Vid schizofreni försöker hjärnan läka sig själv
- Kategori: Nya rön
Bara 17 % med schizofreni återhämtar sig dock. Sjuk trots frisk hjärna?
En grupp forskare har med magnetröntgen (MRI) visat att hjärnorna vid schizofreni har förmåga att omorganisera och motverka sjukdomen.
Det är första gången, som magnetröntgen visat att våra hjärnor har förmåga att återställa hjärnan efter schizofreni.
Schizofreni ger ofta minskning av hjärnvolym, utom i vissa delar som kan få volymökning.
Forskarna säger att även om skadorna kan vara allvarliga försöker hjärnan att reparera skadorna för att begränsa skadorna.
Studien kan också kanske ge besked hur man skall kunna ge bättre behandlingar mot skadorna, som finns.
Läs mer hos MedicalXpress.
Psykoser hos 10 % av unga kan bero på fel i immunsystemet
- Kategori: Ny behandling
Ett australiskt radioprogram handlar om psykoser hos unga, som kan orsakas av immunbrist eller autoimmunitet.
Symptomen skiljer sig från vanliga psykoser med synhallucinationer eller taktila hallucinationer.
Sömnbesvär kan finnas som liknar narkolepsi.
Behandlingen brukar vid immunbrist vara immunoglobulin G och immunhämmande läkemedel vid autoimmunitet.
15 unga har behandlats hittills med goda resultat.
Forskarna tror att 10 % av psykoserna hos unga kan ha sådana problem, men mycket forskning återstår.
Lyssna på programmet hos ABCNet.au (15 min)
Sluta röka: Zyban och Champix bra vid schizofreni
- Kategori: Läkemedel
Rökning kan orsaka 25-50 % av överdödligheten vid schizofreni
En studie av 17 kliniska studier på effekten och biverkningar av Champix och Zyban mot rökning vid allvarlig psykisk sjukdom visade att båda två gav effekt och hade biverkningar, som gick att tolerera.
Båda var likvärdiga och hade bättre effekt mot rökning än placebo.
Inte heller avbröt fler behandlingen med dessa två preparat. De flesta studier var på personer med schizofreni och schizoaffektiv.
Resultatet tyder på att de med schizofreni och schizoaffektiv bör mer använda Champix eller Zyban, när de försöker sluta röka.
Läs mer hos The Mental Elf.
Utmaningar för schizofrenivården
- Kategori: Nya läkemedel
Den amerikanske psykiatern Peter F. Buckley säger att även om stora framsteg gjorts i vård och forskning i schizofreni återstår stora utmaningar.
Utmaningarna är behandling mot kognitiva symptom, medicinavbrott och återfall i psykos. Ett problem med schizofreni är att symptomen överlappar med humörstörningar, som depression och mani.
Positivt är att kanske antiinflammatoriska läkemedel kan förbättra kognitionen och att biomarkörer kan ge diagnos och mäta behandlingseffekt. Studier pågår för att förbättra att medicinen tas, men depåinjektioner ger inte färre psykoser.
Hjärnträning med dataprogram verkar inte ge effekt, när man gör större studier på fler patienter.
25 % får schizofreni före 18 år och 25 % växer ut ur sjukdomen när de blir vuxna.
Läs mer hos MedicalXpress.
Ger stadsliv risk för att få schizofreni?
- Kategori: Nya rön
Redan på 1800-talet i USA undrade man varför det krävdes fler mentalsjukhus. Folk flyttade in till städerna då.
Redan på 1920-talet föreslogs att risken för schizofreni ökade i städer.
Studier i Sverige och Danmark tyder på en fördubblad risk för schizofreni att vara uppväxt i stad.
En engelsk studie på tvillingar med psykotiska symptom i 12 års ålder tydde på att symptomen framkallades av att bli utsatt av kriminalitet och dålig kontakt med grannar.
En studie finns, som tyder på att schizofrenigener gör att man hamnar i sämre bostadsområden senare i livet och att dessa genetiska faktorer kan göra att inflyttning sker till städer.
Forskarna kommer troligen tvingas kombinera genetiska och miljöfaktorer för att förstå varför stadsliv försämrar psykisk hälsa.
Läs mer i Scientific American.
ECT hopp för 70 % av de utan effekt av antipsykotika
- Kategori: Ny behandling
På amerikanska psykiatrikernas årsmöte redovisade psykiatern George Petrides om framgång med ECT (elchocker)-behandling, då antipsykotika inte ger effekt.
Effekterna kan vara dramatiska. Clozapine/Leponex har bara effekt hos 30 %, som inte får effekt av andra antipsykotika.
På en studie med 39 patienter gav Clozapine plus ECT effekt hos 70 %, varav 50 % fick symptomreduktion med 40 %.
7 personer avbröt studien för de kände sig friska. Det negativa var att de som varit sjuka länge inte hade någon familj, som ville ta hand om dem, så de hamnade på sjukhus.
Läs mer hos MD.
Fel på genernas tillverkning av proteiner?
- Kategori: Nya rön
Schizofrenins genetiska orsaker verkar inte bero så mycket på skadade gener utan hur gener störs, när och hur de skall tillverka sina proteiner.
Genvarianterna, som kopplas till risk för schizofreni finns på 100 olika ställen på genomet och oftast på ställen, där instruktionerna finns hur och när proteinet skall tillverkas.
Två nya studier har stött detta genom bevis för att tillverkningen av proteiner från vissa gener är annorlunda vid schizofreni via annorlunda metyleringsmönster av DNA.
Metylering kan göra att vissa gener inte tillverkar det protein, som de skall göra.
En studie på 2000 personer där metylering av DNA i blod studerades hittade 172 ställen på genomet, som kunde kopplas till schizofreni.
Metyleringen i blod skiljer sig antagligen från hjärna, så det återstår att undersöka.
En annan studie på avlidnas hjärnor visade att vissa genvarianter var kopplade till metylering i närheten.
Metyleringen kallas för epigenetiska förändringar och ett sätt för miljön att påverka och anpassa genernas funktion.
Från Schizophreniaforum.org
Sida 346 av 439