Psykiatripersonal som åker hem till personer med psykisk ohälsa – eller följer med på ambulansutryckning i de mest akuta fallen.
Så kommer Mobilt akutpsykiatriskt team, MAP, som nu startat sin verksamhet i Västmanland, att arbeta.
Målet är färre inläggningar och minskat behov av tvångsvård.
Läs mer hos Västerås Tidning.
En litteraturstudie undersökte effekterna av 8 typer av fysiska övningar på behandling av positiva symtom, negativa symtom, allmän psykopatologi och totalpoängen i symptomskalan PANSS vid schizofreni.
Totalt analyserades 25 studier inklusive 1441 deltagare. Resultaten visade att styrketräning verkar vara effektivt för att förbättra positiva symtom, medan yoga var mer effektivt för negativa symtom.
Lågintensiv aerob träning var optimal för allmän psykopatologi och yoga var effektivt för att förbättra PANSS totalpoäng.
Studien drog slutsatsen att yoga och aerob träning visade överlägsen effekt, men effekten av träning på patienter med schizofreni påverkas också av individuella faktorer och hur mycket man tränar.
Därför vid val av träning skall hänsyn tas till faktorer som intressen, hobbyer och fysiska förmågor avgörande för att välja rätt.
Läs mer i Nature.
Forskningen i vår grupp baseras på vår upptäckt att hjärnans immunförsvar är aktiverat vid psykiatriska sjukdomar.
Vi vill förstå hur neuropsykoimmunologiska mekanismer medverkar i patofysiologin vid schizofreni, bipolär sjukdom och depression.
Vår hypotes är att gliotransmittorer, det vill säga ämnen som frisätts från gliaceller - till exempel kynurensyra och cytokiner (immunsystemets signalsubstanser) - medverkar i patofysiologin, och att reglerfunktioner som normalt kontrollerar syntes och frisättning av dessa gliotransmittorer är satta ur spel vid psykisk sjukdom.
Läs mer hos Karolinska Institutet.
Kinesiska forskare har skrivit en översiktartikel om inflammation i hjärnan vid psykos och de förslår att schizofreni är som äldre med mer inflammation men börjar tidigt i livet och senare ger schizofreni (förtida äldreinflammation). Läs i Nature.
En patient utvecklade en uttalad järnbristanemi under flera års behandling med quetiapin.
Hemoglobin och ferritin normaliserades efter utsättning.
Patienten påbörjade därefter behandling med lamotrigin och utvecklade då på nytt anemi med låga ferritinnivåer.
Visst stöd finns för att behandling med quetiapin och lamotrigin kan kopplas till järnbristanemi.
Litteraturen är dock begränsad, och något orsakssamband kan inte säkert fastställas.
Läs mer i Läkartidningen.
När familjen ringer 17-åriga Martin Bengtsson som inlett en proffskarriär i Italien säger han att allt är bra, även om det inte stämmer.
Efter en psykisk krasch i unga år tar livet nya vändningar.
Idag är Martin fortsatt kritisk till hur barn tränas inom fotbollen, och hur lite fokus som ligger på måendet.
Läs mer hos Revansch.
Att vara nära anhörig till en person som har psykisk ohälsa är utmanande, särskilt för någon som har ett kontrollbehov.
Lindha Holmqvist beskriver det som att det är som att åka karusell med förbundna ögon.
Läs mer i RSMH-bloggen.
När får man ta livet av sig? undrar psykiatriprofessorn Christian Rück i boken Ett liv värt att leva.
Hur kommer det sig till exempel att assisterat självmord i många länder är accepterat och rentav ses som ett värdigt sätt att dö men att suicid inte gör det?
Är det bara för att man anser att den som tar sitt eget liv lider av en botbar sjukdom?
Vems är felet när någon suiciderar?
Läs mer i Läkartidningen.
Vissa personer som diagnostiserats med schizofreni kan istället lida av ett sällsynt syntillstånd som kan få andra människors ansikten att verka "demoniska", hävdar en ny studie.
Tillståndet, som kallas prosopometamorfopsi (PMO), kan göra att andras ansiktsdrag verkar fruktansvärda - hängande, större, mindre, ur position eller sträckt ut på ett störande sätt.
Lyckligtvis varar de flesta fall bara några dagar eller veckor, men vissa fall varar förvrängningar i ansikten i flera år.
Tillståndet är ganska sällsynt med endast cirka 80 fallrapporter som någonsin publicerats om personer som lider av PMO.
Läs mer hos UPI.
Silvano Arietis bok Interpretation of Schizophrenia belönades med 1975 års U.S. National Book Award i kategorin Vetenskap.
Mer än 40 år senare är det fortfarande det viktigaste bidraget till den psykologiska förståelsen av schizofreni sedan Kraepelin och Bleuler.
Samtida psykiatriker och psykoterapeuter skulle göra klokt i att granska Arietis enorma bidrag till området.
Trots sitt livslånga engagemang för psykoterapi av schizofreni, nedvärderade Arieti aldrig vikten av biologisk forskning, och han undvek inte heller behandling med psykofarmaka.
I sin briljans insåg Arieti att det biologiska och det psykodynamiska inte är konkurrerande sanningar utan snarare kompletterar varandra.
Läs mer i Psychology Today.
Ett sammandrag av hans bok finns hos Wikipedia.
Det verkar som att 2024 ser ut att bli ett stort år för utvecklingen av nya mediciner mot schizofreni med flera kliniska prövningar på gång.
Nyligen tillkännagav Boehringer Ingelheim och Sosei Group Corporation ett samarbete för att utveckla GPR52-agonister, ett nytt mål för G-proteinkopplad receptor (GPCR).
Målet är att förbättra för patienterna genom att ta itu med de positiva, negativa och kognitiva symtomen på schizofreni.
Läs mer hos Labiotech.
Sida 12 av 444