Inte så sjuk som du tror...
Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom:
Inlagd: | 6,4 dagar |
Läkarbesök: | 1,4 |
Sköterskebesök: | 18,6 |
Kuratorbesök: | 1,2 |
Annan personal: | 6,3 |
199 personer i Sverige år 2007. Från IHE.
50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.
Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.
Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
40 % av nyinsjuknade i USA hade olämplig medicinering
- Kategori: Läkemedel
40 % av nyinsjuknade i schizofreni får olämplig medicinering enligt en studie i USA på 404 personer.
Medicineringen av nyinsjuknade är viktig eftersom det kan göra att behandlingsresultatet på längre sikt förbättras. Olämplig medicinering kan leda till medicinavbrott på grund av missnöje med medicinen.
Det som var olämpligt var:
- 23 % hade mer än ett antipsykotika.
- 9 % hade högre än rekommenderad dos.
- 10 % hade andra psykofarmaka utan antipsykotika.
- 37 % antidepressiva utan orsak.
- 32 % fick Olanzapin/Zyprexa med risk för viktökning (ofta i hög dos).
Forskarna säger att medicineringen till nyinsjuknade är annorlunda än till de som varit sjuka länge (Socialstyrelsen säger samma sak).
Läs mer hos The American Journal of Psychiatry.
Tidiga psykossymptom hos unga utan psykos kan ge långvarig ohälsa
- Kategori: Nya rön
För de unga som bedöms ha ultrahög risk för psykos insjuknar bara en tredjedel i psykos, men en ny studie visar att de 2/3 delar som inte får psykos har ändå psykiska problem senare.
50 % som hade psykiska sjukdomar vid starten av undersökningen hade dem också 13 år senare.
Depression, bipolär, ångest och missbruk förekom. Många hade samma diagnoser vid starten som 13 år senare.
28 % hade fortfarande psykotiska symptom vid uppföljningen, vilket kan innebära risk för psykossjukdom eller att de har en obehandlad depression.
Forskarna säger att om man vill hitta en grupp unga som behöver vård länge, så är gruppen med ultrahög risk för psykos lämplig.
Från Schizophreniaforum.org.
Miljön orsakar sänkt IQ vid schizofreni?
- Kategori: Nya rön
Världens största studie om IQ och schizofreni har gjorts på 1,2 miljoner svenska män genom att undersöka, vilka resultat de hade på IQ-mätningen i samband med mönstringen och sedan kontrollerades vilka som fick schizofreni.
Om IQ minskar med en enhet ökar risken för schizofreni med 3,8 %, vilket man funnit tidigare.
Nära anhöriga hade IQ-schizofreni koppling som resten av befolkningen. Det tyder på att kognitionsnedsättningen vid schizofreni orsakas av miljön. Tidigare troddes felaktigt att schizofrenigenerna påverkade IQ:n också.
Hög IQ kan skydda en person med hög risk för schizofreni att utveckla sjukdomen (galna genier är inte vanligare utan tvärtom). Märkligt nog så kasserades exceptionellt höga IQ:n i Sverige, men mycket mycket höga IQ:n behölls.
Om din IQ är mycket lägre än dina släktingar, så är det sådant som höjer din risk för schizofreni.
Från Schizophreniaforum.org.
Att förstå psykos och schizofreni?
- Kategori: Beteendeterapi
Brittiska psykologer har kommit med en rapport Understanding Psychosis and Schizophrenia, som menar att dessa problem kan förstås, som andra psykiska besvär, som ångest och depression.
De menar att psykotiska besvär är vanligare än vi tror 25 % har besvär av paranoia, medan bara 1 % har psykos. Det finns ett spektrum från lindriga besvär till svåra och allvarliga besvär. Därför menar de att det behövs en ny behandlingsmodell för psykos, som inte enbart är baserad på medicinering.
Trauman, övergrepp och förluster spelar en viktig roll i psykos. Forskning har funnit en stark koppling mellan sättet en person tänker, känner och uppträder och om de har vanföreställningar och hallucinationer.
Med andra ord vad som händer i livet och hur man svarar på det kan bestämma om man får vanföreställningar och hallucinationer.
Psykoterapi, som KBT förordas och idag i England får bara 3-4 %. KBT mot ångest innebär en modell, som kan göra KBT:n mot psykos effektivare.
Läs mer hos The Guardian samt The Mental Elf.
Vi känner till kanske en eller två procent av hjärnan
- Kategori: Nya rön
”Hjärnan är otroligt svår att förstå. Vi känner till kanske en eller två procent”, förklarade Nobelpristagaren Thomas Südhof för oss inför sin föreläsning i Europaparlamentet den 18 november om hjärnan.
– Mycket pengar har slösats på kliniska tester som har misslyckats eftersom vi inte förstår sjukdomar som Alzheimers eller autism.
Om du inte förstår det, vet du inte hur du ska behandla det. Och då blir varje försök att bota sjukdomen i praktiken en gissning, och de är väldigt dyra gissningar.
Läs mer hos Europaparlamentet.
Schizofreni - de ungas Alzheimers?
- Kategori: Nya rön
Ett särskilt hjärnnätverk, som utvecklas sist i hjärnan visar först tecken på hjärnskadliga förändringar, som kan kopplas både till hög ålder, schizofreni och Alzheimers.
De studerade den grå substansen i hjärnan, som utvecklas sent i tonåren. Den är kopplad till både intellektuell kapacitet och långtidsminne.
Med magnetröntgen på personer mellan 8 - 85 år upptäcktes att ett särskilt nätverk i den grå substansen som hade kopplingar till de mest överordnade delarna av hjärnan utvecklades senast och skadades först vid högre ålder.
Hos personer med schizofreni och Alzheimers hittade de också liknande "åldersförändringar". Chimpanser saknar dessa hjärnnätverk och de verkar varken kunna få schizofreni eller Alzheimers.
Tidigare har det inte funnits bevis för att schizofreni och Alzheimers drabbade samma del av hjärnan. Schizofreni kallades först förtida demens eller precox dementia.
Läs mer hos Medical News Today.
Enbart ett protein kan störa hjärnans utveckling
- Kategori: Nya rön
För mycket av ett protein från NOS1AP genen, som har kopplats till schizofreni, leder förändringar i hjärnstruktur och felaktiga kontakter mellan nervceller, som försämrar kommunikationen i hjärnan.
Det var dendriterna som krympte under råtthjärnans tidiga utveckling. Det var områden i hjärnan som påverkar rumsuppfattning, medvetna tankar, rörelsekommandon, språkutveckling och sinnesintryckshantering, som drabbades.
Forskarnas nästa steg är att studera om antipsykotika kan sänka koncentrationen av detta protein vid schizofreni.
Läs mer hos Rutgers.
Kognition och antipsykotikaresistens
- Kategori: Läkemedel
En intressant ljudvideo (1,5 timme) hos Schizophreniaforum.org med föredrag och diskussioner. Första 15 minuterna är intressantast.
35 % får inte effekt av antipsykotika efter 5 år (men nästan alla i början).
Vid första psykosen, så minskar antipsykotikan negativa och kognitiva symptom, men ej senare.
Första återfallet gör en återställd efter 4 veckor, nästa återfall tar det 8 veckor osv.
Det verkar som psykoserna under de första 5 åren framkallar hjärnförändringar.
Antipsykotika påverkar inte vardagsfunktion, kognitiva och negativa symptom.
Att inte avbryta medicineringen förbättrar inte vardagsfunktionen.
Kognitiv adaptionsterapi (CAT) (kringgår kognitiva besvären) förbättrar funktionsförmåga utan att förändra kognitionen.
Vardagsfunktionen påverkas till 50 % av kognition.
Om motivation och kognition kan förbättras tror man att nyinsjuknande kan hämmas. Social isolering är viktigaste faktorn för att nyinsjukna i psykos.
Från Schizophreniaforum.org.
Den stora depressionen
- Kategori: Depression, ångest
Den vetenskapliga tidskriften Nature har ett temanummer om depression.
Antidepressiva ger i kliniska tester bara effekt mot depressionen hos 22 - 40 %.
Psykoterapin KBT däremot verkar ge effekt mot depression hos 42 - 66 % och effekten verkar långvarigare.
Läs mer hos Nature.
Antipsykotika ger förbättrade kontakter i hjärnan
- Kategori: Läkemedel
Det kan ta tid att hitta rätt antipsykotika mot schizofreni, som har effekt mot psykossymptomen. Att hitta ett test eller biomarkör för att förutsäga effekten vore naturligtvis bra.
En undersökning på nyinsjuknade med magnetröntgen har funnit att för att få effekt av antipsykotikan mot psykotiska symptom måste den förbättra kontakterna i hjärnan.
De som fick bäst effekt hade också de största hjärnförändringarna och förbättrad kontakt mellan striatum och kortex.
Den här metoden kan inte bara användas för antipsykotika utan även andra behandlingars effekt på psykossymptom.
Från Schizophreniaforum.org.
Sida 371 av 440