Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom:
Inlagd:
6,4 dagar
Läkarbesök:
1,4
Sköterskebesök:
18,6
Kuratorbesök:
1,2
Annan personal:
6,3
199 personer i Sverige år 2007. Från IHE.
50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.
Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.
Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad.För android 5 och överhär och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Tvångsvården i landet är inte likvärdig, varken vad gäller det förebyggande arbetet eller hur stor andel av patienterna som tvångsvårdas, enligt en kartläggning från Socialstyrelsen.
Bland annat gäller det andelen patienter som insjuknar med schizofreni, som vårdas inom lagen för psykiatrisk tvångsvård, LPT, snarare än frivilliga vårdformer. I en del regioner är dock andelen under 20 procent – medan det i andra regioner gäller närmare 60 procent.
Nu föreslår myndigheten bland annat ett nationellt kunskapsstöd.
En patient från ett behandlingshem, som tagits till akuten med psykotiska symtom tog sitt liv efter att ha avvikit från sjukhuset medan ett beslut om tvångsvård var under handläggning.
Världen vaknar. Känslornas plats i människans liv av professorn i filosofi Fredrik Svenaeus
Svenaeus resonerar vidare kring hur sjukdomens känslor skapar ett främlingskap gentemot vår kropp och våra vardagliga känslor.
Vi är inte längre »hemmastadda« i kroppen.
Här framförs också kritik mot psykiatrins fokusering på kriterier för att ställa diagnos. Svenaeus menar att distinktionen mellan ett medicinskt och ett psykologiskt problem är essentiell för att demarkera sjukvårdens uppdrag samt bäst hjälpa den lidande.
Det alltmer populära begreppet »funktionsvariation« kritiseras också, eftersom allas vår funktion varierar i olika grad utan att variationen för den skull måste kläs i diagnostiska termer. En »nedsättning« kan mycket väl vara i behov av sjukvårdens resurser, men för en »variation« är det inte lika självklart.
Adolescent psychosis. Clinical and scientific perspectives, Ingrid Agartz och Runar E Smelror (redaktörer)
En högaktuell bok om ungdomspsykoser innefattar bidrag av 29 författare från flera länder och ger en översikt av kliniska riktlinjer och forskningsresultat särskilt gällande schizofreni.
Schizofrenin är till sin natur irrationell, med »positiva« symtom som vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar och »negativa« symtom som viljelöshet och brist på nyansering av känslouttryck.
Debuten sker ofta under tonåren. Utlösande faktorer i puberteten söks i stressutlösta förändringar av steroidmetabolismen, sömnstörningar och droger.
Schizofreni är förknippat med en förhöjd risk för impulsiv aggression som det finns få psykosociala behandlingsalternativ för.
Neurokognitiva och sociala kognitiva brister har kopplats till aggression med sociala kognitiva brister som en mer nära bidragande orsak.
Kognitiv träning (CRT) visade sig vara en effektiv icke-farmakologisk behandling för att minska impulsiv aggression hos schizofrenipatienter med tidigare aggressiva tillfällen.
Tillägget av social kognitiv träning förstärkte inte denna antiaggressionsbehandlingseffekt men förstärkte CRT-effekten på kognitiva funktioner, på känslomässig igenkänning och på mentaliseringskapaciteten hos våra deltagare.