Admin1 skrev: Han kan kanske ha vanföreställningssyndrom eftersom han insjuknade sent. Vid vanföreställningssyndrom har man icke-bisarra vanföreställningar, som kunde vara sanna fast de inte är det. Det har funnits tidigare folk här, som uppträtt normalt mot vården, men varit psykotiska mot anhöriga. Mycket frustrerande. Sådana här personer brukar vara svåra att få under vård. Hur försörjer han sig?
Hej Admin, tack för ditt svar!
Ja, nu vet jag inte hur sent hen insjuknade, men det ser ut att ha smugit sig på successivt under närmare en tioårsperiod med någon slags kulmen ifjol då det blev uppenbart för omgivningen att det inte stod rätt till. Hen hade då svårt att dölja symptomen utåt och jag skulle som amatör kunna likna detta tillstånd vid en psykos.
Dock stämmer det att det verkar vara vanföreställningssymptom hen har. Vi får höra bisarra samtalsämnen och väldigt ingående. Hen har också sedan en tid intresserat sig för krigskonspirationsteorier och religiösa spörsmål - sådan som vi har svårt att ifrågasätta eller kommentera. Det tröttar ut oss och vi försöker leda tillbaka hen in i denna vår "verklighet".
Hen saknar totalt sk överlevnadsinstinkt och slutför varken studier eller söker arbete, eller tar kontakt med sjukvården.
Ett väldigt stort problem är att hen försörjs av en nära anhörig som är "medberoende/medsjuk" (som jag uppfattar det) och som har svårt att sätta gränser/motkrav och som är konflikträdd och tystlåten.
Detta gör det ännu svårare att bryta sig in i cirkelns mitt och agera med någon slags intervention... Alla måste ju vara med på tåget sas.
