Vad ska jag göra

Jag tvångsvårdas nu i öppenvården. Jag bodde tidigare på ett boende och vad som hände när jag där slutade ta(vägrade ta) medicin kan jag bara beskriva som att jag blev överfallen. Dom hävdade att jag blev "misstänksam" när jag slutade ta medicin vilket är dumheter. Jag vill bli av med medicinen läkarna och tvångsvården.

Hur länge har du haft kontakt med psykiatrin? Hur hamnade du på boendet? Var det ett gruppboende?

Admin1 skrev: Hur länge har du haft kontakt med psykiatrin? Hur hamnade du på boendet? Var det ett gruppboende?

Jag har haft kontakt med psykiatrin sen tonåren men den kontakten har sett mycket olika ut genom åren vilket jag inte tror dom är medvetna om. Tex gör den groteska viktuppgången att jag mår mycket dåligt med tanke på att jag vårdades i tonåren för en ätstörning som gjorde att jag vägde 40kg. Dom bestämde sig för några år sedan att jag hade schizofreni. Innan det var det en personlighetsstörning jag hade. Jag vet inte vad boendeformen kallas. Någon bokstavskombination. Det var läkarna som hade sagt att jag inte kunde bo själv. Jag vet inte om jag hade något val. Jag äger en lägenhet tillsammans med min far och efter att ha rådgjort med en jurist skickade min mor och jag ett skriftligt krav att jag skulle få tillgång till lägenheten.

Du är alltså ingen nybörjare i branschen.

När jag var yngre skulle nog ingen föreställa sig att jag skulle utgöra någon fara för någon eller behöva någon tvångsvård men det är en ny version av mig i journalen sen jag fick diagnosen schizofreni. Jag blir då och då "hotfull" som det heter.

vet inte om det står så i mina papper, men jag har legat inlagd medelst LPT två gånger. under första vändan så hotades det med bältesläggning om jag inte åt upp deras trollkonster (pharmacia) men då svarade jag dem att i sådana fall så blir jag tvungen att fysiskt försvara mig. resultat=det blev ingen bältesläggning (jag låg inlagd närmare ett halvår på psyket också)

sen 2017 var det dax igen för inläggning medelst LPT. den vändan varade bara några dygn men det hotades också med bältesläggning om jag inte åt upp vad sköterskan kom in i rummet med. men då pekade jag med hela handen mot dörren och höjde rösten: "Ut! jag vill inte se dig! det ska bli en rättvis rättegång om allt detta, i Jesu Namn!" och sköterskan vände faktiskt på klacken och försvann, jag har inte sett han efter det.

man får försvara sig, och deras åsikter som de gör uttryck för i olika papper är det inte alla som bryr sig om, men jag vill ändå passa på att varna för att ändra sig efter folks åsikter, det riskerar bli ett helvete som inte går att lösa. det viktigaste är att inte synda. sen får människor säga vad fan de vill om en. bättre att man får lida för att man gör gott än att bli prisad för att man gör ont. vi ska nog alla få äta upp alla de tomma ord vi har pratat, men vi kan och bör be för dem som gör livet surt för en, för det gör att det vänds till välsignelser och kanske för hela landet.

sen blev jag faktiskt av med "vården" men det dröjde några möten med läkare och sköterskor faktiskt efter det. det hade knappast blivit så om jag inte fått energin från Herren och att Han öppnat min mun. första vändan då jag låg inlagd nästan ett halvårs tid sade jag inte många ord per dag till sköterskorna osv. och det intressanta och viktiga lär faktiskt vara att bara nån dag före, som jag kommer ihåg det, som de släppte ut mig "helt apropå och utan förvarning" efter jag legat inlagd ett halvårs tid, så fick jag vara med om något mycket märkligt, det var som om Jesus Kristus skapade mig ett nytt och rent hjärta i min själ. och jag misstänker att jag inte ens hade läst om det löftet i den heliga bibeln tidigare, däremot hade jag ju läst/hört det när Jesus säger typ att all ondska kommer från människornas hjärtan , otukt, mordiska tankar, lögn osv.

jag var i nog princip säker på att jag skulle få en shizo diagnos då jag nog lär ha vetat om kriteriet för diagnos, dvs "6 månaders övervakad psykos" men Herren överraskar sina barn. Han kan vända på saker rätt igen. det är vår Gud och Fader.